哀歌 5
Japanese Living Bible
悔悟の祈り
5 主よ、私たちの身に起こったことをみな
思い出してください。
私たちが、どんなに大きな悲しみを
忍ばなければならないかに、目を留めてください。
2 私たちの家にも、国にも、
見知らぬ外国人が住みついています。
3 父親は死に、母親は未亡人となり、
私たちは孤児となりました。
4 飲み水にさえ、金を払わなければならなくなりました。
たきぎを買おうとすると、
とほうもない値段をつけられます。
5 私たちは支配者の足もとにひれ伏し、
いつ終わるとも知れない労働にせき立てられます。
6 パンを得るために、
エジプトやアッシリヤに頭を下げます。
7 私たちの先祖は罪を犯しましたが、
さばきが下る前に死にました。
私たちは、彼らの受けるはずの刑罰を
背負い込んだのです。
8 以前は私たちに仕えていた召使が、
今では主人に取って代わりました。
私たちを救ってくれる者は一人もいません。
9 私たちは、
敵に襲われていのちを落とすのを覚悟して、
食べ物を探しに荒野へ行きました。
10 皮膚は、飢えのため黒ずんできました。
11 敵はエルサレムの女や、
ユダの町々の娘を辱めました。
12 指導者たちは彼らの手でつるされ、
長老たちもさげすまれました。
13 彼らは、ひき臼をひかせるために若い人たちを、
重い荷をかつがせるために幼い子どもたちを、
労働力として連れ去りました。
14 もう町の門に、老人たちは座っていません。
若者が踊ったり歌ったりする姿も、
もう見ません。
15 喜びを忘れ、
踊りは死の踊りとなりました。
16 私たちの栄光は去り、
頭から冠が転げ落ちました。
私たちが罪を犯したために、
災いが降りかかったのです。
17 私たちの心は弱って疲れはて、目はかすんでいます。
18 エルサレムと神殿は荒れはてて、住む人もなく、
いるのは廃墟を歩き回る野獣だけです。
19 主よ。あなたはいつまでも変わらないお方で、
御座は永久に続きます。
20 それなのになぜ、私たちを忘れてしまったのですか。
なぜ、こんなに長い間、
見捨てておくのですか。
21 私たちに御顔を向け、
もう一度、みもとに戻してください。
それだけが私たちの望みです。
以前の喜びを返してください。
22 それとも、神は私たちを
すっかり見放してしまったのですか。
まだ私たちを怒っているのでしょうか。
Lamentations 5
King James Version
5 Remember, O Lord, what is come upon us: consider, and behold our reproach.
2 Our inheritance is turned to strangers, our houses to aliens.
3 We are orphans and fatherless, our mothers are as widows.
4 We have drunken our water for money; our wood is sold unto us.
5 Our necks are under persecution: we labour, and have no rest.
6 We have given the hand to the Egyptians, and to the Assyrians, to be satisfied with bread.
7 Our fathers have sinned, and are not; and we have borne their iniquities.
8 Servants have ruled over us: there is none that doth deliver us out of their hand.
9 We gat our bread with the peril of our lives because of the sword of the wilderness.
10 Our skin was black like an oven because of the terrible famine.
11 They ravished the women in Zion, and the maids in the cities of Judah.
12 Princes are hanged up by their hand: the faces of elders were not honoured.
13 They took the young men to grind, and the children fell under the wood.
14 The elders have ceased from the gate, the young men from their musick.
15 The joy of our heart is ceased; our dance is turned into mourning.
16 The crown is fallen from our head: woe unto us, that we have sinned!
17 For this our heart is faint; for these things our eyes are dim.
18 Because of the mountain of Zion, which is desolate, the foxes walk upon it.
19 Thou, O Lord, remainest for ever; thy throne from generation to generation.
20 Wherefore dost thou forget us for ever, and forsake us so long time?
21 Turn thou us unto thee, O Lord, and we shall be turned; renew our days as of old.
22 But thou hast utterly rejected us; thou art very wroth against us.
Klagovisorna 5
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
5 Herre, kom ihåg allt som drabbat oss! Se vilka sorger vi måste uthärda!
2 I våra hus och över hela landet vimlar det nu av främlingar.
3 Vi är faderlösa, våra mödrar är änkor.
4 Vi måste till och med betala för vattnet vi dricker, och veden är dyr.
5 Vi böjer våra nackar under segrarens fötter. Ändlöst arbete är nu vår lott,
6 och vi tigger om bröd från både Egypten och Assyrien.
7 Våra förfäder syndade, men de dog innan domens hand hann komma över dem. I stället har vi fått bära den förbannelse som de förtjänade!
8 Våra förra tjänare har blivit våra herrar. Det finns ingen kvar som kan rädda oss.
9 Vi tar oss ut i vildmarken för att skaffa oss mat och riskerar livet varje gång.
10 Vår hud glöder, vi är febriga av hunger.
11 De våldtar Jerusalems kvinnor och flickorna i Juda städer.
12 Våra furstar har de hängt, och till och med gamla män behandlas illa.
13 De för bort våra unga män att mala deras säd och slita vid kvarnstenarna, och små barn dignar under tunga bördor.
14 De äldste sitter inte längre i stadsporten. De unga varken sjunger eller dansar.
15 Glädje har vänts till sorg. Våra danser talar om död.
16 Vår ära är borta, och kronan har fallit från vårt huvud. Ve oss för våra synder!
17 Våra hjärtan är bedrövade och sorgsna. Vi ser illa, för våra ögon är skumma.
18 Jerusalem och Herrens tempel ligger öde, övergivna av alla utom av vilda djur, som lurar bland ruinerna.
19 Men du, Herre, förblir för evigt densamme. Din tron finns kvar från släkte till släkte!
20 Varför tänker du aldrig på oss? Varför låter du oss vara övergivna så länge?
21 Res oss upp, Herre, och led oss tillbaka till dig! Ge oss tillbaka den glädje vi hade förut,
22 om det inte är så att du alldeles har vänt dig ifrån oss och fortfarande är arg på oss?
Copyright© 1978, 2011, 2016 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica