Add parallel Print Page Options

16 And he said also to his disciples: There was a certain rich man who had a steward: and the same was accused unto him, that he had wasted his goods.

And he called him, and said to him: How is it that I hear this of thee? give an account of thy stewardship: for now thou canst be steward no longer.

And the steward said within himself: What shall I do, because my lord taketh away from me the stewardship? To dig I am not able; to beg I am ashamed.

I know what I will do, that when I shall be removed from the stewardship, they may receive me into their houses.

Therefore calling together every one of his lord's debtors, he said to the first: How much dost thou owe my lord?

But he said: An hundred barrels of oil. And he said to him: Take thy bill and sit down quickly, and write fifty.

Then he said to another: And how much dost thou owe? Who said: An hundred quarters of wheat. He said to him: Take thy bill, and write eighty.

And the lord commended the unjust steward, forasmuch as he had done wisely: for the children of this world are wiser in their generation than the children of light.

And I say to you: Make unto you friends of the mammon of iniquity; that when you shall fail, they may receive you into everlasting dwellings.

10 He that is faithful in that which is least, is faithful also in that which is greater: and he that is unjust in that which is little, is unjust also in that which is greater.

11 If then you have not been faithful in the unjust mammon; who will trust you with that which is the true?

12 And if you have not been faithful in that which is another's; who will give you that which is your own?

13 No servant can serve two masters: for either he will hate the one, and love the other; or he will hold to the one, and despise the other. You cannot serve God and mammon.

14 Now the Pharisees, who were covetous, heard all these things: and they derided him.

15 And he said to them: You are they who justify yourselves before men, but God knoweth your hearts; for that which is high to men, is an abomination before God.

16 The law and the prophets were until John; from that time the kingdom of God is preached, and every one useth violence towards it.

17 And it is easier for heaven and earth to pass, than one tittle of the law to fall.

18 Every one that putteth away his wife, and marrieth another, committeth adultery: and he that marrieth her that is put away from her husband, committeth adultery.

19 There was a certain rich man, who was clothed in purple and fine linen; and feasted sumptuously every day.

20 And there was a certain beggar, named Lazarus, who lay at his gate, full of sores,

21 Desiring to be filled with the crumbs that fell from the rich man's table, and no one did give him; moreover the dogs came, and licked his sores.

22 And it came to pass, that the beggar died, and was carried by the angels into Abraham's bosom. And the rich man also died: and he was buried in hell.

23 And lifting up his eyes when he was in torments, he saw Abraham afar off, and Lazarus in his bosom:

24 And he cried, and said: Father Abraham, have mercy on me, and send Lazarus, that he may dip the tip of his finger in water, to cool my tongue: for I am tormented in this flame.

25 And Abraham said to him: Son, remember that thou didst receive good things in thy lifetime, and likewise Lazareth evil things, but now he is comforted; and thou art tormented.

26 And besides all this, between us and you, there is fixed a great chaos: so that they who would pass from hence to you, cannot, nor from thence come hither.

27 And he said: Then, father, I beseech thee, that thou wouldst send him to my father's house, for I have five brethren,

28 That he may testify unto them, lest they also come into this place of torments.

29 And Abraham said to him: They have Moses and the prophets; let them hear them.

30 But he said: No, father Abraham: but if one went to them from the dead, they will do penance.

31 And he said to him: If they hear not Moses and the prophets, neither will they believe, if one rise again from the dead.

Liknelsen om den oärliga förvaltaren

16 Till sina lärjungar sa Jesus också: ”En rik man hade en förvaltare som skötte hans affärer, men ett rykte började spridas om att mannen förskingrade hans pengar.

Arbetsgivaren kallade därför till sig mannen och sa: ’Vad är det jag hör om dig? Gör i ordning din redovisning, för jag tänker avskeda dig.’

Förvaltaren tänkte då för sig själv: ’Vad ska jag göra om jag måste sluta som förvaltare hos min herre? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. Men nu har jag en idé, så att folk tar emot mig i sina hus när jag måste lämna mitt arbete.’

Sedan bjöd han in alla dem som var skyldiga hans arbetsgivare pengar, och började diskutera med dem en efter en. Han frågade den förste: ’Hur mycket är du skyldig?’

’Hundra krus olja’, svarade mannen.

Då sa förvaltaren: ’Här är skuldebrevet. Ta det, sätt dig och skriv snabbt femtio krus istället.’

Sedan frågade han nästa person: ’Och hur mycket är du skyldig honom?’

’Hundra tunnor vete’, svarade han.

’Här’, sa förvaltaren, ’ta ditt skuldebrev och skriv åttio tunnor istället!’

Herren berömde den oärliga förvaltaren för hans slughet.[a] Den här tidsålderns människor är nämligen slugare mot sina egna, än vad ljusets människor är. Ja, jag säger er: använd den ohederlige mammon till att skaffa er vänner som välkomnar er i de eviga boningarna den dag då mammon sviker.

10 Den som är ärlig i småsaker kommer att vara ärlig när det gäller stora saker. Fuskar man i småsaker, kommer man också att fuska när det gäller stora saker.

11 Men om ni inte är trogna i fråga om den ohederlige mammon, vem vill då låta er ta hand om det som verkligen är något värt? 12 Och om ni inte är trogna när det gäller andra människors egendom, vem vill då ge er något att äga? 13 Ingen tjänare kan tjäna två herrar, för antingen kommer han att hata den förste och älska den andre, eller att hålla sig till den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna Gud och mammon samtidigt.”

14 När fariseerna hörde detta hånade de Jesus, för de var mycket glada för pengar. 15 Men Jesus sa till dem: ”Ni vill framstå som rättfärdiga inför människorna, men Gud känner era hjärtan. Det som människor värderar högt, avskyr Gud.

En ny tid, men Moses lag gäller fortfarande

(Matt 11:12-13; 5:18; 5:31-32)

16 Lagens och profeternas tid rådde fram till Johannes. Sedan dess förkunnas evangeliet om Guds rike, och alla tränger på för att komma in där. 17 Men det är lättare för himlen och jorden att förgås än att en enda prick i lagen försvinner. 18 Den som skiljer sig från sin hustru och gifter om sig med en annan, han är otrogen.[b] Och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott.

Liknelsen om den rike mannen och Lasaros

19 Det var en gång en rik man, som var klädd i purpur och fint linne och varje dag levde i lyx och överflöd. 20 Samtidigt låg en tiggare som hette Lasaros vid hans port, full av sår. 21 Lasaros längtade efter att få några rester från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade hans sår. 22 Till slut dog tiggaren och fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida. Den rika mannen dog också och blev begravd. 23 När han slog upp sina ögon i dödsriket[c], där han plågades, såg han Abraham långt borta, och Lasaros vid hans sida. 24 ’Fader Abraham’, ropade han, ’förbarma dig över mig! Skicka Lasaros hit för att doppa fingertoppen i vatten och svalka min tunga. Jag plågas svårt i dessa lågor.’

25 Men Abraham sa till honom: ’Mitt barn, kom ihåg att du under din livstid fick allt det goda, medan Lasaros fick det onda. Nu är han här för att tröstas, medan du får plågas. 26 Dessutom finns det en stor klyfta som skiljer oss åt. Ingen härifrån kan ta sig över till er, och ingen från er kan heller komma över hit.’

27 Då sa den rika mannen: ’Fader, jag ber dig, skicka honom då åtminstone hem till min far, 28 till mina fem bröder, för att varna dem för detta plågornas ställe, så att de slipper komma hit.’

29 Men Abraham sa: ’De har Mose och profeterna som de kan lyssna till.’

30 Den rika mannen svarade: ’Nej, fader Abraham, men om någon kommer till dem från de döda, då vänder de om!’

31 Men Abraham sa: ’Om de inte vill lyssna till Mose och profeterna, så kommer de inte att bli övertygade ens om någon uppstår från de döda.’ ”

Footnotes

  1. 16:8 Den rike mannen hade troligen bakat in ränta i skulden, och detta var olagligt. Därför kunde han inte sätta dit förvaltaren när han tog bort räntebeloppet. Det kan också finnas andra bakgrundsfaktorer som vi inte känner till. Det är dessutom omdiskuterat om denna utsaga hör ihop med själva liknelsen eller är en del av undervisningen som följer.
  2. 16:18 Eftersom mannen inte hade rätt att skilja sig från sin hustru, var de i Guds ögon fortfarande gifta med varandra.
  3. 16:23 På grekiska Hades, motsvarigheten till hebreiskans Sheol, som ibland bara betecknar döden eller graven, ibland ett mer svårbegripbart dödsrike, som gett upphov till olika tolkningar. Här, liksom alltid i liknelser, är det dock viktigast att förstå vad liknelsen i sin helhet vill säga.