Liknelsen om fåren och den gode herden

10 Ja, sannerligen säger jag er: den som inte går in genom grinden till fårfållan utan istället tar sig in en annan väg, han är en tjuv och en brottsling. ² Herden går in genom grinden. ³ Grindvakten öppnar grinden för honom, och fåren lyssnar till hans röst. Han kallar på sina får med deras namn och leder dem ut. ⁴ När han har släppt ut fåren går han framför dem, och de följer honom, för de känner igen hans röst. ⁵ De följer aldrig en främling, utan springer bort från honom, eftersom de inte känner igen hans röst.”

⁶ Jesus berättade den här bilden för dem, men de förstod inte vad han menade. ⁷ Jesus sa: ”Ja, sannerligen säger jag er: jag är grinden in till fåren. ⁸ Alla som har kommit före mig är tjuvar och brottslingar, men fåren lyssnade inte till dem. ⁹ Jag är grinden. Den som går in genom mig ska bli räddad. Han ska gå in och ut och hitta bete. ¹⁰ Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Men jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd.

¹¹ Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. ¹² Den som är anställd och inte är en herde och fårens ägare överger fåren och springer sin väg när han ser vargen komma. Och så angriper vargen fåren och skingrar flocken. ¹³ Den anställde har ingen omsorg om fåren.

¹⁴ Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig ¹⁵ på samma sätt som Fadern känner mig och jag känner honom. Jag ger mitt liv för fåren. ¹⁶ Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de ska lyssna till min röst. Så ska det bli en fårhjord och en herde. ¹⁷ Fadern älskar mig, därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. ¹⁸ Ingen tar mitt liv ifrån mig, utan jag ger det frivilligt. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det är det bud jag har fått av min Fader.”

¹⁹ Dessa ord gav nytt upphov till oenighet bland judarna. ²⁰ Många sa: ”Han är besatt av en ond ande och helt galen. Vad tjänar det till att lyssna på honom?” ²¹ Men andra sa: ”Nej, så talar inte den som är besatt av en ond ande. Kan en ond ande bota dem som är blinda?”

Judarna vägrar att tro på Jesus

²² Nu inföll tempelinvigningsfesten^[a] i Jerusalem. Det var vinter, ²³ och Jesus gick omkring i templet i Salomos pelarhall. ²⁴ Då omringade judarna honom och frågade: ”Hur länge till ska du hålla oss i spänning? Om du är Messias, så säg det öppet.”

²⁵ Jesus svarade dem: ”Jag har redan talat om det för er, men ni vill inte tro det. De gärningar jag gör i min Faders namn vittnar om mig. ²⁶ Men ni tror inte, eftersom ni inte hör till mina får. ²⁷ Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. ²⁸ Jag ger dem evigt liv, och de ska aldrig i evighet gå förlorade. Ingen ska ta dem ifrån mig. ²⁹ Min Fader har gett dem till mig, och han är större än någon annan. Därför kan ingen ta dem ifrån min Faders hand. ³⁰ Jag och Fadern är ett.”

³¹ Då tog judarna än en gång upp stenar för att kasta på honom. ³² Men Jesus sa till dem: ”Jag har låtit er se många goda gärningar från Fadern. För vilken av dem tänker ni stena mig?”

³³ Judarna svarade: ”Det är inte för någon god gärning vi vill stena dig, utan för att du hädar. Du, som är en människa, gör dig själv till Gud.”

³⁴ Då sa Jesus: ”Står det inte i er egen lag att Gud sa: ’Jag säger att ni är gudar^[b]’? ³⁵ Man kallar alltså dem som fick ta emot Guds ord för gudar, och Skriften kan inte göras om intet. ³⁶ Hur kan ni säga om honom som Fadern har helgat och sänt till världen att det är hädelse när jag säger: ’Jag är Guds Son’? ³⁷ Om jag inte gör min Faders gärningar, då behöver ni inte tro på mig. ³⁸ Men om jag gör dem, så tro åtminstone på dem, även om ni inte kan tro på mig. Då ska ni veta och inse att Fadern är i mig och jag i honom.”

³⁹ De försökte då gripa honom igen, men han kom undan. ⁴⁰ Sedan gick Jesus än en gång iväg till den plats på andra sidan Jordan där Johannes döparen först hade döpt, och han stannade där. ⁴¹ Det var många som kom till honom. Och de sa: ”Johannes gjorde inga tecken, men allt han sa om Jesus var sant.” ⁴² Många började där tro på honom.