låt larmet ljuda
        på mitt heliga berg
    så att alla som bor i landet darrar,
        för Herrens dag kommer,
            den är nära,
^2 (B) en dag av mörker och töcken,
        en dag av moln och dimma.
    Som gryningen
        breder ut sig över bergen
    kommer ett stort
        och mäktigt folk,
    vars like inte har funnits
        och aldrig ska uppstå igen
            under kommande släkten.
³ Framför dem
        går en förtärande eld,
    bakom dem
        en brännande låga.
    Landet framför dem
        var som Edens lustgård,
    bakom dem är öde öken.
        Ingen kommer undan dem.
⁴ De liknar hästar,
    de rusar fram som stridshästar.
⁵ De spränger fram
        över bergens toppar
    med ett muller som av vagnar,
        med ett dån som när eldens lågor
            förtär strå,
    som ett mäktigt folk,
        ordnat till strid.

^6 (C) Framför dem grips folken av skräck,
    alla ansikten bleknar^[a].
⁷ Som hjältar jagar de fram,
    som stridsmän stiger de upp
        på murarna.
    Var och en går sin väg rakt fram,
        ingen viker av från sin bana
⁸ Den ene tränger inte den andre,
    var och en går sitt givna spår.

Mitt igenom vapnen störtar de fram
    utan att hejdas^[b].
^9 (D) De stormar in i staden,
        rusar fram på murarna,
    klättrar upp på husen,
        går in genom fönstren
            som tjuvar.

^10 (E) Inför dem darrar jorden,
        himlen bävar,
    solen och månen förmörkas
        och stjärnorna mister sitt sken.
^11 (F) Herren låter sin röst höras
        framför sin här.
    Mycket stor är hans armé,
        stark är den som utför
            hans order,
    för Herrens dag är stor
        och mycket skrämmande.
    Vem kan uthärda den?

^15 (J) Blås i basun på Sion,
    pålys en helig fasta,
        utropa en helig sammankomst.
^16 (K) Samla folket,
        helga församlingen,
    kalla samman de äldste,
            samla de små barnen,
        också dem som diar vid bröstet.
    Låt brudgummen komma ut
        ur sitt rum
    och bruden ur sin kammare.
^17 (L) Låt prästerna, Herrens tjänare,
    gråta mellan förhuset och altaret
        och säga:
    ”Herre, skona ditt folk
        och låt inte din arvedel hånas
    och bli en nidvisa
        bland hednafolken.
    Varför ska det få sägas bland folken:
        Var är deras Gud?”

²¹ Var inte rädd, du land!
    Jubla och gläd dig,
        för Herren har gjort stora ting.
^22 (O) Var inte rädda, ni markens djur,
    för ödemarkens beten grönskar
        och träden bär sin frukt,
    fikonträden och vinstockarna
        ger sin rikedom.
^23 (P) Jubla, ni Sions barn,
        gläd er i Herren er Gud,
    för han ger er Läraren^[d]
        till rättfärdighet.
    Han ska sända er rikligt med regn,
        både höstregn och vårregn
            som tidigare.

^24 (Q) Så ska tröskplatserna fyllas med säd
    och pressarna flöda över
        av vin och olja.
²⁵ Jag ska gottgöra er för åren
    som åts upp av gräshopporna
        och gräsbitarna,
    av gräsätarna och gräsgnagarna,
        den stora här
            som jag sände ut mot er.
²⁶ Ni ska äta och bli mätta,
    och ni ska lova^[e]
        Herren er Guds namn,
    han som har handlat
        så underbart med er,
    och mitt folk ska aldrig mer
        komma på skam.
^27 (R) Ni ska förstå att jag är mitt i Israel,
    att jag är Herren er Gud
        och ingen annan.
    Och mitt folk ska aldrig mer
        komma på skam.

^28 (S) Och det ska ske därefter
    att jag utgjuter min Ande
        över allt kött.
    Era söner och era döttrar
        ska profetera,
    era gamla ska ha drömmar
        och era unga ska se syner.^[f]
29 Ja, över tjänare och tjänarinnor
    ska jag i de dagarna
        utgjuta min Ande.
³⁰ Och jag ska göra tecken
    på himlen och på jorden,
        blod, eld och rökpelare.
³¹ Solen ska vändas i mörker
        och månen i blod
    innan Herrens dag kommer,
        den stora och skrämmande.
^32 (T) Och det ska ske att var och en
    som åkallar Herrens namn
        ska bli frälst.
    På Sions berg och i Jerusalem
        ska det finnas en räddad skara,
    så som Herren har sagt,
        bland de överlevande
            som Herren kallar.^[g]