Add parallel Print Page Options

差遣七十二人

10 这些事以后,主又另外指派了七十二个人(“七十二个人”有些抄本作“七十个人”),差遣他们两个两个地,在他前面,到他自己将要到的各城各地去。 耶稣对他们说:“庄稼多,工人少,所以你们应当求庄稼的主,派工人出去收他的庄稼。 你们去吧!我差你们去,如同羊羔进入狼群。 不要带钱囊,不要带口袋,不要带鞋,不要在路上问候人。 无论进哪一家,先说:‘愿平安归与这家!’ 那里若有配得平安的人(“配得平安的人”原文作“平安之子”),你们的平安就必临到他,不然,就归给你们。 你们要住在那家,吃喝他们所供给的,因为作工的理当得工资;不必从这家搬到那家。 无论进哪一城,人若接待你们,摆上甚么,就吃甚么。 要医治城中的病人,对他们宣讲:‘ 神的国临近你们了。’ 10 无论进哪一城,人若不接待你们,你们就出来到街上,说: 11 ‘连你们城里那黏在我们脚上的尘土,我们也要当着你们擦去。虽然这样,你们应该知道: 神的国临近了!’ 12 我告诉你们,当那日,所多玛所受的,比那城所受的还轻呢。

责备不肯悔改的城(A)

13 “哥拉逊啊,你有祸了!伯赛大啊,你有祸了!因为在你们那里行过的神迹,如果行在推罗和西顿,他们早已披麻蒙灰,坐在地上悔改了。 14 在审判的时候,推罗和西顿所受的,比你们所受的还轻呢。 15 还有你,迦百农啊!

你会被高举到天上吗?

你必降到阴间。

16 听从你们的,就是听从我;弃绝你们的,就是弃绝我;弃绝我的,就是弃绝那差我来的。”

七十二人回来

17 那七十二个人欢欢喜喜地回来,说:“主啊,因你的名,连鬼也服了我们。” 18 耶稣说:“我看见撒但,像闪电一样从天坠落。 19 我已经给你们权柄,去践踏蛇和蝎子,胜过仇敌的一切能力。绝对没有甚么能伤害你们了。 20 然而不要因为鬼服了你们就欢喜,却要因为你们的名字记录在天上而欢喜。”

耶稣欢乐赞美天父(B)

21 就在这时候,耶稣因圣灵而欢乐,说:“父啊,天地的主,我赞美你,因为你把这些事向智慧和聪明的人隐藏起来,却向婴孩显明。父啊,是的,这就是你的美意。 22 我父已经把一切交给我;除了父没有人知道子是谁,除了子和子所愿意启示的人,也没有人知道父是谁。” 23 耶稣转过身来,悄悄地对门徒说:“看见你们所看见的,那眼睛有福了! 24 我告诉你们,曾经有许多先知和君王,想看你们所看见的,却没有看到;想听你们所听见的,却没有听到。”

好撒玛利亚人的比喻(C)

25 有一个律法师起来试探耶稣,说:“老师,我应该作甚么,才可以承受永生呢?” 26 耶稣对他说:“律法上写的是甚么?你怎么念的呢?” 27 他回答:“你要全心、全性、全力、全意爱主你的 神,并且要爱邻舍如同自己。” 28 耶稣说:“你答得对,你这样行,就必得生命。” 29 那人想证明自己有理,就对耶稣说:“谁是我的邻舍呢?” 30 耶稣回答:“有一个人从耶路撒冷下耶利哥去,落在强盗手中。他们剥去他的衣服,把他打得半死,撇下他一个人就走了。 31 正好有一个祭司,从那条路下来,看见他,就从旁边走过去了。 32 又有一个利未人,来到那里,看见他,也照样从旁边走过去了。 33 只有一个撒玛利亚人,旅行来到他那里,看见了,就动了怜悯的心, 34 上前用油和酒倒在他的伤处,包裹好了,把他扶上自己的牲口,带他到客店里照顾他。 35 第二天,他拿出两个银币交给店主,说:‘请你照顾他,额外的开支,我回来的时候必还给你。’ 36 你想,这三个人,谁是那个落在强盗手中的人的邻舍呢?” 37 他说:“是那怜悯他的。”耶稣说:“你去,照样作吧。”

马大和马利亚

38 他们走路的时候,耶稣进了一个村庄。有一个名叫马大的女人,接他到家里。 39 她有一个妹妹,名叫马利亚,坐在主的脚前听道。 40 马大被许多要作的事,弄得心烦意乱,就上前来,说:“主啊,我妹妹让我一个人侍候,你不理吗?请吩咐她来帮助我。” 41 主回答她:“马大,马大,你为许多事操心忙碌, 42 但是最需要的只有一件,马利亚已经选择了那上好的分,是不能从她夺去的。”

Sinugo ni Jesus ang Kanyang 72 Tagasunod

10 Pagkatapos nito, pumili pa ang Panginoon ng 72[a] tagasunod, at sinugo ang mga ito nang dala-dalawa sa mga bayan at sa iba pang mga lugar na pupuntahan niya. Sinabi niya sa kanila, “Marami ang aanihin ngunit kakaunti ang tagapag-ani. Kaya idalangin ninyo sa Panginoon, na siyang may-ari ng anihin, na magpadala siya ng mga tagapag-ani. Sige, lumakad na kayo. Ngunit mag-ingat kayo, dahil tulad kayo ng mga tupang isinugo ko sa mga lobo. Huwag kayong magdala ng pitaka, bag o sandalyas. At huwag kayong mag-aksaya ng panahon sa pakikipagbatian sa daan. Pagpasok nʼyo sa alin mang bahay, sabihin muna ninyo, ‘Maghari nawa ang kapayapaan sa tahanang ito.’ Kung ang nakatira roon ay maibigin sa kapayapaan, mapapasakanila ang kapayapaang idinalangin ninyo. Ngunit kung hindi, hindi rin nila makakamtan iyon. Manatili kayo sa bahay na tinutuluyan ninyo. Huwag kayong magpalipat-lipat ng bahay. Kainin at inumin ninyo ang anumang ihain nila sa inyo dahil ang manggagawa ay may karapatang tumanggap ng sahod. Kapag dumating kayo sa isang bayan at tinanggap kayo ng mga tao, kainin ninyo ang anumang ihain nila sa inyo. Pagalingin ninyo ang mga may sakit doon, at sabihin ninyo sa kanila na malapit na[b] ang paghahari ng Dios sa kanila. 10 Ngunit kung ayaw kayong tanggapin sa isang bayan, umalis kayo, at habang naglalakad kayo sa lansangan nila ay sabihin ninyo, 11 ‘Kahit ang alikabok ng bayan ninyo na dumidikit sa mga paa namin ay ipinapagpag namin bilang babala sa inyo. Ngunit dapat ninyong malaman na malapit na ang paghahari ng Dios.’ ” 12 Sinabi pa ni Jesus sa mga tagasunod niya, “Tinitiyak ko sa inyo na sa Araw ng Paghuhukom, mas mabigat na parusa ang tatanggapin nila kaysa sa mga taga-Sodom.”

Babala sa mga Bayang Hindi Nagsisisi(A)

13 Sinabi pa ni Jesus, “Nakakaawa kayong mga taga-Corazin! Nakakaawa rin kayong mga taga-Betsaida! Sapagkat kung sa Tyre at Sidon naganap ang mga himalang ginawa ko sa inyo, matagal na sana silang nagsuot ng sako at naglagay ng abo sa kanilang ulo[c] para ipakita ang pagsisisi nila. 14 Kaya sa Araw ng Paghuhukom, mas mabigat na parusa ang tatanggapin ninyo kaysa sa mga taga-Tyre at taga-Sidon. 15 At kayo namang mga taga-Capernaum, inaakala ninyong pupurihin kayo kahit sa langit. Pero ihuhulog kayo sa lugar ng mga patay!”

16 Pagkatapos, sinabi ni Jesus sa mga sinugo niya, “Ang nakikinig sa inyoʼy nakikinig sa akin, ang nagtatakwil sa inyoʼy nagtatakwil sa akin, at ang nagtatakwil sa akin ay nagtatakwil sa nagsugo sa akin.”

Bumalik ang 72 Tagasunod ni Jesus

17 Masayang bumalik ang 72 tagasunod ni Jesus. Sinabi nila sa kanya, “Panginoon, kahit po ang masasamang espiritu ay sumusunod sa amin kapag inutusan namin sila sa pangalan nʼyo!” 18 Sinabi ni Jesus sa kanila, “Nakita kong nahulog si Satanas mula sa langit na parang kidlat. 19 Binigyan ko kayo ng kapangyarihang daigin ang masasamang espiritu at ang lahat ng kapangyarihan ng kaaway nating si Satanas.[d] At walang anumang makapipinsala sa inyo. 20 Ganoon pa man, huwag kayong matuwa dahil napapasunod ninyo ang masasamang espiritu kundi matuwa kayo dahil nakasulat sa langit ang pangalan ninyo.”

Napuno si Jesus ng Kagalakang Mula sa Banal na Espiritu(B)

21 Nang oras ding iyon, napuno si Jesus ng kagalakang mula sa Banal na Espiritu. At sinabi niya, “Pinupuri kita Ama, Panginoon ng langit at ng lupa, dahil inilihim mo ang mga katotohanang ito sa mga taong ang akala sa sariliʼy mga marurunong at matatalino, at inihayag mo sa mga taong tulad ng bata na kaunti lang ang nalalaman. Oo, Ama, pinupuri kita dahil iyon ang kalooban mo.”

22 Pagkatapos, sinabi niya sa mga tao, “Ibinigay sa akin ng aking Ama ang lahat ng bagay. Walang nakakakilala sa Anak kundi ang Ama, at walang nakakakilala sa Ama kundi ang Anak at ang mga taong nais kong makakilala sa Ama.”

23 Humarap si Jesus sa mga tagasunod niya at sinabi sa kanila ng sarilinan, “Mapalad kayo dahil nakita mismo ninyo ang mga ginagawa ko. 24 Sinasabi ko sa inyo na maraming propeta at mga hari noon ang naghangad na makakita at makarinig ng nakikita at naririnig ninyo ngayon, pero hindi ito nangyari sa panahon nila.”

Ang Mabuting Samaritano

25 Lumapit kay Jesus ang isang tagapagturo ng Kautusan upang subukin siya. Nagtanong siya, “Guro, ano po ang dapat kong gawin upang magkaroon ng buhay na walang hanggan?” 26 Sumagot si Jesus, “Ano ang nakasulat sa Kautusan? Ano ang nababasa mo roon?” 27 Sumagot ang lalaki, “Mahalin mo ang Panginoon mong Dios nang buong puso, nang buong kaluluwa, nang buong lakas, at nang buong pag-iisip.[e] At mahalin mo ang iyong kapwa tulad ng pagmamahal mo sa iyong sarili.”[f] 28 “Tama ang sagot mo,” sabi ni Jesus. “Gawin mo iyan at magkakaroon ka ng buhay na walang hanggan.”

29 Pero ayaw mapahiya ng tagapagturo, kaya nagtanong ulit siya, “At sino naman po ang kapwa ko?” 30 Bilang sagot sa kanya, nagkwento si Jesus: “May isang taong papunta sa Jerico galing sa Jerusalem. Habang naglalakad siya, hinarang siya ng mga tulisan. Kinuha nila ang mga dala niya, pati na ang suot niya. Binugbog nila siya at iniwang halos patay na sa tabi ng daan. 31 Nagkataong dumaan doon ang isang pari. Nang makita niya ang taong nakahandusay, lumihis siya at nagpatuloy sa kanyang paglalakad. 32 Napadaan din ang isang Levita[g] at nakita niya ang tao, pero lumihis din siya sa kabilang daan at nagpatuloy sa kanyang paglalakad. 33 Pero may isang Samaritanong naglalakbay na napadaan doon. Nakita niya ang taong nakahandusay at naawa siya. 34 Nilapitan niya ang lalaki, hinugasan ng alak ang sugat, binuhusan ng langis at saka binendahan. Pagkatapos, isinakay niya ang tao sa sinasakyan niyang hayop, dinala sa bahay-panuluyan at inalagaan doon. 35 Kinabukasan, binigyan ng Samaritano ng pera[h] ang may-ari ng bahay-panuluyan at sinabi, ‘Alagaan mo siya, at kung kulang pa iyan sa magagastos mo ay babayaran kita pagbalik ko.’ ”

36 Nagtanong ngayon si Jesus sa tagapagturo ng Kautusan, “Sa palagay mo, sino sa tatlong ito ang nagpakita na siya ang tunay na kapwa-tao ng biktima ng mga tulisan?” 37 Sumagot siya, “Ang tao pong nagpakita ng awa sa kanya.” Sinabi sa kanya ni Jesus, “Lumakad ka at ganoon din ang gawin mo.”

Dumalaw si Jesus kina Marta at Maria

38 Nagpatuloy si Jesus at ang mga tagasunod niya sa paglalakbay at dumating sila sa isang nayon. May isang babae roon na ang pangalan ay Marta. Malugod niyang tinanggap sina Jesus sa kanyang tahanan. 39 Si Marta ay may kapatid na ang pangalan ay Maria. Naupo si Maria sa paanan ng Panginoon at nakinig sa itinuturo niya. 40 Pero si Marta ay abalang-abala sa paghahanda niya, kaya lumapit siya kay Jesus at sinabi, “Panginoon, balewala po ba sa inyo na nakaupo lang diyan ang kapatid ko at hinahayaang ako ang gumawa ng lahat? Sabihin nʼyo naman po sa kanya na tulungan niya ako.” 41 Pero sinagot siya ng Panginoon, “Marta, Marta, hindi ka mapalagay at abalang-abala ka sa maraming bagay. 42 Ngunit isang bagay lang ang kailangan, at ito ang pinili ni Maria. Mas mabuti ito at walang makakakuha nito sa kanya.”

Footnotes

  1. 10:1 72: Sa ibang tekstong Griego, 70.
  2. 10:9 malapit na: o, dumating na.
  3. 10:13 naglagay ng abo sa kanilang ulo: o, naupo sa abo.
  4. 10:19 sa literal, Binigyan ko kayo ng kapangyarihang tumapak sa mga ahas at mga alakdan, at sa lahat ng kapangyarihan ng kaaway.
  5. 10:27 Deu. 6:5.
  6. 10:27 Lev. 19:18.
  7. 10:32 Levita: Katuwang ng mga pari sa templo.
  8. 10:35 pera: sa Griego, dalawang denarius. Ang isang denarius ay katumbas ng isang araw na sahod.

The Seventy Sent Out

10 After these things the Lord appointed [a]seventy others also, and (A)sent them two by two before His face into every city and place where He Himself was about to go. Then He said to them, (B)“The harvest truly is great, but the laborers are few; therefore (C)pray the Lord of the harvest to send out laborers into His harvest. Go your way; (D)behold, I send you out as lambs among wolves. (E)Carry neither money bag, knapsack, nor sandals; and (F)greet no one along the road. (G)But whatever house you enter, first say, ‘Peace to this house.’ And if a son of peace is there, your peace will rest on it; if not, it will return to you. (H)And remain in the same house, (I)eating and drinking such things as they give, for (J)the laborer is worthy of his wages. Do not go from house to house. Whatever city you enter, and they receive you, eat such things as are set before you. (K)And heal the sick there, and say to them, (L)‘The kingdom of God has come near to you.’ 10 But whatever city you enter, and they do not receive you, go out into its streets and say, 11 (M)‘The very dust of your city which clings to [b]us we wipe off against you. Nevertheless know this, that the kingdom of God has come near you.’ 12 [c]But I say to you that (N)it will be more tolerable in that Day for Sodom than for that city.

Woe to the Impenitent Cities(O)

13 (P)“Woe to you, Chorazin! Woe to you, Bethsaida! (Q)For if the mighty works which were done in you had been done in Tyre and Sidon, they would have repented long ago, sitting in sackcloth and ashes. 14 But it will be more tolerable for Tyre and Sidon at the judgment than for you. 15 (R)And you, Capernaum, [d]who are (S)exalted to heaven, (T)will be brought down to Hades. 16 (U)He who hears you hears Me, (V)he who rejects you rejects Me, and (W)he who rejects Me rejects Him who sent Me.”

The Seventy Return with Joy

17 Then (X)the [e]seventy returned with joy, saying, “Lord, even the demons are subject to us in Your name.”

18 And He said to them, (Y)“I saw Satan fall like lightning from heaven. 19 Behold, (Z)I give you the authority to trample on serpents and scorpions, and over all the power of the enemy, and nothing shall by any means hurt you. 20 Nevertheless do not rejoice in this, that the spirits are subject to you, but [f]rather rejoice because (AA)your names are written in heaven.”

Jesus Rejoices in the Spirit(AB)

21 (AC)In that hour Jesus rejoiced in the Spirit and said, “I thank You, Father, Lord of heaven and earth, that You have hidden these things from the wise and prudent and revealed them to babes. Even so, Father, for so it seemed good in Your sight. 22 (AD)All[g] things have been delivered to Me by My Father, and (AE)no one knows who the Son is except the Father, and who the Father is except the Son, and the one to whom the Son wills to reveal Him.

23 Then He turned to His disciples and said privately, (AF)“Blessed are the eyes which see the things you see; 24 for I tell you (AG)that many prophets and kings have desired to see what you see, and have not seen it, and to hear what you hear, and have not heard it.

The Parable of the Good Samaritan(AH)

25 And behold, a certain [h]lawyer stood up and tested Him, saying, (AI)“Teacher, what shall I do to inherit eternal life?”

26 He said to him, “What is written in the law? What is your reading of it?

27 So he answered and said, (AJ)‘You shall love the Lord your God with all your heart, with all your soul, with all your strength, and with all your mind,’ and (AK)‘your neighbor as yourself.’

28 And He said to him, “You have answered rightly; do this and (AL)you will live.”

29 But he, wanting to (AM)justify himself, said to Jesus, “And who is my neighbor?”

30 Then Jesus answered and said: “A certain man went down from Jerusalem to Jericho, and fell among [i]thieves, who stripped him of his clothing, wounded him, and departed, leaving him half dead. 31 Now by chance a certain priest came down that road. And when he saw him, (AN)he passed by on the other side. 32 Likewise a Levite, when he arrived at the place, came and looked, and passed by on the other side. 33 But a certain (AO)Samaritan, as he journeyed, came where he was. And when he saw him, he had (AP)compassion. 34 So he went to him and bandaged his wounds, pouring on oil and wine; and he set him on his own animal, brought him to an inn, and took care of him. 35 On the next day, [j]when he departed, he took out two (AQ)denarii, gave them to the innkeeper, and said to him, ‘Take care of him; and whatever more you spend, when I come again, I will repay you.’ 36 So which of these three do you think was neighbor to him who fell among the thieves?”

37 And he said, “He who showed mercy on him.”

Then Jesus said to him, (AR)“Go and do likewise.”

Mary and Martha Worship and Serve

38 Now it happened as they went that He entered a certain village; and a certain woman named (AS)Martha welcomed Him into her house. 39 And she had a sister called Mary, (AT)who also (AU)sat at [k]Jesus’ feet and heard His word. 40 But Martha was distracted with much serving, and she approached Him and said, “Lord, do You not care that my sister has left me to serve alone? Therefore tell her to help me.”

41 And [l]Jesus answered and said to her, “Martha, Martha, you are worried and troubled about many things. 42 But (AV)one thing is needed, and Mary has chosen that good part, which will not be taken away from her.”

Footnotes

  1. Luke 10:1 NU seventy-two others
  2. Luke 10:11 NU our feet
  3. Luke 10:12 NU, M omit But
  4. Luke 10:15 NU will you be exalted to heaven? You will be thrust down to Hades!
  5. Luke 10:17 NU seventy-two
  6. Luke 10:20 NU, M omit rather
  7. Luke 10:22 M And turning to the disciples He said, “All
  8. Luke 10:25 expert in the law
  9. Luke 10:30 robbers
  10. Luke 10:35 NU omits when he departed
  11. Luke 10:39 NU the Lord’s
  12. Luke 10:41 NU the Lord

Иисус посылает семьдесят два ученика

10 После этого Господь избрал семьдесят два[a] других ученика и послал их по двое перед Собой в каждый город и место, куда Он Сам намеревался идти. Иисус сказал им: «Жатва велика, но работников мало. Поэтому молите Господина жатвы, чтобы Он послал больше работников на Свою ниву. Идите! Я посылаю вас словно овец к волкам. Не берите с собой ни денег, ни суму, ни обувь и ни с кем не останавливайтесь, и не заговаривайте в пути. В какой бы дом вы ни вошли, сначала скажите: „Мир этому дому”. И если там будет миролюбивый человек, ваш мир останется с ним, а если нет, к вам возвратится. Оставайтесь в доме миролюбивого, ешьте и пейте, что вам предложат, потому что работник достоин оплаты. И не переходите из дома в дом. Если вы войдёте в город и вас примут, ешьте, что вам предложат. Исцеляйте там больных и говорите им: „Царство Божье приблизилось к вам”. 10 Но, если вы войдёте в город и вас не примут, выйдите на улицы этого города и скажите: 11 „Даже пыль вашего города, которая пристала к нашим ногам, мы стряхиваем на вас[b]. Однако знайте: Царство Божье близко”. 12 И говорю вам, что в Судный день тому городу будет хуже, чем Содому».

Предостережение неверующим

(Мф. 11:20-24)

13 «Горе тебе, Хоразин! Горе тебе, Вифсаида, потому что если бы в Тире и Сидоне произошли те чудеса, которые Я сотворил для вас, они бы давно уже покаялись и надели власяницы[c], посыпав свои головы пеплом. 14 И в Судный день вам будет хуже, чем даже Тиру и Сидону. 15 А ты, Капернаум, до неба ли будешь вознесён? Нет, ты будешь низвергнут в ад.

16 Слушающий вас, слушает Меня; отвергающий вас, отвергает Меня, а кто отвергает Меня, отвергает пославшего Меня».

Падение сатаны

17 Семьдесят два[d] ученика, посланных Иисусом, возвратились радостные и воскликнули: «Господи! Даже бесы подвластны нам во имя Твоё». 18 Иисус же сказал им: «Я видел сатану, упавшего с неба как молния. 19 Я дал вам власть давить ногами змей и скорпионов, а также и власть над всеми врагами вашими, и ничто не повредит вам. 20 Но не радуйтесь тому, что духи послушны вам, а радуйтесь тому, что ваши имена записаны на небесах».

Иисус молится Отцу Небесному

(Мф. 11:25-27; 13:16-17)

21 В тот час возрадовался духом Иисус и сказал: «Благодарю Тебя, Отец, Господь неба и земли, что Ты скрыл это от мудрых и разумных и открыл тем, кто подобен младенцам. Да, Отец, так было угодно Тебе. 22 Всё было дано мне Отцом Моим. Никому не ведомо, кто Сын, кроме Отца, и никто не знает, кто Отец, кроме Сына и того, кому Сын захочет открыть это».

23 И, будучи наедине с учениками, Иисус повернулся к ним и сказал: «Блаженны вы, видящие всё это! 24 Потому что говорю вам: многие пророки и цари хотели бы видеть то, что вы видите, но не видели, и слышать то, что вы слышите, но не слышали».

Притча о милосердном самаритянине

25 Тогда один законоучитель встал и начал испытывать Иисуса, говоря: «Учитель! Как я должен поступать, чтобы унаследовать вечную жизнь?»

26 Иисус ответил ему: «Что записано в законе? Что читаешь ты там?»

27 И законоучитель ответил: «„Люби Господа Бога своего всем сердцем своим и всей душой своей, и всей силой своей, и всем разумом своим”[e], а также „люби ближнего своего, как самого себя”[f]».

28 Иисус же сказал ему: «Ты ответил верно. Поступай так и обретёшь вечную жизнь».

29 Но законоучитель, желая оправдаться, спросил Иисуса: «А кто мой ближний?»

30 На это Иисус ответил: «Один человек шёл из Иерусалима в Иерихон и попал в руки разбойникам, которые сорвали с него одежду, избили и ушли, оставив его полумёртвого лежать на земле. 31 Случайно той дорогой проходил один священник. Увидев избитого, он ушёл прочь и не остановился, чтобы помочь ему. 32 На то место пришёл также и левит и, увидев избитого, обошёл его, не остановившись помочь ему. 33 Но некий самаритянин, находившийся в пути, проходил мимо и, увидев этого человека, сжалился над ним. 34 Подойдя к нему, он перевязал ему раны, омывая их оливковым маслом и вином и, посадив на своего осла, привёз его на постоялый двор, и позаботился о нём. 35 На следующий день он дал два динария хозяину постоялого двора, сказав: „Позаботься об этом человеке. И если истратишь на него денег сверх этого, то отдам тебе, когда вернусь”.

36 Кто из этих троих, по-твоему, был ближний тому, кто попался в руки к разбойникам?»

37 Законоучитель ответил: «Тот, кто сжалился над ним».

Иисус сказал ему: «Иди и поступай так же».

Мария и Марфа

38 Однажды, когда Иисус и Его ученики были в пути, Он вошёл в селение, где жила одна женщина по имени Марфа. Она приняла Иисуса у себя в доме и оказала Ему радушный приём. 39 У неё была сестра, которую звали Марией. Она сидела у ног Господа и слушала, что Он говорил. 40 Марфа же была поглощена домашними заботами. Она подошла к Иисусу и сказала: «Господи! Разве Тебя не волнует, что моя сестра оставила меня одну делать всю работу? Скажи, чтобы она помогла мне».

41 Но Господь ответил ей: «Марфа, Марфа! Ты заботишься и беспокоишься о многом, 42 а важно только одно. Мария сделала правильный выбор, и это у неё не отнимется».

Footnotes

  1. 10:1 семьдесят два В некоторых греческих рукописях: «семьдесят». Также в 17-м стихе.
  2. 10:11 пыль… на вас Символ презрения. Предупреждение о том, что все связи с этим городом прерываются.
  3. 10:13 власяница Грубая волосяная одежда, которую носили в знак скорби или при оплакивании умершего.
  4. 10:17 Семьдесят два В некоторых греческих рукописях: «семьдесят».
  5. 10:27 Цитата приведена из книги Втор. 6:5.
  6. 10:27 Цитата приведена из книги Лев. 19:18.