Lukas 19
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Tullindrivaren Sackaios
19 Jesus kom sedan in i Jeriko och gick genom staden. 2 Där bodde en man som hette Sackaios. Han var chef för tullindrivarna och en rik man. 3 Sackaios ville gärna få en skymt av Jesus, men han var för kort för att kunna se över folkmassan. 4 Därför sprang han i förväg och klättrade upp i ett sykomorträd vid sidan av vägen, för att kunna se Jesus komma förbi.
5 När Jesus efter en stund kom dit fram såg han upp mot Sackaios och ropade: ”Sackaios! Skynda dig ner, jag måste gästa ditt hem idag!”
6 Då skyndade sig Sackaios ner, och lycklig tog han emot Jesus. 7 Detta retade dem som såg det, och de muttrade: ”Varför ska han gå hem till en sådan syndare?”
8 Men Sackaios ställde sig upp och sa till Herren: ”Herre, jag ska ge hälften av det jag äger till de fattiga. Och om jag tagit ut för mycket av någon ska jag betala tillbaka fyra gånger så mycket.”
9 Jesus sa då till honom: ”Idag har räddning kommit till detta hem. Han är ju också son till Abraham[a]. 10 För Människosonen har kommit för att söka upp och rädda det som var förlorat.”
Liknelsen om kungen och de tio förvaltarna
(Matt 25:14-30)
11 För dem som lyssnade på detta berättade han också en liknelse, eftersom de nu var nära Jerusalem och de trodde att de nu skulle få se Guds rike komma.
12 Han sa: ”En man av kunglig släkt gav sig iväg till ett avlägset land för att krönas till kung och sedan komma tillbaka.[b] 13 Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem en summa på tio pund[c] att dela på och förvalta i affärer, tills han skulle komma tillbaka. 14 Men hans landsmän hatade honom, och de sände en delegation efter honom för att meddela att de inte ville ha honom till kung.
15 När han sedan trots allt blivit krönt till kung och kom tillbaka till sitt land, kallade han till sig de tio tjänare som han hade gett pengar och ville ha reda på hur mycket de hade tjänat på sina affärer.
16 Den första mannen kom och rapporterade: ’Herre, de pengar jag fick att förvalta har tiodubblats.’
17 ’Bra!’ sa kungen. ’Du är en god tjänare. Du har visat dig trogen i smått. Därför ska du nu få ansvar över tio städer.’
18 Nästa man kunde också rapportera en vinst för sin herre, fem gånger så stor som den ursprungliga summan.
19 Då sa hans herre till honom: ’Du ska få ansvar över fem städer.’
20 Men en av tjänarna lämnade bara tillbaka den summa han hade fått från början och förklarade: ’Jag har förvarat pengarna tryggt, inlindade i en duk. 21 Jag var rädd för dig, herre, eftersom du är en hård man som tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sått.’ 22 Då sa kungen: ’Jag dömer dig efter dina egna ord. Du är en ond tjänare! Du visste att jag är hård och tar ut vad jag inte satt in och skördar vad jag inte sått. 23 Varför satte du då inte in mina pengar på en bank, så att jag åtminstone hade fått ränta på dem när jag kom tillbaka?’
24 Sedan vände han sig till dem som stod där: ’Ta pengarna ifrån honom och ge dem till mannen som tiodubblade sitt pund.’
25 ’Men herre’, sa de, ’han har ju redan tio pund!’
26 ’Jag säger er att den som har ska få mer, medan den som inte har ska bli fråntagen till och med det han har. 27 Och mina fiender, de som inte ville ha mig till kung, för dem hit och avrätta dem här inför mig.’ ”
Jesus rider in i Jerusalem på en åsna
(Matt 21:1-9; Mark 11:1-10; Joh 12:12-15)
28 Då Jesus hade sagt detta, fortsatte han sin vandring mot Jerusalem, och han gick framför sina lärjungar. 29 När han kom i närheten av Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han iväg två av lärjungarna 30 och sa: ”Gå till byn som ligger framför er. Där inne kommer ni att hitta en ungåsna stå bunden, en som ingen har ridit på ännu. Ta den och led hit den. 31 Och om någon frågar varför ni tar den, så säg bara: ’Herren behöver den.’ ”
32 De två gick då iväg och hittade den precis som Jesus sagt. 33 När de höll på att lösgöra den, kom ägarna och frågade: ”Varför tar ni åsnan?”
34 De svarade: ”Herren behöver den.” 35 Så tog de åsnan och ledde den till Jesus. De lade sina mantlar på den och hjälpte Jesus att sitta upp.
36 När han sedan kom ridande, bredde folket ut sina mantlar på vägen.[d] 37 Och då han närmade sig den plats där vägen började gå nerför Olivberget, började hela lärjungaskaran att ropa ut sin glädje och lovprisa Gud för alla de under de hade sett.
38 ”Välsignad är han, kungen, som kommer i Herrens namn![e]”
jublade de.
”Fred i himlen och ära i höjden!”
39 Men några fariseer i folkmassan sa då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att inte ropa så där!”
40 Då svarade han dem: ”Jag säger er att om de tiger, så kommer stenarna att ropa.”
41 När han sedan kom närmare och såg staden framför sig, brast han i gråt över den. 42 ”Tänk om du idag hade förstått hur du skulle kunna få fred”, sa han. ”Men nu är det fördolt för dig. 43 Det ska komma en tid då dina fiender belägrar dig, omringar dig och anfaller dig från alla håll. 44 De ska jämna dig med marken och dina invånare med dig. De ska inte lämna kvar en enda sten ovanpå en annan, eftersom du inte tog tillfället i akt när Gud besökte dig.”
Jesus rensar templet
(Matt 21:12-16; Mark 11:15-18; Joh 2:13-16)
45 Sedan gick Jesus till templet och körde väg köpmännen som höll till där.[f] 46 Han sa till dem: ”Det står skrivet: ’Mitt hus ska kallas ett bönehus.’ Men ni har gjort det till ’ett rövarnäste’.”[g]
47 Efter det undervisade han varje dag i templet. Översteprästerna och de skriftlärda och alla folkets ledare försökte hitta ett sätt att göra sig av med honom, 48 men de visste inte hur de skulle bära sig åt, för han var omtyckt av hela folket, och alla ville lyssna på honom.
Footnotes
- 19:9 En äkta jude, som inte bara är ättling till Abraham utan också lyder Gud.
- 19:12 Inom det romerska imperiet var kungarna tvungna att åka till Rom för att krönas av kejsaren.
- 19:13 På grekiska: 10 mina, vilket motsvarade ungefär 30 månadslöner.
- 19:36 Åsnan var en symbol för att Jesus tillhörde kung Davids ätt, och genom att han red på en åsna gick det i uppfyllelse som förutsagts i Sak 9:9. Mantlarna var en kunglig hyllning.
- 19:38 Se Ps 118:26.
- 19:45 Köpmännen sålde djur som skulle användas till offer i templet.
- 19:46 Se Jes 56:7 och Jer 7:11.
Luke 19
New King James Version
Jesus Comes to Zacchaeus’ House
19 Then Jesus entered and passed through (A)Jericho. 2 Now behold, there was a man named Zacchaeus who was a chief tax collector, and he was rich. 3 And he sought to (B)see who Jesus was, but could not because of the crowd, for he was of short stature. 4 So he ran ahead and climbed up into a sycamore tree to see Him, for He was going to pass that way. 5 And when Jesus came to the place, He looked up [a]and saw him, and said to him, “Zacchaeus, [b]make haste and come down, for today I must stay at your house.” 6 So he [c]made haste and came down, and received Him joyfully. 7 But when they saw it, they all [d]complained, saying, (C)“He has gone to be a guest with a man who is a sinner.”
8 Then Zacchaeus stood and said to the Lord, “Look, Lord, I give half of my goods to the (D)poor; and if I have taken anything from anyone by (E)false accusation, (F)I restore fourfold.”
9 And Jesus said to him, “Today salvation has come to this house, because (G)he also is (H)a son of Abraham; 10 (I)for the Son of Man has come to seek and to save that which was lost.”
The Parable of the Minas(J)
11 Now as they heard these things, He spoke another parable, because He was near Jerusalem and because (K)they thought the kingdom of God would appear immediately. 12 (L)Therefore He said: “A certain nobleman went into a far country to receive for himself a kingdom and to return. 13 So he called ten of his servants, delivered to them ten [e]minas, and said to them, ‘Do business till I come.’ 14 (M)But his citizens hated him, and sent a delegation after him, saying, ‘We will not have this man to reign over us.’
15 “And so it was that when he returned, having received the kingdom, he then commanded these servants, to whom he had given the money, to be called to him, that he might know how much every man had gained by trading. 16 Then came the first, saying, ‘Master, your mina has earned ten minas.’ 17 And he said to him, (N)‘Well done, good servant; because you were (O)faithful in a very little, have authority over ten cities.’ 18 And the second came, saying, ‘Master, your mina has earned five minas.’ 19 Likewise he said to him, ‘You also be over five cities.’
20 “Then another came, saying, ‘Master, here is your mina, which I have kept put away in a handkerchief. 21 (P)For I feared you, because you are [f]an austere man. You collect what you did not deposit, and reap what you did not sow.’ 22 And he said to him, (Q)‘Out of your own mouth I will judge you, you wicked servant. (R)You knew that I was an austere man, collecting what I did not deposit and reaping what I did not sow. 23 Why then did you not put my money in the bank, that at my coming I might have collected it with interest?’
24 “And he said to those who stood by, ‘Take the mina from him, and give it to him who has ten minas.’ 25 (But they said to him, ‘Master, he has ten minas.’) 26 ‘For I say to you, (S)that to everyone who has will be given; and from him who does not have, even what he has will be taken away from him. 27 But bring here those enemies of mine, who did not want me to reign over them, and slay them before me.’ ”
The Triumphal Entry(T)
28 When He had said this, (U)He went on ahead, going up to Jerusalem. 29 (V)And it came to pass, when He drew near to [g]Bethphage and (W)Bethany, at the mountain called (X)Olivet, that He sent two of His disciples, 30 saying, “Go into the village opposite you, where as you enter you will find a colt tied, on which no one has ever sat. Loose it and bring it here. 31 And if anyone asks you, ‘Why are you loosing it?’ thus you shall say to him, ‘Because the Lord has need of it.’ ”
32 So those who were sent went their way and found it just (Y)as He had said to them. 33 But as they were loosing the colt, the owners of it said to them, “Why are you loosing the colt?”
34 And they said, “The Lord has need of him.” 35 Then they brought him to Jesus. (Z)And they threw their own clothes on the colt, and they set Jesus on him. 36 And as He went, many spread their clothes on the road.
37 Then, as He was now drawing near the descent of the Mount of Olives, the whole multitude of the disciples began to (AA)rejoice and praise God with a loud voice for all the mighty works they had seen, 38 saying:
(AB)“ ‘Blessed is the King who comes in the name of the Lord!’
(AC)Peace in heaven and glory in the highest!”
39 And some of the Pharisees called to Him from the crowd, “Teacher, rebuke Your disciples.”
40 But He answered and said to them, “I tell you that if these should keep silent, (AD)the stones would immediately cry out.”
Jesus Weeps over Jerusalem
41 Now as He drew near, He saw the city and (AE)wept over it, 42 saying, “If you had known, even you, especially in this (AF)your day, the things that (AG)make for your (AH)peace! But now they are hidden from your eyes. 43 For days will come upon you when your enemies will (AI)build an embankment around you, surround you and close you in on every side, 44 (AJ)and level you, and your children within you, to the ground; and (AK)they will not leave in you one stone upon another, (AL)because you did not know the time of your visitation.”
Jesus Cleanses the Temple(AM)
45 (AN)Then He went into the temple and began to drive out those who [h]bought and sold in it, 46 saying to them, “It is written, (AO)‘My house [i]is a house of prayer,’ but you have made it a (AP)‘den of thieves.’ ”
47 And He (AQ)was teaching daily in the temple. But (AR)the chief priests, the scribes, and the leaders of the people sought to destroy Him, 48 and were unable to do anything; for all the people were very attentive to (AS)hear Him.
Footnotes
- Luke 19:5 NU omits and saw him
- Luke 19:5 hurry
- Luke 19:6 hurried
- Luke 19:7 grumbled
- Luke 19:13 Gr. mna, same as Heb. minah, each worth about three months’ salary
- Luke 19:21 a severe
- Luke 19:29 M Bethsphage
- Luke 19:45 NU were selling, saying
- Luke 19:46 NU shall be
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
