64 För sångmästaren; en psalm av David.

² Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig.

³ Fördölj mig för de ondas hemliga råd, för ogärningsmännens larmande hop;

⁴ ty de vässa sina tungor likasom svärd, med bittra ord lägga de an såsom med pilar,

⁵ för att i lönndom skjuta den ostrafflige; plötsligt skjuta de på honom, utan försyn.

⁶ De befästa sig i sitt onda uppsåt, de orda om huru de skola lägga ut snaror; de säga: »Vem skulle se oss?»

⁷ De tänka ut onda anslag: »Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!» Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan.

⁸ Då skjuter Gud dem; plötsligt sårar dem hans pil.

⁹ De bringas på fall och få straff för sina tungors skull; var och en som ser dem rister huvudet.

¹⁰ Och alla människor varda förskräckta; de förkunna vad Gud har gjort och förstå hans verk.

¹¹ Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN och taga sin tillflykt till honom, och alla rättsinniga skola berömma sig.