羅馬書 12
Chinese Contemporary Bible (Traditional)
為事奉上帝而活
12 所以，弟兄姊妹，我憑上帝的憐憫勸你們獻上自己的身體，作聖潔、蒙上帝悅納的活祭。你們理當這樣事奉。 2 你們不可追隨世界的潮流，要隨著思想的不斷更新而改變，這樣就能明辨上帝的旨意，知道什麼是良善、純全、蒙祂悅納的。
3 我憑上帝賜給我的恩典勸告各位，不要自視過高，要照著上帝賜給各人的信心中肯地看待自己。 4 就像我們身體的各部分有不同的功能， 5 我們眾人在基督裡組成一個身體，彼此聯結，息息相關。 6 我們照所得的恩典各有不同的恩賜。說預言的，要按著信心的程度說預言； 7 服侍的，要忠心服侍；教導的，要專一教導； 8 勸勉的，要誠心勸勉；施捨的，要慷慨施捨；治理的，要殷勤治理；憐憫的，要甘心憐憫。
相愛相顧
9 不可虛情假意地愛人。要嫉惡如仇，一心向善。 10 要彼此相愛如同手足，互相尊重，彼此謙讓。 11 要殷勤，不可懶惰，要常常火熱地事奉主。 12 盼望中要有喜樂，患難中要堅忍，禱告要恆切。 13 信徒有缺乏，要慷慨幫助；客人來訪，要熱誠款待。 14 迫害你們的，要為他們祝福；要祝福，不可咒詛。 15 要與喜樂的人同樂，與哀哭的人同哭。 16 要彼此和睦，不可心高氣傲，反要俯就卑微的人，不可自以為聰明。
17 不要以惡報惡。要尊重別人，眾人都認為好的事，應該竭力去做。 18 如果可能，總要盡力與人和睦相處。 19 親愛的弟兄姊妹，不要私自報復，要讓上帝來審判，因為聖經上說：
「主說，『伸冤在我，我必報應。』」
20 所以，
「你的仇敵若餓了，就給他吃的；
若渴了，就給他喝的；
你這樣做是把炭火堆在他頭上。」
21 你不可被惡所勝，反要以善勝惡。
羅 馬 書 12
Chinese New Testament: Easy-to-Read Version
为上帝奉献生命
12 兄弟姐妹们，我乞求你们，因为上帝向我们展示的丰富怜悯，请你们把自己的生命做为活祭奉献给上帝—这是只奉献给上帝、并让他喜悦的祭献。就上帝所做的而论，这才是你们应该敬拜他的方式。 2 不要变得像世人似的，而是让上帝用新的思维方式改变你们的内心，以便能够理解并接受上帝对你们所希望的。你们将会知道什么是美好的、什么是让他喜悦的、什么是完美的。
3 上帝赐给了我特殊的馈赠，因此我有话要对你们每一个人说。不要过高地超乎实际地看待自己，你们必须切实地看待自己，要按上帝赐给你们每个人的信仰来决定你们的身份。 4 我们每个人都有一个身体，这身体由许多部分组成，它们起的作用不都相同。 5 同样，我们虽有许多人，但在基督里，我们却是一体的，我们是这个身体的组成部分，是互相关联着的。
6 我们各有不同的天赋，由于上帝赐给我们的恩典，产生了每一种天赋。如果这天赋是预言 [a]，那么，他们就应凭与自己相称的信仰去运用这天赋； 7 如果这天赋是侍奉，他们就应该去侍奉；如果这天赋是教导人，他们就应该去教导人； 8 如果这天赋是安慰他人，他们就应该去给人带来安慰；如果这天赋是帮助别人，他们就应该慷慨地去帮助他人；如果这天赋是做领袖，就让他不辞辛劳、孜孜不倦地工作；如果这天赋是体恤关心人，他们就应该高高兴兴地去做此事。
9 爱必须真诚，要憎恨邪恶，对美好的事物要执着。 10 用兄弟般的爱，把自己奉献给彼此吧，在荣誉方面，彼此应该高估对方； 11 侍奉上帝时，要努力工作，切忌偷懒，要热忱地为他服务。 12 在盼望中，要快乐；在患难中，要忍耐；要坚持祈祷。 13 要与上帝的圣民同分担困难，要热情好客。
14 为迫害你们的人祝福，而不要诅咒他们。 15 与欢快的人们同乐，与忧伤的人们同忧； 16 彼此要和睦相处，不要骄傲自大，要乐意和卑微的人交往，不要自以为是。
17 不要以恶报恶；大家都认为是好的事情，要留心去做。 18 要尽全力与人和睦相处。 19 亲爱的朋友们，不要企图惩罚对你们做恶的人，而是要等待上帝的愤怒去惩罚他们。在《经》上，主说道∶‘因为他们的行为，我将惩罚他们。" [b] 20 相反，
“如果你的仇人饿了，给他吃的；
如果他渴了，给他喝的；
如果你这么做，会让他无地自容的 [c]。”
21 不要被邪恶击败，要用美好击败罪恶。
Footnotes
- 羅 馬 書 12:6 预言： 上帝赐给某人为他代言的能力。
- 羅 馬 書 12:19 主说道∶ ‘我是惩罚的那位，我会报复。’旧约《申命记》32:35。
- 羅 馬 書 12:20 无地自容的： 直译你就会把燃烧的炭，倒在他的头上。旧约中这表示他们非常的难过或后悔。旧约《箴言》25:21-22:21。
Romarbrevet 12
Svenska 1917
12 Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer -- eder andliga tempeltjänst.
2 Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt.
3 Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.
4 Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,
5 så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.
6 Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;
7 har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;
8 är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.
9 Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.
10 Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.
11 Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.
12 Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.
13 Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.
14 Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.
15 Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.
16 Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.
17 Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.
18 Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.
19 Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»
20 Fastmer, »om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.»
21 Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.
Copyright © 2004 by World Bible Translation Center