66 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

² lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

³ Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

⁴ Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. Sela.

⁵ Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

⁶ Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

⁷ Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. Sela.

⁸ Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

⁹ ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

¹⁰ Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

¹¹ du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

¹² du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

¹³ Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

¹⁴ dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

¹⁵ Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. Sela.

¹⁶ Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

¹⁷ Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

¹⁸ Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

¹⁹ Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

²⁰ Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!