被擄者的哀歌

137 我們坐在巴比倫河畔,
想起錫安禁不住淒然淚下。
我們把琴掛在柳樹上。
俘虜我們的人要我們唱歌,
擄掠我們的人要我們歌唱,說:
「給我們唱一首錫安的歌。」
我們流落異邦,
怎能唱頌讚耶和華的歌呢?
耶路撒冷啊,倘若我忘了你,
情願我的右手無法再撥弄琴弦;
倘若我忘了你,
不以你為我的至愛,
情願我的舌頭不能再歌唱。

耶和華啊,
求你記住耶路撒冷淪陷時以東人的行徑。
他們喊道:
「拆毀這城,把它夷為平地!」
巴比倫城啊,
你快要滅亡了,
那向你以牙還牙為我們復仇的人有福了!
那抓住你的嬰孩摔在石頭上的人有福了!

137 我 們 曾 在 巴 比 倫 的 河 邊 坐 下 , 一 追 想 錫 安 就 哭 了 。

我 們 把 琴 掛 在 那 裡 的 柳 樹 上 ;

因 為 在 那 裡 , 擄 掠 我 們 的 要 我 們 唱 歌 , 搶 奪 我 們 的 要 我 們 作 樂 , 說 : 給 我 們 唱 一 首 錫 安 歌 罷 !

我 們 怎 能 在 外 邦 唱 耶 和 華 的 歌 呢 ?

耶 路 撒 冷 啊 , 我 若 忘 記 你 , 情 願 我 的 右 手 忘 記 技 巧 !

我 若 不 記 念 你 , 若 不 看 耶 路 撒 冷 過 於 我 所 最 喜 樂 的 , 情 願 我 的 舌 頭 貼 於 上 膛 !

耶 路 撒 冷 遭 難 的 日 子 , 以 東 人 說 : 拆 毀 ! 拆 毀 ! 直 拆 到 根 基 ! 耶 和 華 啊 , 求 你 記 念 這 仇 !

將 要 被 滅 的 巴 比 倫 城 啊 ( 城 : 原 文 是 女 子 ) , 報 復 你 像 你 待 我 們 的 , 那 人 便 為 有 福 !

拿 你 的 嬰 孩 摔 在 磐 石 上 的 , 那 人 便 為 有 福 !

Psalm 137

Vid Babels floder

Vid Babels floder
    där satt vi och grät,
när vi tänkte på Sion.
I pilträden som fanns där
    hängde vi upp våra harpor.
Ty de som höll oss fångna bad oss sjunga.
De som plågade oss bad oss vara glada:
"Sjung för oss en av Sions sånger!"
Hur skulle vi kunna sjunga Herrens sång
i främmande land?
Om jag glömmer dig, Jerusalem,
    må min högra hand glömma att spela.[a]
Min tunga må fastna i gommen
    om jag inte tänker på dig,
om jag inte låter Jerusalem
    vara min högsta glädje.

Herre, kom ihåg Edoms barn på Jerusalems dag,
hur de ropade: "Riv ner, riv ner
    ända till grunden!"
Du Babels dotter, dömd till undergång,
salig är den som får vedergälla dig
    för allt vad du har gjort oss.
Salig är den som griper dina späda barn
och krossar dem mot klippan.

Footnotes

  1. Psaltaren 137:5 glömma att spela Ordagrant: "glömma".

Psalm 137

By the rivers of Babylon(A) we sat and wept(B)
    when we remembered Zion.(C)
There on the poplars(D)
    we hung our harps,(E)
for there our captors(F) asked us for songs,
    our tormentors demanded(G) songs of joy;
    they said, “Sing us one of the songs of Zion!”(H)

How can we sing the songs of the Lord(I)
    while in a foreign land?
If I forget you,(J) Jerusalem,
    may my right hand forget its skill.
May my tongue cling to the roof(K) of my mouth
    if I do not remember(L) you,
if I do not consider Jerusalem(M)
    my highest joy.

Remember, Lord, what the Edomites(N) did
    on the day Jerusalem fell.(O)
“Tear it down,” they cried,
    “tear it down to its foundations!”(P)
Daughter Babylon, doomed to destruction,(Q)
    happy is the one who repays you
    according to what you have done to us.
Happy is the one who seizes your infants
    and dashes them(R) against the rocks.