Add parallel Print Page Options

雅各祝福以法蓮和瑪拿西

48 這些事以後,有人對約瑟說:“你的父親病了。”約瑟就帶著兩個兒子瑪拿西和以法蓮同去。 有人告訴雅各,說:“你的兒子約瑟到你這裡來了。”以色列就勉強在床上坐起來。 雅各對約瑟說:“全能的 神曾經在迦南地的路斯向我顯現,賜福給我, 對我說:‘我必使你繁衍增多,成為一大族;我必把這地賜給你的後裔,作永遠的產業。’ 我未到埃及見你之前,你在埃及地生了兩個兒子,現在他們算是我的;以法蓮和瑪拿西是我的,好像流本和西緬是我的一樣。 你在他們以後所生的子孫,都是你的;不過,在繼承產業的事上,他們可以歸在他們哥哥的名下。 至於我,我從巴旦回來的時候,在迦南地的路上,那裡到以法他還有一段路程,拉結就死在我身邊;我在那裡把她埋葬在以法他的路旁。以法他就是伯利恆。”

雅各祝福約瑟

以色列看見約瑟的兒子,就問:“他們是誰?” 約瑟回答父親:“他們是我的兒子,是 神在這裡賜給我的。”以色列說:“把他們領到我這裡來,我要給他們祝福。” 10 以色列因為年老,眼睛昏花,看不清楚。約瑟領他們到他跟前去,他就與他們親吻,擁抱他們。 11 以色列對約瑟說:“我想不到可以看見你的面,現在 神竟使我見到你的後裔。” 12 約瑟把兩個兒子從以色列膝上抱下來,自己臉伏在地下拜。 13 約瑟領著他們兩個到以色列的跟前,以法蓮在約瑟的右邊對著以色列的左邊;瑪拿西在約瑟的左邊對著以色列的右邊。 14 但是,以色列兩手交叉,右手按在次子以法蓮的頭上,左手按在長子瑪拿西的頭上。 15 他祝福約瑟,說:

“願我祖亞伯拉罕和以撒所侍候的 神,

一生牧養我直到今日的 神,

16 那救我脫離一切禍患的使者,賜福給這兩個童子。

願我的名,我祖亞伯拉罕和以撒的名,藉著他們得以流傳;

願他們在地上生養眾多。”

17 約瑟見他父親把右手按在以法蓮的頭上,心裡就不高興,於是拿住他父親的手,要從以法蓮的頭上移到瑪拿西的頭上。 18 約瑟對他父親說:“爸爸啊,不是這樣,這個才是長子,請你把右手按在他的頭上。” 19 他父親卻不肯,說:“我知道,我兒啊,我知道,他也要成為一族,也要強大;只是他弟弟比他還要強大,他的後裔要成為多族。” 20 那一天,以色列給他們祝福,說:

“以色列人要用你的名祝福人,說:

‘願 神使你像以法蓮和瑪拿西一樣。’”於是,以色列立以法蓮在瑪拿西之上。

21 以色列又對約瑟說:“看哪,我快要死了,但是 神必與你們同在,必領你們回到你們祖先的土地去。 22 現在我把從前用刀和弓,從亞摩利人手中奪過來的那塊山地賜給你,使你比眾兄弟多得一份。”

Jakob välsignar Josef och hans söner

48 Efter en tid sade man till Josef: ”Din far är sjuk.” Då tog han med sig sina båda söner Manasse och Efraim. Och man sade till Jakob: ”Din son Josef har kommit till dig.”

Israel samlade då sina krafter och satte sig upp i sängen. (A) Han sade till Josef: ”Gud den Allsmäktige uppenbarade sig för mig i Luz i Kanaans land. Han välsignade mig och sade till mig: Jag ska göra dig fruktsam och föröka dig och låta många folk komma från dig, och jag ska ge detta land åt dina efterkommande till egendom för evigt.

(B) Dina båda söner, som föddes åt dig i Egyptens land innan jag kom hit till dig i Egypten, ska nu vara mina. Efraim och Manasse ska vara mina[a] liksom Ruben och Simeon. Men de barn som du får efter dem ska vara dina. De ska bära sina bröders namn i deras arvedel. (C) När jag kom från Paddan dog Rakel i Kanaans land under resan, när det ännu var ett stycke kvar till Efrata, och jag begravde henne där vid vägen till Efrata.” – Platsen heter nu Betlehem.

När Israel fick se Josefs söner frågade han: ”Vilka är dessa?” Josef svarade sin far: ”Det är mina söner som Gud har gett mig här.” Då sade han: ”Ta hit dem till mig så att jag får välsigna dem.” 10 Israels ögon var svaga av ålder så att han inte kunde se. Josef förde fram dem till honom, och han kysste dem och tog dem i sin famn. 11 Och Israel sade till Josef: ”Jag trodde inte att jag skulle få se ditt ansikte, men nu har Gud till och med låtit mig se dina barn!”

12 Och Josef tog dem från hans knä och bugade sig till jorden. 13 Sedan tog Josef dem båda i handen, Efraim i sin högra hand till vänster framför Israel, och Manasse i sin vänstra hand till höger framför Israel, och förde fram dem till honom. 14 Men Israel räckte ut sin högra hand och lade den på Efraims huvud trots att han var den yngre, och sin vänstra hand på Manasses huvud trots att Manasse var den förstfödde. Han lade händerna i kors. 15 (D) Och han välsignade Josef och sade:

”Den Gud som mina fäder
    Abraham och Isak har vandrat inför,
        den Gud som har varit min herde
    från min födelse ända till i dag,
16 (E) den ängel som har förlossat mig
    från allt ont,
        han ska välsigna pojkarna.
    De ska uppkallas efter mitt namn
        och mina fäder Abrahams
            och Isaks namn,
        och de ska föröka sig
            och bli många på jorden.”

17 Men när Josef såg att hans far lade sin högra hand på Efraims huvud, tyckte han inte om det. Han tog sin fars hand och ville flytta den från Efraims till Manasses huvud. 18 Och Josef sade till sin far: ”Gör inte så, far. Det här är den förstfödde. Lägg din högra hand på hans huvud.” 19 (F) Men hans far ville inte det. Han sade: ”Jag vet, min son, jag vet. Också från honom ska det komma ett folk, också han ska bli stor. Men hans yngre bror ska ändå bli större än han, och flera folk ska härstamma från honom.” 20 Och han välsignade dem på den dagen och sade:

”I dig ska Israel välsigna och säga:
    Må Gud göra dig som
        Efraim och Manasse.”

Och han satte Efraim före Manasse.

21 Därefter sade Israel till Josef: ”Se, jag dör. Men Gud ska vara med er och föra er tillbaka till era fäders land. 22 (G) Och utöver det jag ger dina bröder, ger jag dig en bergsrygg[b] som jag tog från amoreerna med mitt svärd och min båge.”

Footnotes

  1. 48:5 ska vara mina   Adoption av barnbarn är känt även från ugaritiska texter. På så sätt upphöjdes Josefs gren och fick fler andelar vid arvsskiftet (Efraim och Manasse blev stammar i Israel).
  2. 48:22 en bergsrygg   Hebr. Shekém (jfr kap 34), den ort där Josef senare begravdes (Jos 24:32).