約伯記 39
Chinese Contemporary Bible (Traditional)
39 「你知道野山羊何時生產嗎？
你看過母鹿產仔嗎？
2 你能算出牠們懷胎的月數嗎？
你知道牠們分娩的日期嗎？
3 牠們幾時屈身產仔，
結束分娩之痛？
4 幼仔健壯，在荒野長大，
離群而去，不再回來。
5 「誰讓野驢逍遙自在？
誰解開了牠的韁繩？
6 我使牠以曠野為家，
以鹽地作居所。
7 牠嗤笑城邑的喧鬧，
不聽趕牲口的吆喝。
8 牠以群山作草場，
尋找青翠之物。
9 「野牛豈肯為你效勞，
在你的槽旁過夜？
10 你豈能用韁繩把野牛牽到犁溝？
牠豈肯跟著你在山谷耕地？
11 你豈能倚靠牠的大力，
把你的重活交給牠？
12 豈能靠牠運回糧食，
替你堆聚到麥場？
13 「鴕鳥歡然拍動翅膀，
牠豈有白鸛的翎羽？
14 牠將蛋產在地上，
使蛋得到沙土的溫暖，
15 卻不知蛋會被踩碎，
或遭野獸踐踏。
16 牠苛待雛鳥，好像牠們並非己出，
就算徒勞一場，牠也不怕。
17 因為上帝未賜牠智慧，
沒有給牠悟性。
18 然而，一旦牠展翅奔跑，
必嗤笑馬兒和騎士。
19 「馬的力量豈是你賜的？
牠頸上的鬃毛豈是你披的？
20 豈是你使牠跳躍如蝗蟲，
發出令人膽寒的長嘶？
21 牠在谷中刨地，
炫耀力量，奮力衝向敵軍。
22 牠嘲笑恐懼，毫不害怕，
不因刀劍而退縮。
23 牠背上的箭袋錚錚作響，
長矛和投槍閃閃發光。
24 角聲一響，牠便無法靜立，
狂烈地顫抖，急於馳騁大地。
25 聽到角聲，牠就發出長嘶，
牠老遠便嗅到戰爭的氣味，
並聽見吶喊和將領的號令。
26 「鷹隼展翅翱翔，飛往南方，
豈是靠你的智慧？
27 禿鷹騰飛，在高處搭窩，
豈是奉你的命令？
28 牠居住在懸崖上，
盤踞在山岩峭壁，
29 牠從那裡搜尋獵物，
牠的目光直達遠方。
30 牠的幼雛噬血，
哪裡有屍體，牠就在哪裡。」
约伯记 39
Chinese New Version (Simplified)
以动物的生态质问约伯
39 “山岩间的野山羊的产期你能晓得吗？
母鹿下犊之期你能察出吗？
2 牠们怀胎的月数你能计算吗？
牠们生产的日期你能晓得吗？
3 牠们屈身，把子产下，
就除掉生产的疼痛。
4 幼雏渐渐健壮，在荒野长大，
牠们一离群出去，就不再返回。
5 谁放野驴自由出去呢？
谁解开快驴的绳索呢？
6 我使原野作牠的家，
使咸地作牠的居所。
7 牠嗤笑城里的喧哗，
不听赶野驴的呼喝声；
8 牠探索群山作牠的草场，
寻觅各样青绿的东西。
9 野牛怎肯作你的仆人，
或在你的槽旁过夜呢？
10 你怎能用套绳把野牛系在犁沟呢？
牠怎肯跟着你耙山谷之地呢？
11 你怎能因牠的力大就倚赖牠？
怎能把你所作的交给牠作呢？
12 怎能信任牠能把你的粮食运回来；
又收聚你禾场上的谷粒呢？
13 鸵鸟的翅膀欣然鼓动，
但牠的翎毛和羽毛哪有慈爱呢？
14 牠把蛋都留在地上，
使它们在土里得温暖，
15 牠却忘记了人的脚可以把蛋踩碎，
野地的走兽会把蛋践踏。
16 牠苛待幼雏，看牠们好象不是自己生的，
就算牠的劳苦白费了，也漠不关心，
17 因为 神使牠忘记了智慧，
也没有把聪明分给牠。
18 牠挺身鼓翼奔跑的时候，
就讥笑马和骑马的人。
19 马的大力是你所赐的吗？
牠颈上的鬃毛是你披上的吗？
20 是你使牠跳跃像蝗虫吗？
牠喷气之威使人惊惶。
21 牠在谷中扒地，以己力为乐，
牠出去迎战手持武器的人。
22 牠讥笑可怕的事，并不惊慌，
也不在刀剑的面前退缩。
23 箭袋、闪烁的矛与枪，
都在牠的身上铮铮有声。
24 牠震抖激动，驰骋大地，
一听见角声，就不能站定。
25 角声一响，牠就说‘呵哈’，
牠从远处闻到战争的气味，
又听见军长的雷声和战争的吶喊。
26 鹰鸟飞翔，展翅南飞，
是因着你的聪明吗？
27 大鹰上腾，在高处筑巢，
是听你的吩咐吗？
28 牠住在山岩之上，
栖息在岩崖与坚固所在之上，
29 从那里窥看猎物，
牠们的眼睛可以从远处观望。
30 牠的幼雏也都吮血；
被杀的人在哪里，鹰也在哪里。”
Job 39
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
39 Kan du jaga byte åt lejonhonan
och stilla lejonungarnas hunger,
2 där de kryper ihop i sina hålor
eller ligger och väntar bland snåren?
3 Vem är det som skaffar mat åt korpen,
när dess ungar skriker till Gud
och flaxar omkring hungriga?
4 Vet du när[a] stengeten föder sina ungar,
och vakar du över hindens kalvning?
5 Räknar du hur många månader de går havande,
vet du tiden när de ska föda?
6 De böjer sig ner, föder sina ungar
och blir av med sin plåga.
7 Deras ungar växer upp på de öppna fälten och blir starka.
De ger sig iväg och kommer aldrig mer tillbaka.
8 Vem är det som släpper vildåsnan fri,
vem knyter upp dess band?
9 Jag har gett den öknen som hem
och saltslätterna att bo på.
10 Den ler åt stadens buller
och slipper höra pådrivarens rop.
11 Bergskedjorna är dess betesmark.
Där söker den efter allt som är grönt.
12 Skulle vildoxen vilja bli din tjänare?
Skulle den stanna vid din krubba om natten?
13 Skulle du kunna hålla vildoxen framför plogen?
Skulle den dra harven efter dig i dalarna?
14 Vågar du lita på den för dess enorma styrka,
överlåta ditt tunga arbete åt den?
15 Kan du lita på att den för hem din skörd
och samlar den på tröskplatsen?
16 Strutsen flaxar glatt med sina vingar,
men dess fjädrar kan inte jämföras med hägerns.[b]
17 Den lägger sina ägg på marken,
låter dem värmas i sanden
18 och tänker inte på att någon kan trampa på dem
och vilda djur kan krossa dem.
19 Den är hård mot sina ungar,
precis som om de inte var dess egna
och bryr sig inte om sin möda,
som var förgäves,
20 för Gud har inte utrustat den med vishet
eller gett den förstånd.
21 Men så snart den reser sig upp för att springa
skrattar den både åt häst och ryttare.
22 Har du gett hästen dess styrka
eller klätt dess nacke med den yviga manen?
23 Är det du som lärt den hoppa som gräshoppan
och sprida skräck med sitt stolta frustande?
24 Den skrapar med hoven,
gläds över sin styrka
och rusar fram mot väpnade styrkor.
25 Den skrattar åt rädslan och fruktar inget,
den ryggar inte tillbaka för svärdet.
26 Runt omkring den viner pilar
och slår blixtrande spjut och lans.[c]
27 Den skakar och är upphetsad,
rusar över terrängen,
in i striden när stridssignalen ljuder.
28 Vid hornstöten gnäggar den högt,
vädrar strid redan på avstånd,
kommandorop och stridslarm.
29 Är det tack vare din vishet som höken flyger högt där uppe
och breder ut sina vingar mot söder?
30 Är det på din befallning som örnen flyger omkring
och bygger sitt bo på hög höjd?
31 Där bor den på klippan och tillbringar sin natt,
med klippbranten som sin fästning.
32 Därifrån spanar den in sitt byte
och upptäcker det på långt håll.
33 Dess ungar frossar i blod,
för där det slagna ligger, där finns örnen.
34 Herren svarade Job:
35 ”Vill du tvista med den Väldige,
visa honom till rätta?
Nu får Guds anklagare svara honom!”
Jobs svar
36 Då svarade Job Herren:
37 Jag är ingenting,
hur skulle jag kunna finna några svar?
Jag sätter handen för munnen.
38 Jag har talat både en gång och två gånger,
men inte kunnat svara.
Nu säger jag inget mer.
Chinese New Version (CNV). Copyright © 1976, 1992, 1999, 2001, 2005 by Worldwide Bible Society.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.