2 ¹ Jag vill att ni skall veta vilken kamp jag har att utstå för er och för dem som bor i Laodicea och för alla som inte har träffat mig personligen, ² för att de skall bli undervisade i kärlek och styrkta i sina hjärtan och nå fram till hela rikedomen i en fast övertygelse, som ger rätt insikt i Guds hemlighet, Kristus. ³ I honom är vishetens och kunskapens alla skatter gömda. ⁴ Detta säger jag för att ingen skall bedra er genom bestickande ord. ⁵ Ty även om jag är kroppsligt frånvarande, så är jag hos er i anden och gläder mig när jag ser er ordning och fasthet i tron på Kristus. ⁶ Liksom ni tog emot Kristus Jesus som Herren, så lev i honom ⁷ och låt er rotas och uppbyggas i honom och befästas i tron i enlighet med den undervisning ni fått, och överflöda i tacksägelse.

Kristus är trons grund

⁸ Se till att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus. ⁹ Ty i honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt, ¹⁰ och i honom är ni uppfyllda, han som är huvudet över alla makter och väldigheter. ¹¹ I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur ¹² och begravdes med honom genom dopet. I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft,^[a] han som har uppväckt honom från de döda. ¹³ Ni som var döda på grund av era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser ¹⁴ och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset. ¹⁵ Han har klätt av^[b] väldena och makterna och förevisat dem offentligt, när han på korset triumferade över dem.

I Kristus är friheten

¹⁶ Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller i fråga om högtid eller nymånad eller sabbat. ¹⁷ Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv^[c] är Kristus. ¹⁸ Låt er inte fråndömas segerkransen av någon som ger sig hän åt 'ödmjukhet'^[d] och går upp i syner av änglarnas tillbedjan^[e] och som utan orsak är uppblåst i sitt köttsliga sinne ¹⁹ och inte håller sig till honom som är huvudet. Från honom får hela kroppen den tillväxt som Gud ger, stödd och sammanhållen som den är av sina leder och senor.

²⁰ Om ni med Kristus har dött bort från världens stadgar, varför uppför ni er då som om ni levde i världen och böjer er under dessa bud: ²¹ "Det skall du inte röra, det skall du inte smaka, det skall du inte ta på". ²² Och detta gäller sådant som är bestämt att användas och förbrukas, efter människors bud och läror. ²³ Detta uppfattas visserligen som 'vishet', med sin självvalda gudstjänst, sin 'ödmjukhet' och sin späkning av kroppen, men det har inget värde utan är bara till för att tillfredsställa det köttsliga sinnet.