Hälsning

1 Från Paulus, som genom Guds vilja är kallad att vara apostel^[a] åt Kristus^[b] Jesus, och från vår bror Sosthenes.

² Till Guds församling i Korinth, till dem som helgats i Kristus Jesus och kallats att vara heliga, tillsammans med alla dem överallt som åkallar vår Herre Jesus Kristus namn, hans, som är både deras och vår Herre.

³ Nåd och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

Paulus tackar Gud för församlingens tro

⁴ Jag tackar alltid min Gud för att han har gett er sin nåd i Kristus Jesus. ⁵ Tack vare honom har ni utrustats med all rikedom i både tal och kunskap, ⁶ eftersom vittnesbördet om Kristus har fått ett så stadigt fäste hos er. ⁷ Därför saknas det inget i era olika nådegåvor medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus ska visa sig igen. ⁸ Han ska också hjälpa er att hålla fast vid er tro ända till slutet, så att ni är utan skuld på vår Herre Jesus Kristus dag. ⁹ Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre.

Splittring i församlingen

¹⁰ Men nu uppmanar jag er, syskon, att för vår Herre Jesus Kristus skull, se till att ni är eniga och inte delar upp er i olika grupperingar. Var eniga i ert sätt att tänka och resonera. ¹¹ Jag har nämligen hört ifrån dem som bor i Chloes hus att ni har börjat bråka, mina syskon. ¹² Jag menar att var och en av er säger: ”Jag följer Paulus”, eller ”Jag följer Apollos^[c]”, eller ”Jag följer Kefas^[d]”, eller ”Jag följer Kristus”. ¹³ Inte kan väl Kristus delas upp? Det var väl inte Paulus som korsfästes för er skull? Och ni döptes väl inte i Paulus namn? ¹⁴ Jag är tacksam för att jag inte har döpt några andra än Crispus och Gaius bland er. ¹⁵ Därför kan ingen säga att ni har döpts i mitt namn. ¹⁶ Jo, jag har faktiskt döpt Stefanas och hans familj också. Men några andra vet jag inte att jag har döpt. ¹⁷ Kristus sände mig ju inte för att döpa, utan för att förkunna evangelium, men inte med någon vältalig vishet, som skulle ta bort kraften i budskapet om Kristus kors.

Guds vishet är dårskap för den som inte tror

¹⁸ Budskapet om korset är dårskap för dem som går förlorade. Men för oss som räddas är det Guds kraft. ¹⁹ Det står skrivet:

²⁰ Så var finns nu de visa? Och de skriftlärda och denna tidsålderns tänkare? Har inte Gud gjort denna världens vishet till dårskap? ²¹ I sin vishet lärde inte världen känna Gud i hans vishet, och därför bestämde Gud att genom dårskapen i vår förkunnelse rädda dem som tror. ²² Judarna kräver tecken och grekerna söker vishet. ²³ Men vi förkunnar den korsfäste Kristus, som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap. ²⁴ Men för de kallade, vare sig de är judar eller greker, är Kristus Guds kraft och Guds vishet. ²⁵ Guds dårskap är visare än människorna och hans svaghet starkare än människorna.

²⁶ Syskon, tänk på hur det var när ni själva blev kallade. Det var inte många av er som mänskligt sett räknades som visa, inte många som hade inflytande eller kom från en fin familj. ²⁷ Nej, Gud valde ut det som är dåraktigt i världens ögon, för att de visa skulle få skämmas, och Gud valde ut det som är svagt i världens ögon, för att de starka skulle få skämmas. ²⁸ Det som har låg status och som världen ser ner på, det som inte är något, det utvalde Gud, för att göra om intet det som anses vara något, ²⁹ för att ingen ska kunna skryta inför Gud.

³⁰ Det är tack vare honom som ni är i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet, vår befrielse, ³¹ som det står skrivet: ”Den som vill skryta, ska skryta över Herren.”^[f]