Add parallel Print Page Options

Deus responde a Jó e mostra-lhe sua grandeza e sabedoria

38 Depois disto, o Senhor respondeu a Jó de um redemoinho e disse: Quem é este que escurece o conselho com palavras sem conhecimento? Agora cinge os teus lombos como homem; e perguntar-te-ei, e, tu, responde-me.

Onde estavas tu quando eu fundava a terra? Faze-mo saber, se tens inteligência. Quem lhe pôs as medidas, se tu o sabes? Ou quem estendeu sobre ela o cordel? Sobre que estão fundadas as suas bases, ou quem assentou a sua pedra de esquina, quando as estrelas da alva juntas alegremente cantavam, e todos os filhos de Deus rejubilavam?

Ou quem encerrou o mar com portas, quando trasbordou e saiu da madre, quando eu pus as nuvens por sua vestidura e, a escuridão, por envolvedouro? 10 Quando passei sobre ele o meu decreto, e lhe pus portas e ferrolhos, 11 e disse: Até aqui virás, e não mais adiante, e aqui se quebrarão as tuas ondas empoladas?

12 Ou desde os teus dias deste ordem à madrugada ou mostraste à alva o seu lugar, 13 para que agarrasse nas extremidades da terra, e os ímpios fossem sacudidos dela? 14 Tudo se modela como o barro sob o selo e se põe como vestes; 15 e dos ímpios se desvia a sua luz, e o braço altivo se quebranta.

16 Ou entraste tu até às origens do mar, ou passeaste no mais profundo do abismo? 17 Ou descobriram-se-te as portas da morte, ou viste as portas da sombra da morte? 18 Ou com o teu entendimento chegaste às larguras da terra? Faze-mo saber, se sabes tudo isto.

19 Onde está o caminho da morada da luz? E, quanto às trevas, onde está o seu lugar, 20 para que as tragas aos seus limites, e para que saibas as veredas da sua casa? 21 Decerto, tu o sabes, porque já então eras nascido, e porque é grande o número dos teus dias!

22 Ou entraste tu até aos tesouros da neve e viste os tesouros da saraiva, 23 que eu retenho até ao tempo da angústia, até ao dia da peleja e da guerra?

24 Onde está o caminho em que se reparte a luz, e se espalha o vento oriental sobre a terra? 25 Quem abriu para a inundação um leito e um caminho para os relâmpagos dos trovões, 26 para chover sobre uma terra onde não há ninguém e no deserto, em que não gente; 27 para fartar a terra deserta e assolada e para fazer crescer os renovos da erva? 28 A chuva, porventura, tem pai? Ou quem gera as gotas do orvalho? 29 De que ventre procede o gelo? E quem gera a geada do céu, 30 quando debaixo de pedras as águas se escondem, e a superfície do abismo se coalha?

31 Ou poderás tu ajuntar as cadeias do Sete-estrelo ou soltar os atilhos do Órion? 32 Ou produzir as constelações a seu tempo e guiar a Ursa com seus filhos? 33 Sabes tu as ordenanças dos céus, ou podes dispor do domínio deles sobre a terra?

34 Ou podes levantar a tua voz até às nuvens, para que a abundância das águas te cubra? 35 Ou ordenarás aos raios que saiam e te digam: Eis-nos aqui? 36 Quem pôs a sabedoria no íntimo, ou quem à mente deu o entendimento? 37 Quem numerará as nuvens pela sabedoria? Ou os odres dos céus, quem os abaixará, 38 quando se funde o pó numa massa, e se pegam os torrões uns aos outros?

39 Porventura, caçarás tu presa para a leoa ou satisfarás a fome dos filhos dos leões, 40 quando se agacham nos covis e estão à espreita nas covas? 41 Quem prepara para os corvos o seu alimento, quando os seus pintainhos gritam a Deus e andam vagueando, por não terem que comer?

Herren svarar Job (Kap 38-39:35)

38 (A) Herren svarade Job ur stormvinden. Han sade:

Vem är den som fördunklar mitt råd
    med ord utan förstånd?
(B) Spänn bältet om livet som en man.
    Jag ska fråga dig,
        och du ska ge mig besked.

(C) Var var du
        när jag lade jordens grund?
    Svara, om du vet och förstår.
(D) Vem bestämde dess mått?
        Du vet ju!
    Och vem spände mätsnöret
        över den?
Var fick dess grundpelare fäste?
    Vem lade dess hörnsten,
medan morgonstjärnorna
        sjöng tillsammans
    och alla Guds söner ropade
        av glädje?

(E) Vem satte dörrar för havet
    när det bröt fram ur moderlivet,
när jag gav det moln till kläder
    och dimman till linda,
10 (F) när jag bestämde dess gräns
    och satte bom och dörrar
11 och sade: ”Hit men inte längre,
    här ska dina stolta vågor
        lägga sig”?

12 Har du under dina dagar
        befallt dagen att gry
    och visat gryningen dess plats
13 där den kan gripa jorden i dess hörn
    så att de gudlösa skakas bort
        från den?
14 Då ändrar jorden form
        som leran under sigillet,
    och allt träder fram som i ny dräkt.
15 (G) Då mister de gudlösa sitt ljus,
    och den höjda armen bryts av.

16 Har du stigit ner till havets källor
    och vandrat på djupets botten?
17 Har dödens portar visat sig för dig,
    har du sett dödsskuggans portar?
18 Har du sett ut över[a] jordens vidder?
    Berätta, om du förstår allt detta.

19 Var går vägen dit där ljuset bor,
    och var har mörkret sin boning,
20 så att du kan föra det till dess gräns
    och finna stigarna till dess hus?
21 Du vet det, du var ju född då,
    och dina dagars tal är stort!

22 Har du varit vid snöns förråd,
    har du sett haglets förråd
23 som jag sparar till nödens tid,
    till krigets och drabbningens dag?
24 (H) Var går vägen dit där ljuset[b] delar sig,
    där östanvinden breder ut sig
        över jorden?

25 (I) Vem öppnar rännor för regnflödet
    och banar väg för åskans blixt,
26 för att sända regn
        över folktomma trakter,
    öknar där ingen människa finns,
27 (J) för att mätta ödsliga ödemarker
    och ge växt åt gräsets brodd?
28 (K) Har regnet någon far?
    Vem födde daggens droppar?
29 (L) Från vilket sköte kom isen?
    Och vem födde himlens rimfrost?
30 Vattnet blir hårt som sten,
    djupets yta fryser till is.

31 (M) Kan du knyta samman
        Sjustjärnornas knippe
    eller lossa Orions band?
32 Kan du föra fram himlens tecken
        i rätt tid
    och leda Björnen[c] och dess ungar?
33 Förstår du himlens lagar,
    ordnar du dess välde över jorden?

34 Kan du höja din röst till molnen
        och få vattenflöden att täcka dig?
35 Kan du sända ut blixtarna
        så att de går ut
    och säger till dig: ”Här är vi”?
36 Vem har lagt vishet i det fördolda,
    och vem gav förstånd
        åt luftens tecken?[d]
37 Vem har vishet att räkna skyarna?
    Och vem tömmer ut
        himlens vattenkärl
38 när myllan är hård och fast
    och jordkokorna klibbat samman?

Footnotes

  1. 38:18 sett ut över   Annan översättning: ”fatta”.
  2. 38:24 ljuset   Annan översättning: ”blixten”.
  3. 38:32 Björnen   Dvs Stora Björn med Karlavagnen. Annan översättning: ”Lejonet”.
  4. 38:36 det fördolda … luftens tecken   Annan översättning: ”det inre … hjärtat” eller ”hägern … tuppen”.