路加福音 10
Chinese Contemporary Bible (Traditional)
差遣門徒
10 事後，主揀選了七十個門徒[a]，差遣他們兩個兩個地出去，先到祂將要去的城鎮村莊， 2 並對他們說：「要收割的莊稼很多，工人卻很少，因此你們要祈求莊稼的主人派更多的工人去收割祂的莊稼。
3 「你們去吧！我差你們出去，就像把羊羔送入狼群。 4 錢袋、背包和鞋都不要帶，在路上也不要與人寒暄。 5 無論到哪一戶人家，要先說，『願祝福臨到這家！』 6 如果那裡有配得祝福的人，祝福自然會臨到那人，否則祝福仍歸給你們。 7 不要搬來搬去，要固定住在一家，接受那家的款待，因為工人理應得到工錢。
8 「你們無論到哪一個城鎮，如果人們接待你們，就吃他們擺上的飲食。 9 要醫治那城裡的病人，告訴他們，『上帝的國臨近你們了。』 10 但如果哪一個城鎮的人不歡迎你們，你們就到街上宣告， 11 『就連你們城裡的塵土粘在我們腳上，我們都要跺掉，但是要知道，上帝的國臨近了。』 12 我告訴你們，在審判之日，那城所受的刑罰將比所多瑪所受的還重！
13 「哥拉汛啊，你大禍臨頭了！伯賽大啊，你大禍臨頭了！我在你們當中所行的神蹟，如果行在泰爾和西頓，那裡的人早就身披麻衣，頭蒙灰塵，坐在地上悔改了。 14 在審判之日，你們將比泰爾和西頓受更重的刑罰！
15 「迦百農啊，你將被提升到天上嗎？不！你將被打落到陰間。」
16 耶穌繼續對門徒說：「誰聽從你們，就是聽從我；誰拒絕你們，就是拒絕我；拒絕我的，就是拒絕差我來的那位。」
17 七十個門徒興高采烈地回來說：「主啊，我們奉你的名行事，甚至降服了鬼魔。」
18 耶穌回答說：「我看見撒旦像閃電一樣從天上墜下。 19 我已經給你們權柄，使你們能踐踏蛇和蠍子，勝過仇敵的權勢，沒有什麼能傷害你們。 20 然而，不要為了邪靈向你們降服而高興，要因你們的名字記錄在天上而高興。」
21 就在這時候，耶穌受聖靈感動，充滿喜樂地說：「父啊，天地的主，我頌讚你！因為你把這些事向聰明、有學問的人隱藏起來，卻啟示給像孩童一般的人。父啊！是的，這正是你的美意。 22 我父將一切交給了我。除了父，沒有人認識子；除了子和受子啟示的人，沒有人認識父。」
23 隨後，耶穌轉身悄悄地對門徒說：「誰看到你們今日所看到的，誰就有福了。 24 我告訴你們，以前有許多先知和君王渴望看見你們所看見的，聽見你們所聽見的，卻未能如願。」
好撒瑪利亞人的比喻
25 有一次，一名律法教師站起來試探耶穌，說：「老師，我應該怎樣做才能得永生呢？」
26 耶穌反問他：「律法怎麼說？你怎麼理解？」
27 律法教師答道：「『你要全心、全情、全力、全意愛主——你的上帝』，又要『愛鄰如己』。」 28 耶穌說：「你答得對，照著去做就有永生了。」
29 律法教師想證明自己有理，就問：「那麼，誰是我的鄰居呢？」
30 耶穌回答說：「有個人從耶路撒冷去耶利哥，途中被劫。強盜剝了他的衣服，把他打個半死，丟在那裡，然後揚長而去。
31 「剛好有位祭司經過，看見那人躺在地上，連忙從旁邊繞過，繼續趕路。 32 又有個利未人經過，也跟先前那個祭司一樣從旁邊繞過去了。
33 「後來，有位撒瑪利亞人[b]經過，看見這個人，就動了慈心， 34 連忙上前用油和酒替他敷傷口，包紮妥當，然後把他扶上自己騎的牲口，帶到附近的客店照料。 35 次日還交給店主兩個銀幣，說，『請替我好好照顧這個人。如果錢不夠的話，等我回來再補給你。』 36 那麼，你認為這三個人中誰是被劫者的鄰居呢？」
37 律法教師說：「是那個同情他的人。」
耶穌說：「你去照樣做吧。」
上好的福分
38 耶穌和門徒去耶路撒冷的途中路過一個村莊，遇到一位名叫瑪大的女子接待他們到家裡作客。 39 瑪大的妹妹瑪麗亞坐在耶穌腳前聽道， 40 瑪大為了招待客人忙亂不已，於是上前對耶穌說：
「主啊，我妹妹讓我一個人伺候大家，你都不管嗎？請你叫她來幫幫我吧。」
41 耶穌對她說：「瑪大，瑪大，你為太多事情憂慮煩惱。 42 其實最要緊的事只有一件，瑪麗亞選擇了上好的，是奪不走的。」
Lukas 10
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jesus sänder ut sjuttiotvå lärjungar
(Matt 11:21-24)
10 Herren Jesus utsåg nu ytterligare sjuttiotvå lärjungar[a], som han skickade i förväg, två och två, till alla städer och byar som han tänkte besöka.
2 Han sa till dem: ”Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han skickar ut fler arbetare på fälten. 3 Gå nu, jag sänder er som lamm in bland vargar. 4 Ta inte med er någon börs, någon väska och några skor. Och stanna inte på vägen för att hälsa på någon.
5 När ni kommer in i ett hus så önska familjen frid. 6 Om det då finns någon fridens man där, ska er frid stanna kvar där. Annars får ni den tillbaka. 7 Stanna sedan i det huset och låt dem bjuda er på mat och dryck, för arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus.
8 När ni kommer in i en stad där man välkomnar er, så ät vad man bjuder er på, 9 bota de sjuka och säg till folket: ’Guds rike har kommit nära er.’ 10 Men om ni kommer till en stad där man inte vill ta emot er, så gå ut på gatorna och säg: 11 Till och med dammet från era gator vill vi skaka av från våra fötter mot er. Men en sak ska ni veta: Guds rike har kommit nära. 12 Jag säger er, att det ska bli lättare för Sodom[b] på den dagen än en sådan stad.
13 Ve dig, Korasin, och ve dig, Betsaida! För om de under som gjorts hos er hade gjorts i Tyros och Sidon[c], hade de för länge sedan omvänt sig och suttit i säck och aska. 14 Men på domens dag ska både Tyros och Sidon få det lindrigare än ni. 15 Och du, Kafarnaum, du ska väl inte bli upphöjt till himlen? Nej, ner till dödsriket ska du störtas.
16 Den som lyssnar till er, han lyssnar till mig, och den som avvisar er, han avvisar mig. Men den som avvisar mig, han avvisar honom som har sänt mig.”
De sjuttiotvå kommer tillbaka
(Matt 11:25-27; 13:16-17)
17 De sjuttiotvå kom sedan glada tillbaka och berättade: ”Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn.”
18 Han sa till dem: ”Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt. 19 Jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och stå emot fiendens alla styrkor. Inget ska skada er. 20 Men gläd er inte över att de onda andarna lyder er, utan över att era namn är skrivna i himlen.[d]”
21 I samma stund fylldes Jesus av innerlig glädje genom den heliga Anden och sa: ”Jag prisar dig, Fader, du som är Herre över himlen och jorden, för att du har dolt detta för de lärda och kloka, men visat det för dem som är som barn. Ja, Fader, så har du bestämt.
22 Min Fader har överlämnat allt åt mig. Ingen vet vem Sonen är, utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är, utom Sonen och de som Sonen vill uppenbara honom för.”
23 Sedan vände han sig till lärjungarna och sa enbart till dem: ”Lyckliga är de ögon som får se vad ni ser. 24 Jag säger er, att många profeter och kungar har velat se och höra det som ni nu får se och höra, men de fick aldrig göra det.”
Den goda samariern
(Matt 22:34-40; Mark 12:28-31)
25 En dag kom en laglärd för att sätta dit Jesus genom en fråga. Han sa: ”Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?”
26 Jesus svarade: ”Vad säger lagen? Vad kan du läsa där?”
27 Mannen svarade: ” ’Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela din kraft och av hela ditt förstånd’, och: ’Du ska älska din medmänniska som dig själv.’ ”[e]
28 ”Det är riktigt”, sa Jesus till honom. ”Gör det så ska du få leva!”
29 Men mannen, som gärna ville visa sin rättfärdighet, frågade Jesus: ”Vem är då min medmänniska?”
30 Jesus svarade: ”En man, som var på väg från Jerusalem till Jeriko, blev överfallen av banditer. De slet av honom kläderna och misshandlade honom, gick därifrån och lämnade honom där halvdöd.
31 Då råkade en präst komma förbi. Men när han såg mannen ligga där gick han bara åt sidan och fortsatte att gå. 32 Så kom också en levit till platsen och såg mannen, och även han gick bara åt sidan och fortsatte att gå.
33 Då kom en samarier, som också var på resa, och när han såg mannen fylldes han av medlidande. 34 Samariern gick fram till honom, hällde olja och vin på såren och förband dem. Sedan lyfte han upp mannen på sin åsna och förde honom till ett värdshus, där han skötte om honom. 35 Nästa dag, när han måste resa vidare, betalade han värdshusvärden två denarer[f] och sa: ’Var snäll och ta hand om mannen, och om räkningen går på mer än det här, så ska jag betala resten när jag kommer tillbaka.’
36 Vilken av dessa tre tycker du var den misshandlade mannens medmänniska?”
37 ”Den som visade barmhärtighet naturligtvis”, svarade den laglärde.
Då sa Jesus: ”Gå iväg och gör likadant, du också.”
Jesus besöker Maria och Marta
38 När Jesus och hans lärjungar fortsatte sin vandring, kom de till en by, där de blev inbjudna av en kvinna som hette Marta. 39 Marta hade en syster som hette Maria, som slog sig ner vid Herrens fötter och lyssnade till hans tal.
40 Men Marta var stressad av allt hon hade att uträtta. Därför gick hon fram till Jesus och sa: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster har lämnat mig till att göra allt arbete själv? Säg till henne att hon kommer och hjälper mig.”
41 Men Herren sa till henne: ”Marta, Marta, du gör dig så många bekymmer och oroar dig för så mycket! 42 Men det finns bara en sak som behövs. Maria har valt det som är bäst, och det ska inte tas ifrån henne.”
Footnotes
- 10:1 Enligt en del handskrifter 70.
- 10:12 Sodom utplånades på grund av invånarnas synd. Jfr 1 Mos 19:1-25.
- 10:13 Det finns flera profetior i Gamla testamentet om att Tyros och Sidon skulle gå under på grund av sin ondska. Jfr t.ex. Hes 26-28.
- 10:20 Jfr 2 Mos 32:32 och Ps 69:29, där det talas om ”livets bok”, ett register över alla som får evigt liv.
- 10:27 Se 5 Mos 6:5 och 3 Mos 19:18.
- 10:35 En denar motsvarade en dagslön.
Lik 10
Haitian Creole Version
10 ¶ Apre sa, Seyè a chwazi swasanndis lòt disip; li voye yo devan l' de pa de nan tout lavil ak tout kote li menm li te gen pou l' ale.
2 Li di yo: Rekòt la anpil, men pa gen ase travayè pou ranmase li. Mande mèt jaden an pou l' voye travayè nan jaden l' lan.
3 Ale: m'ap voye nou tankou ti mouton nan mitan chen mawon.
4 Pa pote ni lajan, ni manje, ni soulye. Pa rete nan di pesonn bonjou nan chemen an.
5 Lè nou antre nan yon kay, premye bagay pou nou di: benediksyon pou tout moun ki nan kay la.
6 Si gen yon moun ki ka resevwa benediksyon an, benediksyon an va desann sou li; si pa genyen, benediksyon an va tounen vin jwenn ou.
7 Rete nan kay sa a; manje, bwè tou sa y'a ban nou, paske moun ki travay merite pou yo peye l' lajan travay li. Pa soti nan yon kay pou al rete nan yon lòt.
8 Lè nou antre man yon lavil, si yo resevwa nou, manje sa y'a mete devan nou.
9 Geri moun malad ki nan lavil la, di tout moun yo: Gouvènman Bondye a rive toupre nou.
10 Men, lè nou antre nan yon lavil, si yo pa resevwa nou, mache nan tout lari, di yo konsa:
11 Men n'ap souke pousyè lavil nou an ki te kole anba pye nou, nou fini ak nou. Tansèlman, konnen byen: Gouvènman Bondye a te rive toupre nou.
12 M'ap di nou sa: Jou jijman an, y'ap peni lavil sa a pi rèd pase lavil Sodòm.
13 Malè pou nou, moun lavil Korazen! Malè pou nou tou, moun lavil Betsayda! Paske, si mirak ki fèt nan mitan nou yo, se te nan mitan lavil Tir ak lavil Sidon yo te fèt, gen lontan moun sa yo ta chita atè, yo ta mete rad sak sou yo, yo ta kouvri kò yo ak sann dife pou fè wè yo vle tounen vin jwenn Bondye.
14 Se poutèt sa, jou jijman an, y'a peni nou pi rèd pase moun lavil Tir ak moun lavil Sidon.
15 Nou menm, moun lavil Kapènawòm: nou ta vle yo leve nou jouk nan syèl la; enben y'ap bese nou desann jouk anba kote mò yo ye a.
16 Li di disip li yo ankò: Moun ki koute nou, se mwen menm yo koute. Moun ki repouse nou, se mwen menm yo repouse. Moun ki repouse m', se moun ki voye m' lan yo repouse.
17 ¶ Swasanndis disip yo tounen ak kè kontan, yo di li: Mèt, ata move lespri yo soumèt devan nou, lè nou pran non ou pou chase yo.
18 Jezi di yo: Mwen te wè Satan ap tonbe sot nan syèl la tankou yon zèklè.
19 Koute: Mwen ban nou pouvwa pou nou mache sou sèpan ak eskòpyon, pou nou kraze tout pouvwa Satan anba pye nou, pou anyen pa kapab fè nou mal.
20 Men, nou pa bezwen kontan dapre move lespri yo soumèt devan nou. Fè kè n' kontan pito dapre non nou ekri nan syèl la.
21 Lè sa a, Sentespri a te fè kè Jezi kontan anpil. Jezi di konsa: O Papa, ou menm ki mèt syèl la ak tè a, mwen di ou mèsi anpil dapre ou pran bagay ou te kache nan je gwo save ak moun lespri yo ou devwale yo bay ti piti yo. Wi, Papa mwen, sa pase konsa paske se konsa ou te vle li.
22 Papa m' renmèt tout bagay nan men mwen. Pesonn pa konn kilès moun Pitit la ye, esepte Papa a; pesonn pa konn kilès moun Papa a ye, eseptè Pitit la, ak moun Pitit la vle fè konnen li.
23 Apre sa, Jezi vire bò disip li yo, li rele yo apa, li di yo: benediksyon pou nou k'ap wè sa n'ap wè a.
24 Paske, m'ap di nou sa: anpil pwofèt ak anpil wa te anvi wè sa n'ap wè la a, men yo pa t' wè li, yo te anvi tande sa n'ap tande la a, men yo pa t' tande li.
25 ¶ Yon dirèktè lalwa vin rive. Pou l' pran Jezi nan pèlen li di l' konsa: Mèt, kisa pou m' fè pou m' resevwa lavi ki p'ap janm fini an?
26 Jezi di li: Kisa ki ekri nan lalwa? Ki jan ou konprann li?
27 Nonm lan reponn: Se pou ou renmen Mèt la, Bondye ou, ak tout kè ou, ak tout nanm ou, ak tout fòs kouraj ou, ak tout lide ou. Se pou renmen frè parèy ou tankou ou renmen pwòp tèt pa ou.
28 Jezi di li: Ou byen reponn. Si ou fè sa, wa gen lavi.
29 Men, dirèktè lalwa a te vle bay tèt li rezon, kifè li mande Jezi: Ki moun ki frè parèy mwen?
30 Jezi reponn li konsa: Vwala, yon nonm t'ap desann soti Jerizalèm, li tapral Jeriko. Kèk ansasen atake l', yo vòlò ata rad ki te sou li, yo bat li byen bat, yo kite li twaka (3/4) mò.
31 Lè sa a, yon prèt vin ap desann sou menm wout la, li wè nonm lan, men li janbe lòt bò wout la, li al fè wout li.
32 Konsa tou, yon moun Levi vin ap pase menm kote a, li rive toupre, li wè nonm lan, men li janbe lòt bò wout la, li al fè wout li.
33 Men, yon moun peyi Samari ki t'ap vwayaje sou menm wout la rive bò kote nonm lan; kè l' fè l' mal lè li wè nonm lan.
34 Li pwoche kote l', li vide lwil ak diven sou blese l' yo, li panse yo. Apre sa, li mete nonm lan sou bèt li te moute a. Li mennen l' nan yon lotèl kote li pran swen li.
35 Nan denmen, li rale kòb nan pòch li, li bay mèt lotèl la, epi li di li: Okipe nonm sa a pou mwen. Lè m' tounen isit la ankò m'a renmèt ou tout depans ou va fè anplis pou li.
36 Apre sa, Jezi di nonm lan: Dapre ou, nan twa moun sa yo, kilès ki te moutre li se frè parèy nonm ki te tonbe nan men ansasen yo?
37 Dirèktè lalwa a reponn: Nonm ki te gen pitye pou li a. Jezi di li: Ale, fè menm bagay la tou.
38 ¶ Jezi al fè wout li ansanm ak disip li yo. Li antre nan yon ti bouk kote yon fanm yo rele Mat resevwa l' lakay li.
39 Mat sa a te gen yon sè yo rele Mari. Mari te chita nan pye mèt la, li t'ap koute pawòl li yo.
40 Mat menm t'ap fatige kò l' ak tout travay ki te pou fèt nan kay la. Lè sa a, li vini, li di: Mèt, sa pa fè ou anyen pou ou wè sè m' lan kite m' ap fè tout travay la pou kont mwen? Manyè di l' ede m' non.
41 Jezi reponn li: Mat, Mat. W'ap trakase tèt ou, w'ap bat kò ou pou yon bann bagay.
42 Men, se yon sèl bagay ki nesesè. Se li Mari chwazi, yo p'ap janm wete l' nan men li.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.