创世记 34
Chinese New Version (Traditional)
示劍污辱底拿
34 利亞給雅各所生的女兒底拿,出去要看看當地的女子。 2 當地的首長,希未人哈抹的兒子示劍,看見她,就拉住她,把她強姦,污辱了她。 3 示劍的心戀慕雅各的女兒底拿,他深愛這少女,就用甜言蜜語安慰她。 4 示劍對他父親哈抹說:“求你為我聘這女子為妻。” 5 雅各聽見示劍姦污了他的女兒底拿;但那時他的兒子正在田間看守他的牲畜,所以他沒有作聲,只等他們回來。
雅各的兒子為底拿雪恥
6 示劍的父親哈抹出來見雅各,要與他商議。 7 雅各的兒子聽見了這事,就從田間回來;各人都感到非常悲痛和忿怒,因為示劍在以色列中作了醜事,就是把雅各的女兒姦污了,這是不應該作的。 8 哈抹與他們商議說:“我兒子示劍的心依戀你們家的女兒,請你們把她給我的兒子為妻吧。 9 你們與我們可以彼此結親;你們可以把女兒嫁給我們,也可以娶我們的女兒為妻。 10 這樣,你們可以與我們同住;這地就擺在你們面前,只管在其中居住,來往作買賣,購置產業吧。” 11 示劍對底拿的父親和她的兄弟說:“但願我得你們的喜悅,無論你們要甚麼,我必給你們。 12 任由你們向我要多重的聘金和多大的禮物,我必照你們所說的給你們,只要你們把這少女給我為妻就是了。” 13 雅各的眾子,因為示劍姦污了他們的妹妹底拿,就用欺詐的話回答示劍和他父親哈抹, 14 對他們說:“我們不能把妹妹給一個沒有受割禮的人為妻,因為那是我們的恥辱。 15 只有一個條件,我們才可以答允你們,就是你們當中所有的男子都受割禮,像我們一樣。 16 我們就可以把女兒嫁給你們,也可以娶你們的女兒為妻;我們可以與你們同住,大家成為一族人。 17 但如果你們不肯聽從我們受割禮,我就要把我們家的女兒帶走了。”
18 哈抹和他兒子示劍覺得他們的提議很好。 19 那少年就立刻照著去作,因為他喜愛雅各的女兒;他在他父親的全家中又是最受尊敬的。 20 哈抹和他兒子示劍來到自己的城的門口,對城裡的人說: 21 “這些人與我們和平相處,不如讓他們在這地居住,來往作買賣吧。這地兩邊都很寬闊,可以容納他們;我們可以娶他們的女兒為妻,也可以把我們的女兒嫁給他們。 22 但是只有一個條件,這些人才應允與我們同住,大家成為一族人,就是我們中間所有的男子都受割禮,好像他們受了割禮一樣。 23 這樣他們的牲畜、財產和所有的牲口,不都要歸我們所有嗎?只要我們應允他們的條件,他們就與我們同住了。” 24 所有從城門出入的人,都聽從了哈抹和他兒子示劍的話。於是,所有從城門出入的男子,都受了割禮。 25 到了第三天,他們正在疼痛的時候,雅各的兩個兒子,就是底拿的哥哥西緬和利未拿著刀劍,趁著他們想不到的時候,進了那城,把所有的男子都殺了。 26 又用刀劍殺了哈抹和他兒子示劍,然後從示劍的家裡把底拿帶走。 27 雅各的兒子因為他們的妹妹被人姦污了,就來到被殺的人那裡,搶掠那城, 28 奪去他們的羊群、牛群和驢,以及城裡和田間所有的, 29 又把他們所有的財物、孩子和婦女都擄去。屋裡所有的東西,都搶掠一空。 30 雅各對西緬和利未說:“你們連累了我,使我在這地的居民,就是在迦南人和比利洗人中間,成了可憎的人。我們人數不多,如果他們聯合起來對付我,攻擊我,我和我的家就必滅絕了。” 31 他們回答說:“他怎可以待我們的妹妹好像妓女一樣呢?”
1 Moseboken 34
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jakobs söner hämnas
34 En dag gick Dina, den dotter Lea fött åt Jakob, för att besöka flickorna i trakten. 2 När hivén Shekem, fursten Hamors son, fick se henne, tog han henne med sig. Han låg med henne och kränkte henne. 3 Han blev djupt förälskad i henne och försökte vinna hennes kärlek. 4 Sedan talade han med sin far Hamor om detta. ”Se till att jag får gifta mig med den där flickan.”
5 Jakob fick snart veta att hans dotter blivit vanärad, men eftersom hans söner var ute på fälten med boskapen, höll han tyst om saken tills de återvänt hem. 6 Under tiden gick fursten Hamor, Shekems far, till Jakob för att tala om saken. 7 När Jakobs söner kom tillbaka från fälten, fick de höra om det inträffade. De blev förtvivlade och greps av vrede eftersom det var en skamlig gärning Shekem hade begått i Israel när han låg med Jakobs dotter. Sådant får inte ske.
8 Hamor sa till dem: ”Min son Shekem är verkligen kär i er syster. Låt honom få gifta sig med henne! 9 Gift in er här med oss. Låt era döttrar gifta sig med våra söner, så ska vi ge våra döttrar som hustrur åt era unga män. 10 Ni kan slå er ner var ni än vill bland oss och skaffa er ägodelar och ägna er åt affärer och bli rika.”
11 Sedan talade Shekem till Dinas far och bröder: ”Visa mig välvilja och låt mig få henne till hustru. Jag ska ge er vad ni än vill ha. 12 Det spelar ingen roll vilken hemgift eller gåva ni kräver, för jag ska betala den, bara ni ger mig flickan till hustru.”
13 Eftersom Shekem hade behandlat deras syster så illa, lurade Jakobs söner Shekem och hans far Hamor. 14 De sa nämligen: ”Vi kan inte ge vår syster till en man som inte är omskuren[a]. Det skulle vara en skam för oss. 15 Vi kan bara ge vårt samtycke på ett villkor, och det är att alla era män låter omskära sig och blir som vi. 16 Då kan vi gifta bort våra döttrar och bo här och förena oss med er, så att vi kan bli ett folk. 17 Men om ni inte vill låta omskära er, tar vi flickan med oss och flyttar härifrån.”
18 Hamor och Shekem gick med på förslaget. 19 Den unge mannen skyndade sig iväg för att göra som de hade föreslagit, för han var mycket kär i Jakobs dotter. Han var den mest ansedde i hela sin fars släkt. 20 Hamor och Shekem framträdde därför i stadsporten inför stadens män och talade till dem.
21 ”Dessa män är våra vänner”, sa de. ”Låt oss inbjuda dem att bo här i landet och röra sig fritt här. Landet är ju stort nog att rymma dem och vi kan gifta oss med deras döttrar och de med våra. 22 Men de tänker bara stanna här och bli ett folk med oss på ett villkor, och det är att vi alla låter omskära oss på samma sätt som de. 23 Om vi gör det kommer all deras boskap, allt de äger och alla deras djur att bli vårt. Låt oss göra som de vill, så att de bosätter sig här ibland oss.”
24 Alla män i staden gick med på Hamors och hans son Shekems förslag. Alla lät omskära sig, samtliga män i hela staden.
25 Men tre dagar senare, när såren var ömma, tog Jakobs två söner, Simon och Levi, Dinas bröder, sina svärd och gick in i staden och dödade utan motstånd varenda man där, 26 även Hamor och hans son Shekem. De tog med sig Dina från Shekems hus och gick sedan därifrån.
27 Sedan gick alla Jakobs söner över de slagna in till staden och plundrade den, eftersom deras syster hade vanhedrats där. 28 De tog alla får, kor och åsnor, allt som de kunde lägga beslag på, både inne i staden och ute på fälten. 29 De tog all egendom, alla kvinnor och barn och allt som fanns i husen.
30 Då sa Jakob till Simon och Levi: ”Ni har dragit olycka över mig och gjort så att alla hatar mig i hela landet, både kanaanéerna och perisséerna. Vi är så få. Om de bestämmer sig för att anfalla oss, kommer de att döda både mig och min familj.”
31 ”Skulle de då få behandla vår syster som en prostituerad?” svarade de.
Footnotes
- 34:14 Se 1 Mos 17:9-14.
Chinese New Version (CNV). Copyright © 1976, 1992, 1999, 2001, 2005 by Worldwide Bible Society.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
