² Gud, hör min röst när jag klagar,
    bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig.
³ Göm mig för de ondas hemliga planer,
för ogärningsmännens larmande hop.
⁴ Ty de gör sina tungor skarpa som svärd,
bittra ord lägger de an som pilar
⁵ för att i hemlighet skjuta på den oskyldige.
Plötsligt skjuter de på honom utan att frukta.
⁶ De uppmuntrar varandra i sitt onda uppsåt,
de talar om hur de skall lägga ut snaror.
De säger: "Vem skulle se oss?"
⁷ De smider sina onda planer och säger:
"Nu är vi färdiga med det vi tänkt ut!"
Ja, människans hjärta och inre är outgrundligt.

⁸ Då skjuter Gud en pil mot dem,
    plötsligt blir de sårade.
⁹ De bringas på fall av sina egna tungor,
alla som ser dem skakar på huvudet.
¹⁰ Människorna grips av skräck,
    de förkunnar vad Gud har gjort,
de inser att det är hans verk.
¹¹ Den rättfärdige gläder sig i Herren
och tar sin tillflykt till honom.
    Alla rättsinniga prisar sig lyckliga.