Johannes 10
Svenska 1917
10 »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare.
2 Men den som går in genom dörren, han är fårens herde.
3 För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut.
4 Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst.
5 Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst.»
6 Så talade Jesus till dem i förtäckta ord; men de förstodo icke vad det var som han talade till dem.
7 Åter sade Jesus till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Jag är dörren in till fåren.
8 Alla de som hava kommit före mig äro tjuvar och rövare, men fåren hava icke lyssnat till dem.
9 Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete.
10 Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog.
11 Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren.
12 Men den som är lejd och icke är herden själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven komma, då övergiver han fåren och flyr, och ulven rövar bort dem och förskingrar dem.
13 Han är ju lejd och frågar icke efter fåren.
14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig,
15 såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren.
16 Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.
17 Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- för att sedan taga igen det.
18 Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag fått av min Fader.»
19 För dessa ords skull uppstodo åter stridiga meningar bland judarna.
20 Många av dem sade: »Han är besatt av en ond ande och är från sina sinnen. Varför hören I på honom?»
21 Andra åter sade: »Sådana ord talar icke den som är besatt. Icke kan väl en ond ande öppna blindas ögon?»
22 Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter,
23 och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen.
24 Då samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: »Huru länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg oss det öppet.»
25 Jesus svarade dem: »Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig.
26 Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får.
27 Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig.
28 Och jag giver dem evigt liv, och de skola aldrig någonsin förgås, och ingen skall rycka dem ur min hand.
29 Min Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand.
30 Jag och Fadern äro ett.»
31 Då togo judarna åter upp stenar för att stena honom.
32 Men Jesus sade till dem: »Många goda gärningar, som komma från min Fader, har jag låtit eder se. För vilken av dessa gärningar är det som I viljen stena mig?»
33 Judarna svarade honom: »Det är icke för någon god gärnings skull som vi vilja stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.»
34 Jesus svarade dem: »Det är ju så skrivet i eder lag: 'Jag har sagt att I ären gudar'.
35 Om han nu har kallat för gudar dem som Guds ord kom till -- och skriften kan ju icke bliva om intet --
36 huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen?
37 Gör jag icke min Faders gärningar, så tron mig icke.
38 Men gör jag dem, så tron gärningarna, om I än icke tron mig; då skolen I fatta och förstå att Fadern är i mig, och att jag är i Fadern.»
39 Då ville de åter gripa honom, men han gick sin väg, undan deras händer.
40 Sedan begav han sig åter bort till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes först hade döpt, och stannade kvar där.
41 Och många kommo till honom. Och de sade: »Väl gjorde Johannes intet tecken, men allt vad Johannes sade om denne var sant.»
42 Och många kommo där till tro på honom.
約 翰 福 音 10
Chinese Union Version (Traditional)
10 我 實 實 在 在 的 告 訴 你 們 , 人 進 羊 圈 , 不 從 門 進 去 , 倒 從 別 處 爬 進 去 , 那 人 就 是 賊 , 就 是 強 盜 。
2 從 門 進 去 的 , 才 是 羊 的 牧 人 。
3 看 門 的 就 給 他 開 門 ; 羊 也 聽 他 的 聲 音 。 他 按 著 名 叫 自 己 的 羊 , 把 羊 領 出 來 。
4 既 放 出 自 己 的 羊 來 , 就 在 前 頭 走 , 羊 也 跟 著 他 , 因 為 認 得 他 的 聲 音 。
5 羊 不 跟 著 生 人 ; 因 為 不 認 得 他 的 聲 音 。 必 要 逃 跑 。
6 耶 穌 將 這 比 喻 告 訴 他 們 , 但 他 們 不 明 白 所 說 的 是 甚 麼 意 思 。
7 所 以 , 耶 穌 又 對 他 們 說 : 我 實 實 在 在 的 告 訴 你 們 , 我 就 是 羊 的 門 。
8 凡 在 我 以 先 來 的 都 是 賊 , 是 強 盜 ; 羊 卻 不 聽 他 們 。
9 我 就 是 門 ; 凡 從 我 進 來 的 , 必 然 得 救 , 並 且 出 入 得 草 吃 。
10 盜 賊 來 , 無 非 要 偷 竊 , 殺 害 , 毀 壞 ; 我 來 了 , 是 要 叫 羊 ( 或 作 : 人 ) 得 生 命 , 並 且 得 的 更 豐 盛 。
11 我 是 好 牧 人 ; 好 牧 人 為 羊 捨 命 。
12 若 是 雇 工 , 不 是 牧 人 , 羊 也 不 是 他 自 己 的 , 他 看 見 狼 來 , 就 撇 下 羊 逃 走 ; 狼 抓 住 羊 , 趕 散 了 羊 群 。
13 雇 工 逃 走 , 因 他 是 雇 工 , 並 不 顧 念 羊 。
14 我 是 好 牧 人 ; 我 認 識 我 的 羊 , 我 的 羊 也 認 識 我 ,
15 正 如 父 認 識 我 , 我 也 認 識 父 一 樣 ; 並 且 我 為 羊 捨 命 。
16 我 另 外 有 羊 , 不 是 這 圈 裡 的 ; 我 必 須 領 他 們 來 , 他 們 也 要 聽 我 的 聲 音 , 並 且 要 合 成 一 群 , 歸 一 個 牧 人 了 。
17 我 父 愛 我 ; 因 我 將 命 捨 去 , 好 再 取 回 來 。
18 沒 有 人 奪 我 的 命 去 , 是 我 自 己 捨 的 。 我 有 權 柄 捨 了 , 也 有 權 柄 取 回 來 。 這 是 我 從 我 父 所 受 的 命 令 。
19 猶 太 人 為 這 些 話 又 起 了 分 爭 。
20 內 中 有 好 些 人 說 : 他 是 被 鬼 附 著 , 而 且 瘋 了 , 為 甚 麼 聽 他 呢 ?
21 又 有 人 說 : 這 不 是 鬼 附 之 人 所 說 的 話 。 鬼 豈 能 叫 瞎 子 的 眼 睛 開 了 呢 ?
22 在 耶 路 撒 冷 有 修 殿 節 , 是 冬 天 的 時 候 。
23 耶 穌 在 殿 裡 所 羅 門 的 廊 下 行 走 。
24 猶 太 人 圍 著 他 , 說 : 你 叫 我 們 猶 疑 不 定 到 幾 時 呢 ? 你 若 是 基 督 , 就 明 明 的 告 訴 我 們 。
25 耶 穌 回 答 說 : 我 已 經 告 訴 你 們 , 你 們 不 信 。 我 奉 我 父 之 名 所 行 的 事 可 以 為 我 作 見 證 ;
26 只 是 你 們 不 信 , 因 為 你 們 不 是 我 的 羊 。
27 我 的 羊 聽 我 的 聲 音 , 我 也 認 識 他 們 , 他 們 也 跟 著 我 。
28 我 又 賜 給 他 們 永 生 ; 他 們 永 不 滅 亡 , 誰 也 不 能 從 我 手 裡 把 他 們 奪 去 。
29 我 父 把 羊 賜 給 我 , 他 比 萬 有 都 大 , 誰 也 不 能 從 我 父 手 裡 把 他 們 奪 去 。
30 我 與 父 原 為 一 。
31 猶 太 人 又 拿 起 石 頭 來 要 打 他 。
32 耶 穌 對 他 們 說 : 我 從 父 顯 出 許 多 善 事 給 你 們 看 , 你 們 是 為 那 一 件 拿 石 頭 打 我 呢 ?
33 猶 太 人 回 答 說 : 我 們 不 是 為 善 事 拿 石 頭 打 你 , 是 為 你 說 僭 妄 的 話 ; 又 為 你 是 個 人 , 反 將 自 己 當 作 神 。
34 耶 穌 說 : 你 們 的 律 法 上 豈 不 是 寫 著 我 曾 說 你 們 是 神 麼 ?
35 經 上 的 話 是 不 能 廢 的 ; 若 那 些 承 受 神 道 的 人 尚 且 稱 為 神 ,
36 父 所 分 別 為 聖 、 又 差 到 世 間 來 的 , 他 自 稱 是 神 的 兒 子 , 你 們 還 向 他 說 你 說 僭 妄 的 話 麼 ?
37 我 若 不 行 我 父 的 事 , 你 們 就 不 必 信 我 ;
38 我 若 行 了 , 你 們 縱 然 不 信 我 , 也 當 信 這 些 事 , 叫 你 們 又 知 道 又 明 白 父 在 我 裡 面 , 我 也 在 父 裡 面 。
39 他 們 又 要 拿 他 , 他 卻 逃 出 他 們 的 手 走 了 。
40 耶 穌 又 往 約 但 河 外 去 , 到 了 約 翰 起 初 施 洗 的 地 方 , 就 住 在 那 裡 。
41 有 許 多 人 來 到 他 那 裡 。 他 們 說 : 約 翰 一 件 神 蹟 沒 有 行 過 , 但 約 翰 指 著 這 人 所 說 的 一 切 話 都 是 真 的 。
42 在 那 裡 , 信 耶 穌 的 人 就 多 了 。
John 10
New International Version
The Good Shepherd and His Sheep
10 “Very truly I tell you Pharisees, anyone who does not enter the sheep pen by the gate, but climbs in by some other way, is a thief and a robber.(A) 2 The one who enters by the gate is the shepherd of the sheep.(B) 3 The gatekeeper opens the gate for him, and the sheep listen to his voice.(C) He calls his own sheep by name and leads them out.(D) 4 When he has brought out all his own, he goes on ahead of them, and his sheep follow him because they know his voice.(E) 5 But they will never follow a stranger; in fact, they will run away from him because they do not recognize a stranger’s voice.” 6 Jesus used this figure of speech,(F) but the Pharisees did not understand what he was telling them.(G)
7 Therefore Jesus said again, “Very truly I tell you, I am(H) the gate(I) for the sheep. 8 All who have come before me(J) are thieves and robbers,(K) but the sheep have not listened to them. 9 I am the gate; whoever enters through me will be saved.[a] They will come in and go out, and find pasture. 10 The thief comes only to steal and kill and destroy; I have come that they may have life,(L) and have it to the full.(M)
11 “I am(N) the good shepherd.(O) The good shepherd lays down his life for the sheep.(P) 12 The hired hand is not the shepherd and does not own the sheep. So when he sees the wolf coming, he abandons the sheep and runs away.(Q) Then the wolf attacks the flock and scatters it. 13 The man runs away because he is a hired hand and cares nothing for the sheep.
14 “I am the good shepherd;(R) I know my sheep(S) and my sheep know me— 15 just as the Father knows me and I know the Father(T)—and I lay down my life for the sheep.(U) 16 I have other sheep(V) that are not of this sheep pen. I must bring them also. They too will listen to my voice, and there shall be one flock(W) and one shepherd.(X) 17 The reason my Father loves me is that I lay down my life(Y)—only to take it up again. 18 No one takes it from me, but I lay it down of my own accord.(Z) I have authority to lay it down and authority to take it up again. This command I received from my Father.”(AA)
19 The Jews who heard these words were again divided.(AB) 20 Many of them said, “He is demon-possessed(AC) and raving mad.(AD) Why listen to him?”
21 But others said, “These are not the sayings of a man possessed by a demon.(AE) Can a demon open the eyes of the blind?”(AF)
Further Conflict Over Jesus’ Claims
22 Then came the Festival of Dedication[b] at Jerusalem. It was winter, 23 and Jesus was in the temple courts walking in Solomon’s Colonnade.(AG) 24 The Jews(AH) who were there gathered around him, saying, “How long will you keep us in suspense? If you are the Messiah, tell us plainly.”(AI)
25 Jesus answered, “I did tell you,(AJ) but you do not believe. The works I do in my Father’s name testify about me,(AK) 26 but you do not believe because you are not my sheep.(AL) 27 My sheep listen to my voice; I know them,(AM) and they follow me.(AN) 28 I give them eternal life,(AO) and they shall never perish;(AP) no one will snatch them out of my hand.(AQ) 29 My Father, who has given them to me,(AR) is greater than all[c];(AS) no one can snatch them out of my Father’s hand. 30 I and the Father are one.”(AT)
31 Again his Jewish opponents picked up stones to stone him,(AU) 32 but Jesus said to them, “I have shown you many good works from the Father. For which of these do you stone me?”
33 “We are not stoning you for any good work,” they replied, “but for blasphemy, because you, a mere man, claim to be God.”(AV)
34 Jesus answered them, “Is it not written in your Law,(AW) ‘I have said you are “gods”’[d]?(AX) 35 If he called them ‘gods,’ to whom the word of God(AY) came—and Scripture cannot be set aside(AZ)— 36 what about the one whom the Father set apart(BA) as his very own(BB) and sent into the world?(BC) Why then do you accuse me of blasphemy because I said, ‘I am God’s Son’?(BD) 37 Do not believe me unless I do the works of my Father.(BE) 38 But if I do them, even though you do not believe me, believe the works, that you may know and understand that the Father is in me, and I in the Father.”(BF) 39 Again they tried to seize him,(BG) but he escaped their grasp.(BH)
40 Then Jesus went back across the Jordan(BI) to the place where John had been baptizing in the early days. There he stayed, 41 and many people came to him. They said, “Though John never performed a sign,(BJ) all that John said about this man was true.”(BK) 42 And in that place many believed in Jesus.(BL)
Footnotes
- John 10:9 Or kept safe
- John 10:22 That is, Hanukkah
- John 10:29 Many early manuscripts What my Father has given me is greater than all
- John 10:34 Psalm 82:6
Juan 10
Reina-Valera 1960
Parábola del redil
10 De cierto, de cierto os digo: El que no entra por la puerta en el redil de las ovejas, sino que sube por otra parte, ese es ladrón y salteador. 2 Mas el que entra por la puerta, el pastor de las ovejas es. 3 A este abre el portero, y las ovejas oyen su voz; y a sus ovejas llama por nombre, y las saca. 4 Y cuando ha sacado fuera todas las propias, va delante de ellas; y las ovejas le siguen, porque conocen su voz. 5 Mas al extraño no seguirán, sino huirán de él, porque no conocen la voz de los extraños. 6 Esta alegoría les dijo Jesús; pero ellos no entendieron qué era lo que les decía.
Jesús, el buen pastor
7 Volvió, pues, Jesús a decirles: De cierto, de cierto os digo: Yo soy la puerta de las ovejas. 8 Todos los que antes de mí vinieron, ladrones son y salteadores; pero no los oyeron las ovejas. 9 Yo soy la puerta; el que por mí entrare, será salvo; y entrará, y saldrá, y hallará pastos. 10 El ladrón no viene sino para hurtar y matar y destruir; yo he venido para que tengan vida, y para que la tengan en abundancia. 11 Yo soy el buen pastor;(A) el buen pastor su vida da por las ovejas. 12 Mas el asalariado, y que no es el pastor, de quien no son propias las ovejas, ve venir al lobo y deja las ovejas y huye, y el lobo arrebata las ovejas y las dispersa. 13 Así que el asalariado huye, porque es asalariado, y no le importan las ovejas. 14 Yo soy el buen pastor; y conozco mis ovejas, y las mías me conocen, 15 así como el Padre me conoce, y yo conozco al Padre;(B) y pongo mi vida por las ovejas. 16 También tengo otras ovejas que no son de este redil; aquellas también debo traer, y oirán mi voz; y habrá un rebaño, y un pastor. 17 Por eso me ama el Padre, porque yo pongo mi vida, para volverla a tomar. 18 Nadie me la quita, sino que yo de mí mismo la pongo. Tengo poder para ponerla, y tengo poder para volverla a tomar. Este mandamiento recibí de mi Padre.
19 Volvió a haber disensión entre los judíos por estas palabras. 20 Muchos de ellos decían: Demonio tiene, y está fuera de sí; ¿por qué le oís? 21 Decían otros: Estas palabras no son de endemoniado. ¿Puede acaso el demonio abrir los ojos de los ciegos?
Los judíos rechazan a Jesús
22 Celebrábase en Jerusalén la fiesta de la dedicación. Era invierno, 23 y Jesús andaba en el templo por el pórtico de Salomón. 24 Y le rodearon los judíos y le dijeron: ¿Hasta cuándo nos turbarás el alma? Si tú eres el Cristo, dínoslo abiertamente. 25 Jesús les respondió: Os lo he dicho, y no creéis; las obras que yo hago en nombre de mi Padre, ellas dan testimonio de mí; 26 pero vosotros no creéis, porque no sois de mis ovejas, como os he dicho. 27 Mis ovejas oyen mi voz, y yo las conozco, y me siguen, 28 y yo les doy vida eterna; y no perecerán jamás, ni nadie las arrebatará de mi mano. 29 Mi Padre que me las dio, es mayor que todos, y nadie las puede arrebatar de la mano de mi Padre. 30 Yo y el Padre uno somos.
31 Entonces los judíos volvieron a tomar piedras para apedrearle. 32 Jesús les respondió: Muchas buenas obras os he mostrado de mi Padre; ¿por cuál de ellas me apedreáis? 33 Le respondieron los judíos, diciendo: Por buena obra no te apedreamos, sino por la blasfemia;(C) porque tú, siendo hombre, te haces Dios. 34 Jesús les respondió: ¿No está escrito en vuestra ley: Yo dije, dioses sois(D)? 35 Si llamó dioses a aquellos a quienes vino la palabra de Dios (y la Escritura no puede ser quebrantada), 36 ¿al que el Padre santificó y envió al mundo, vosotros decís: Tú blasfemas, porque dije: Hijo de Dios soy? 37 Si no hago las obras de mi Padre, no me creáis. 38 Mas si las hago, aunque no me creáis a mí, creed a las obras, para que conozcáis y creáis que el Padre está en mí, y yo en el Padre. 39 Procuraron otra vez prenderle, pero él se escapó de sus manos.
40 Y se fue de nuevo al otro lado del Jordán, al lugar donde primero había estado bautizando Juan;(E) y se quedó allí. 41 Y muchos venían a él, y decían: Juan, a la verdad, ninguna señal hizo; pero todo lo que Juan dijo de este, era verdad. 42 Y muchos creyeron en él allí.
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.
Reina-Valera 1960 ® © Sociedades Bíblicas en América Latina, 1960. Renovado © Sociedades Bíblicas Unidas, 1988. Utilizado con permiso. Si desea más información visite americanbible.org, unitedbiblesocieties.org, vivelabiblia.com, unitedbiblesocieties.org/es/casa/, www.rvr60.bible

