爱之深责之切

我已经决定了,下次到你们那里时不再使大家忧伤。 如果我使你们忧伤,那么除了因我而忧伤的你们,还有谁能使我喜乐呢? 我曾为这事写信给你们,免得我到你们那里时,那些本该使我喜乐的人反而使我忧伤。我也深信你们会以我的喜乐为你们的喜乐。 我万分难过、泪流满面地给你们写了前一封信,并非要使你们忧伤,而是要你们明白我是多么疼爱你们。

要饶恕犯罪的人

那个令人痛心的人与其说使我忧伤,倒不如说使你们大家都有几分忧伤。我只说几分忧伤,是怕说得太重,他受不了。 这样的人受了众人的谴责也就够了。 你们现在要饶恕他、安慰他,免得他忧伤过度而一蹶不振。 我劝你们要让他确实知道你们仍然爱他。 为此,我也曾写信给你们,想知道你们是否凡事顺服。 10 你们饶恕谁,我也饶恕谁。我若饶恕,是为了你们的缘故在基督面前饶恕的, 11 免得撒旦乘虚而入,因为我们并非不知道它的诡计。

基督的香气

12 我前往特罗亚传扬基督的福音时,主为我打开了传福音的大门。 13 那时,因为没有找到提多弟兄,我心里不安,便辞别众人来到马其顿。

14 感谢上帝,祂常常在基督里率领我们走在凯旋的行列中,又借着我们到处散发那因认识基督而有的香气。 15 不论是在得救的人当中还是在灭亡的人当中,对上帝来说,我们都是基督的馨香之气。 16 对灭亡的人而言,这香气是叫人死亡的香气;对得救的人来说,这香气却是叫人得生命的香气。谁能担当这样的重任呢? 17 我们并不像许多人为了谋利而出卖上帝的道。我们是上帝差遣的,在上帝面前靠着基督诚诚实实地讲道。

Jag bestämde mig alltså för att inte resa till er, för att inte göra er ledsna igen. Om jag nämligen först hade gjort er ledsna, hur skulle någon då kunna göra mig glad, förutom den som jag gjort ledsen? Därför skrev jag som jag gjorde, så att jag sedan skulle kunna komma utan att bli ledsen över dem som borde göra mig glad. Jag är säker på att min glädje är allas er glädje. Oerhört nedtryckt och med tungt hjärta var det som jag skrev till er, och jag grät medan jag gjorde det. Jag ville ju inte göra er ledsna, utan ville bara att ni skulle förstå hur mycket jag älskar er.

Förlåt den som har syndat

Om någon har orsakat sorg, så är det inte mig han har gjort ledsen utan er alla, åtminstone i viss mån, för att inte gå till någon överdrift. Men nu har han blivit tillräckligt straffad av de flesta av er. Nu är det i stället dags att förlåta och uppmuntra, så att han inte blir totalt deprimerad. Därför uppmanar jag er att ni visar honom all den kärlek ni kan.

När jag skrev till er gjorde jag det för att se om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allting. 10 Om ni förlåter någon, så gör jag det också. Och det jag har förlåtit, ifall jag nu har haft något att förlåta, har jag gjort för er skull inför Kristus, 11 för att inte Satan ska överlista oss. Vi vet ju vad han är ute efter.

Paulus besök i Troas och Makedonien

12 När jag kom till Troas med evangeliet om Kristus, öppnade Herren många möjligheter för mig. 13 Men jag kände mig hela tiden orolig, eftersom jag inte fann min bror Titus där.[a] Därför tog jag farväl av dem och reste vidare till Makedonien.

Paulus uppdrag

14 Men lovad vare Gud, som alltid leder oss i Kristus triumftåg och genom oss överallt sprider välluktande rökelsedoft från kunskapen om honom. 15 Vi är doften om Kristus inför Gud bland dem som blir räddade och bland dem som går förlorade, 16 en dödens doft till död för de senare, och en livets doft till liv för de förra.[b]

Men vem är då värdig att utföra ett sådant arbete? 17 Vi är ju inte som många andra som bjuder ut Guds ord för egen vinnings skull. Nej, vi förkunnar Kristus oförfalskat, inför Gud, utsända av honom.

Footnotes

  1. 2:13 Paulus beskriver längre fram, i 7:5-16, att Titus kom till honom i Makedonien.
  2. 2:16 Bilden är tagen från ett romerskt triumftåg, där segerherren visar upp sina krigsfångar. De som nu är hans slavar får offra rökelse till hans ära. Andra fångar ska avrättas.

Jag satte mig nämligen i sinnet att jag icke åter skulle komma till eder med bedrövelse.

Ty om jag bedrövade eder, vem skulle då bereda mig glädje? Månne någon annan än den som genom mig hade blivit bedrövad?

Och vad jag skrev, det skrev jag, för att jag icke vid min ankomst skulle få bedrövelse från dem som jag borde få glädje av. Ty jag har den tillförsikten till eder alla, att min glädje är allas eder glädje.

Och det var i stor nöd och hjärteångest, under många tårar, som jag skrev till eder, icke för att I skullen bliva bedrövade, utan för att I skullen förstå den synnerliga kärlek som jag har till eder. Paulus' andra brev till korintierna, 2 Kapitlet Paulus förklarar att en viss syndare må efter utståndet straff få förlåtelse; han tackar Gud, som låter evangelium gå fram i segertåg, omgivet av Kristi kunskaps rökelsedoft, till vars spridande Paulus har undfått skicklighet av Gud.

Men om en viss man har vållat bedrövelse, så är det icke särskilt mig han har bedrövat, utan eder alla, i någon mån -- för att jag nu icke skall tala för strängt.

Nu är det likväl nog med den näpst som han har fått mottaga från de flesta bland eder.

I mån alltså nu tvärtom snarare förlåta och trösta honom, så att han icke till äventyrs går under genom sin alltför stora bedrövelse.

Därför uppmanar jag eder att fatta gemensamt beslut om att bemöta honom med kärlek.

Ty när jag skrev, var det just för att få veta huru I skullen hålla provet, huruvida I voren lydiga i allting.

10 Den som I förlåten något, honom förlåter ock jag, likasom jag också förut, om jag har haft något att förlåta, har inför Kristi ansikte förlåtit det för eder skull.

11 Jag vill nämligen icke att vi skola lida förfång av Satan; ty vad han har i sinnet, därom äro vi icke i okunnighet.

12 Jag kom till Troas för att förkunna evangelium om Kristus, och en dörr till verksamhet i Herren öppnades för mig;

13 men jag fick ingen ro i min ande, ty jag fann icke där min broder Titus. Jag tog då avsked av dem som voro där och begav mig till Macedonien.

14 Men Gud vare tack, som i Kristus alltid för oss fram i segertåg och genom oss allestädes utbreder hans kunskaps vällukt!

15 Ty vi äro en Kristi välluktande rökelse inför Gud, både ibland dem som bliva frälsta och ibland dem som gå förlorade.

16 För dessa senare äro vi en lukt från död till död; för de förra äro vi en lukt från liv till liv. Vem är nu skicklig härtill?

17 Jo, vi förfalska ju icke av vinningslystnad Guds ord, såsom så många andra göra; utan av rent sinne, drivna av Gud, förkunna vi ordet i Kristus, inför Gud.

Jag hade nämligen bestämt mig för att inte komma och göra er bedrövade igen. Om jag bedrövar er, vem gör då mig glad, om inte just den som jag har bedrövat? Jag skrev som jag gjorde för att jag inte skulle bli bedrövad vid min ankomst genom dem som borde glädja mig. Jag är nämligen övertygad om att min glädje är allas er glädje. Det var i djup nöd och ångest, under många tårar, som jag skrev till er, inte för att ni skulle bli bedrövade utan för att ni skulle förstå vilken kärlek jag har just till er.

Om en viss person har orsakat sorg, så är det inte mig han har bedrövat, utan er alla i viss mån - för att inte säga för mycket. Det räcker med den bestraffning han har fått av de flesta. Nu bör ni i stället förlåta och trösta honom, så att han inte alldeles går under i sin djupa sorg. Därför uppmanar jag er att bemöta honom med kärlek. När jag skrev till er, var det också för att få veta om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allt. 10 Den som ni förlåter, honom förlåter också jag. Ty det jag har förlåtit, om jag haft något att förlåta, det har jag gjort för er skull, inför Kristi ansikte, 11 för att vi inte skall bli överlistade av Satan. Hans avsikter känner vi till.

Aposteln är Guds triumferande fånge

12 När jag kom till Troas för att predika Kristi evangelium, hade Herren öppnat en dörr för mig. 13 Ändå fick jag ingen ro i min ande, eftersom jag inte fann min broder Titus där, så jag tog avsked av dem och for till Makedonien. 14 Men vi tackar Gud, som alltid för oss fram i Kristi segertåg och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft.[a] 15 Ty vi är en Kristi rökelse inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som blir förtappade, 16 för de senare en doft av död till död, för de förra en doft av liv till liv. Vem räcker till för detta? 17 Vi är inte som de flesta, som för egen vinning förfalskar Guds ord. Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne inför Gud det ord som kommer från Gud.

Footnotes

  1. 2 Korinthierbrevet 2:14 och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft Paulus jämför sig med en krigsfånge som svänger sitt rökelsekar till fältherrens ära (1 Kor 9:17, 19).