列王纪下 23
Chinese New Version (Simplified)
王宣读约书并与 神立约(A)
23 于是王派人召集犹大和耶路撒冷所有的长老到他那里。 2 王登上耶和华的殿，犹大众人、耶路撒冷所有的居民，还有祭司、先知和众民，不论大小，都一同前往。王就把在耶和华殿发现的约书所记的一切话都念给他们听。 3 王站在柱旁，在耶和华面前立约，要一心一意跟从耶和华，谨守他的诫命、典章和律例，实行这书上所写有关这约的话。众民都一同立约。
除去偶像与一切恶行(B)
4 王吩咐希勒家大祭司、副祭司和守殿门的，把所有为巴力、亚舍拉和天上的万象所制造的器皿，从耶和华殿里搬出去，在耶路撒冷城外汲沦谷的田野，把它们烧了。然后把它们的灰烬带到伯特利去。 5 他废除了从前犹大列王所立、在犹大各城的邱坛，和耶路撒冷的周围焚香拜偶像的祭司。又废除向巴力、日、月、星辰和天上万象焚香的人。 6 他把亚舍拉像从耶和华殿里搬走，拿到耶路撒冷外的汲沦溪去，在汲沦溪把它烧毁，磨碎成灰，把灰撒在平民的坟墓上。 7 他拆毁在耶和华殿内男性庙妓的房屋，就是妇女为亚舍拉编织袍子的地方。 8 他又从犹大各城把祭司们召来，污秽祭司们焚香的邱坛，从迦巴直到别是巴。他又拆毁设在城门的邱坛，就是在市长约书亚门的出入处，在城门的左边。 9 但是邱坛的祭司不会登上在耶路撒冷耶和华的祭坛，他们只是在他们的兄弟中间吃无酵饼。 10 他又污秽在欣嫩子谷的陀斐特，不许人在那里将儿女焚烧献给摩洛（“将儿女焚烧献给摩洛”直译是“将儿女经过进入火中给摩洛”）。 11 他又除去犹大列王献给日头的马匹；这些马匹是在耶和华殿的入口处，靠近太监拿单．米勒在院子里的住宅。他又把献给日头的战车用火烧掉。 12 他又把亚哈斯的楼房顶上，犹大列王所做的祭坛，和玛拿西在耶和华殿的两院中所做的祭坛拆毁，就地打碎，把它们的灰尘倒进汲沦溪去。 13 在耶路撒冷东面、橄榄山南面的邱坛，就是以色列王所罗门为西顿人可憎的神亚斯他录、摩押人可憎的神基抹，和亚扪人可憎的神米勒公所筑的邱坛，王都污秽了。 14 他又打碎神柱，砍下亚舍拉，把死人的骨头布满那个地方。
15 此外，甚至在伯特利的祭坛和那使以色列人陷于罪中的尼八的儿子耶罗波安所做的邱坛，他都拆毁焚烧，压碎成灰，又把亚舍拉烧了。 16 约西亚转过身来，看见在山上的坟墓，于是派人把骨头从坟墓中取出来，烧在祭坛上，污秽它，就像神人从前所宣告的耶和华的话。 17 约西亚说：“我看见的这墓碑是谁的呢？”那城的人对他说：“这是以前从犹大来预告你在伯特利祭坛上所作的事的神人的坟墓。” 18 所以王说：“由他吧！不要让人动他的骨头。”于是他们没有碰他的骨头和那从撒玛利亚来的先知的骨头。 19 以色列诸王在撒玛利亚各城市建造，以致激怒耶和华的一切邱坛上的庙堂，约西亚都除去；他照着在伯特利所行的一切对付它们。 20 他又把所有邱坛的祭司都在祭坛上宰了。他把人的骨头烧在它们上面，然后回到耶路撒冷去了。
王下令守逾越节(C)
21 王又命令众民说：“照着这约书上所写的，守逾越节，记念耶和华你们的 神。” 22 真的自从士师治理以色列的日子以来，以及以色列诸王和犹大列王所有的日子以来，没有守过像这次的逾越节的。 23 只有在约西亚王第十八年，在耶路撒冷守了这逾越节，记念耶和华。
其他改革
24 约西亚也除去在犹大地和耶路撒冷所有招魂的、行巫术的、家神、偶像和一切可憎之物，为要实践希勒家祭司在耶和华殿里所寻得的书上所写律法的话。 25 在他以前没有王好象他按着摩西一切律法，全心、全性、全力归向耶和华；在他以后也没有兴起一个王好象他的。
26 但耶和华并没有把他向犹大所发的烈怒消除，因玛拿西种种的恶行激怒了他。 27 耶和华说：“我也要把犹大从我面前赶走，好象我把以色列除去一样。我要丢弃我所拣选的城市耶路撒冷，以及圣殿，我曾说：‘我的名必立在那里。’”
约西亚阵亡(D)
28 约西亚其余的事迹和他所行的一切，不是都写在犹大列王的年代志上吗？ 29 在约西亚的日子，埃及王法老尼哥上来幼发拉底河帮助（按照《马索拉文本》，“帮助”应作“上去”）亚述王，约西亚王竟去迎战他，法老看见他的时候，就把他杀死在米吉多。 30 他的臣仆把他的尸体从米吉多用马车运载，送到耶路撒冷，把他埋葬在他自己的坟墓里。国民选举约西亚的儿子约哈斯，膏了他，立他接续他父亲作王。
约哈斯作犹大王(E)
31 约哈斯登基时是二十三岁，他在耶路撒冷作王三个月。他母亲名叫哈慕他，是立拿人耶利米的女儿。 32 他行耶和华看为恶的事，好象他的祖先所行的。
约雅敬作犹大王(F)
33 法老尼哥把他囚禁在哈马地的利比拉，使他不能在耶路撒冷作王；又罚了犹大国三千公斤银子和三十公斤金子。 34 法老尼哥另立约西亚的儿子以利雅敬接续他的父亲约西亚作王，改了他的名字作约雅敬。他俘掳了约哈斯，把他带到埃及，他就死在那里。 35 约雅敬把银子、金子付给法老；为了应付法老的命令，他向全国征收税银，按着他的评估，向每位国民索取金银，好付给法老尼哥。
36 约雅敬登基的时候是二十五岁，他在耶路撒冷作王十一年。他母亲名叫西布大，是鲁玛人毘大雅的女儿。 37 他行耶和华看为恶的事，好象他的祖先一切所行的。
2 Kungaboken 23
Svenska Folkbibeln
Josias reformation
23 Kungen sände bud och lät kalla till sig alla de äldste i Juda och Jerusalem. 2 Och kungen gick upp i Herrens hus. Alla Juda män och alla Jerusalems invånare följde honom, också prästerna och profeterna, ja, allt folket från den minste till den störste. Han läste upp för dem allt som stod i förbundsboken som man hade funnit i Herrens hus. 3 Och kungen trädde fram till pelaren och slöt inför Herrens ansikte det förbundet att de skulle följa Herren och hålla fast vid hans bud, hans vittnesbörd och stadgar av hela sitt hjärta och av hela sin själ och upprätthålla detta förbunds ord, som var skrivna i denna bok. Och allt folket trädde in i förbundet.
4 Därefter befallde kungen över-steprästen Hilkia och prästerna under honom liksom dem som höll vakt vid ingången, att de ur Herrens tempel skulle föra bort alla de föremål som var gjorda åt Baal och Aseran och åt himlens hela härskara. Och han brände upp dem utanför Jerusalem på Kidrons fält, men askan efter dem lät han föra till Betel. 5 Han avsatte också de avgudapräster som Juda kungar hade tillsatt för att tända offereld på offerhöjderna i Juda städer och runt omkring Jerusalem, liksom dem som tände offereld åt Baal, åt solen, åt månen, åt stjärnbilderna och åt himlens hela härskara. 6 Och han förde Aseran ut ur Herrens hus till Kidrons dal utanför Jerusalem och brände upp den där. Han stötte sönder den till stoft och kastade stoftet på den allmänna begravningsplatsen. 7 Vidare rev han ner husen för dem som bedrev manlig tempelprostitution i Herrens hus, och där kvinnor vävde tyg till tält åt Aseran. 8 Han lät föra bort alla prästerna från Juda städer och orenade de offerhöjder där prästerna hade tänt offereld, från Geba ända till Beer-Sheba. Han bröt ner offerhöjderna vid portarna, de som fanns vid ingången till stadsfogden Josuas port och de som fanns till vänster, när man gick in genom stadsporten. 9 Men offerhöjdsprästerna fick inte stiga upp till Herrens altare i Jerusalem, utan de åt osyrat bröd bland sina bröder. 10 Josia orenade också Tofet i Hinnoms barns dal för att ingen skulle låta sin son eller dotter gå genom eld till offer åt Molok. 11 Han tog bort de hästar som Juda kungar hade invigt åt solen och ställt upp så att man inte kunde gå in i Herrens hus, vid hovmannen Netan-Meleks kammare i Parvarim. Solens vagnar brände han upp.
12 Kungen bröt ner altarna på taket över Ahas övre sal - dessa hade Juda kungar gjort, likaså de altaren som Manasse hade gjort på de båda förgårdarna till Herrens hus. Sedan skyndade han bort därifrån och kastade stoftet av dem i Kidrons dal. 13 Han orenade offerhöjderna öster om Jerusalem och söder om Fördärvets berg, som Salomo, Israels kung, hade byggt åt Astarte, sidoniernas styggelse, åt Kemosh, Moabs styggelse och åt Milkom, Ammons barns avskyvärde avgud. 14 Stoderna slog han sönder och aserorna högg han ner. Platsen där de hade stått fyllde han med ben av människor.
15 Han bröt också ner altaret i Betel med dess offerhöjd. Det var den offerhöjd som Jerobeam, Nebats son, hade byggt upp, han som kom Israel att synda. Därefter brände han upp offerhöjden och stötte sönder den till stoft och brände dessutom upp Aseran. 16 När Josia såg sig om och fick se gravarna som fanns på berget, lät han hämta benen ut ur gravarna och brände upp dem på altaret och orenade det så, i enlighet med Herrens ord genom gudsmannen som sade att detta skulle ske. 17 Kungen frågade: "Vad är det för ett minnesmärke som jag ser där?" Folket i staden svarade: "Där ligger gudsmannen begravd, han som kom från Juda och ropade mot altaret i Betel att det skulle ske som du nu har gjort." 18 Då sade han: "Låt honom vara. Ingen får röra hans ben." Så lämnade man hans ben i fred och även benen av den profet som hade kommit dit från Samarien.
19 Josia avlägsnade också alla de offerhöjdshus i Samariens städer som Israels kungar hade byggt upp och som väckt Herrens vrede. Han gjorde med dem alldeles på samma sätt som han hade gjort i Betel. 20 Alla offerhöjdspräster som fanns där avrättade han på altarna och brände människoben ovanpå dem. Därefter vände han tillbaka till Jerusalem.
Ett rätt påskfirande
21 Kungen befallde allt folket: "Fira påskhögtid åt Herren, er Gud, så som det är föreskrivet i denna förbundsbok." 22 Ty en sådan påskhögtid hade inte firats sedan den tid då domarna dömde Israel, inte någon gång under hela den tid som kungar regerade i Israel och Juda. 23 Det var först i kung Josias artonde regeringsår som en sådan påskhögtid firades åt Herren i Jerusalem.
Josias övriga åtgärder
24 Dessutom skaffade Josia bort andebesvärjarna och spåmännen, husgudarna och avgudarna och allt det avskyvärda som man kunde se i Juda land och i Jerusalem. Han gjorde detta för att han skulle upprätthålla de lagord som fanns uppskrivna i den bok som prästen Hilkia hade funnit i Herrens hus. 25 Före Josia hade det inte funnits någon kung som var som han, ingen som så av hela sitt hjärta, hela sin själ och hela sin kraft hade vänt sig till Herren i enlighet med hela Mose lag. Efter honom kom inte heller någon som var lik honom.
26 Ändå vände Herren sig inte från sin stora vredes glöd. Hans vrede hade blivit upptänd mot Juda på grund av allt det som Manasse hade gjort och väckt hans vrede med. 27 Herren sade: "Också Juda skall jag driva bort från mitt ansikte, liksom jag har drivit bort Israel. Ja, jag skall förkasta Jerusalem, denna stad som jag hade utvalt, och även det hus, om vilket jag hade sagt: Mitt namn skall vara där."
Slutet av Josias regering
28 Vad som mer finns att säga om Josia och om allt vad han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika. 29 Under hans tid drog farao Neko, kungen i Egypten, upp mot kungen i Assyrien, till floden Eufrat. Då tågade kung Josia emot honom men blev dödad av honom vid Megiddo under första sammandrabbningen. 30 Hans tjänare förde hans döda kropp i en vagn bort från Megiddo till Jerusalem och begravde honom i hans grav.
Men folket i landet tog Josias son Joahas och smorde honom och gjorde honom till kung efter hans far.
Joahas blir kung i Juda
31 Joahas var tjugotre år när han blev kung, och han regerade tre månader[a] i Jerusalem.
Hans mor hette Hamutal och hon var dotter till Jeremia från Libna. 32 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, alldeles som hans fäder hade gjort. 33 Farao Neko lät sätta honom i fängelse i Ribla i Hamats land och gjorde så slut på hans regering i Jerusalem. Han pålade landet en skatt på etthundra talenter silver och en talent guld. 34 Och farao Neko gjorde Eljakim, Josias son, till kung i hans fader Josias ställe och ändrade hans namn till Jojakim. Men Joahas tog han med sig, och denne kom så till Egypten och dog där.
Jojakim blir kung i Juda
35 Jojakim gav silvret och guldet åt farao. Men han måste beskatta landet för att kunna få fram de pengar som farao givit befallning om. Allt eftersom var och en av folket i landet blev beskattad, indrevs silvret och guldet från dem för att sedan betalas ut till farao Neko.
36 Jojakim var tjugofem år när han blev kung, och han regerade elva år[b] i Jerusalem. Hans mor hette Sebida och hon var dotter till Pedaja från Ruma. 37 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, alldeles som hans fäder hade gjort.
Footnotes
- 2 Kungaboken 23:31 tre månader År 609 f. Kr.
- 2 Kungaboken 23:36 elva år År 609-598 f. Kr.
2 Kings 23
King James Version
23 And the king sent, and they gathered unto him all the elders of Judah and of Jerusalem.
2 And the king went up into the house of the Lord, and all the men of Judah and all the inhabitants of Jerusalem with him, and the priests, and the prophets, and all the people, both small and great: and he read in their ears all the words of the book of the covenant which was found in the house of the Lord.
3 And the king stood by a pillar, and made a covenant before the Lord, to walk after the Lord, and to keep his commandments and his testimonies and his statutes with all their heart and all their soul, to perform the words of this covenant that were written in this book. And all the people stood to the covenant.
4 And the king commanded Hilkiah the high priest, and the priests of the second order, and the keepers of the door, to bring forth out of the temple of the Lord all the vessels that were made for Baal, and for the grove, and for all the host of heaven: and he burned them without Jerusalem in the fields of Kidron, and carried the ashes of them unto Bethel.
5 And he put down the idolatrous priests, whom the kings of Judah had ordained to burn incense in the high places in the cities of Judah, and in the places round about Jerusalem; them also that burned incense unto Baal, to the sun, and to the moon, and to the planets, and to all the host of heaven.
6 And he brought out the grove from the house of the Lord, without Jerusalem, unto the brook Kidron, and burned it at the brook Kidron, and stamped it small to powder, and cast the powder thereof upon the graves of the children of the people.
7 And he brake down the houses of the sodomites, that were by the house of the Lord, where the women wove hangings for the grove.
8 And he brought all the priests out of the cities of Judah, and defiled the high places where the priests had burned incense, from Geba to Beersheba, and brake down the high places of the gates that were in the entering in of the gate of Joshua the governor of the city, which were on a man's left hand at the gate of the city.
9 Nevertheless the priests of the high places came not up to the altar of the Lord in Jerusalem, but they did eat of the unleavened bread among their brethren.
10 And he defiled Topheth, which is in the valley of the children of Hinnom, that no man might make his son or his daughter to pass through the fire to Molech.
11 And he took away the horses that the kings of Judah had given to the sun, at the entering in of the house of the Lord, by the chamber of Nathanmelech the chamberlain, which was in the suburbs, and burned the chariots of the sun with fire.
12 And the altars that were on the top of the upper chamber of Ahaz, which the kings of Judah had made, and the altars which Manasseh had made in the two courts of the house of the Lord, did the king beat down, and brake them down from thence, and cast the dust of them into the brook Kidron.
13 And the high places that were before Jerusalem, which were on the right hand of the mount of corruption, which Solomon the king of Israel had builded for Ashtoreth the abomination of the Zidonians, and for Chemosh the abomination of the Moabites, and for Milcom the abomination of the children of Ammon, did the king defile.
14 And he brake in pieces the images, and cut down the groves, and filled their places with the bones of men.
15 Moreover the altar that was at Bethel, and the high place which Jeroboam the son of Nebat, who made Israel to sin, had made, both that altar and the high place he brake down, and burned the high place, and stamped it small to powder, and burned the grove.
16 And as Josiah turned himself, he spied the sepulchres that were there in the mount, and sent, and took the bones out of the sepulchres, and burned them upon the altar, and polluted it, according to the word of the Lord which the man of God proclaimed, who proclaimed these words.
17 Then he said, What title is that that I see? And the men of the city told him, It is the sepulchre of the man of God, which came from Judah, and proclaimed these things that thou hast done against the altar of Bethel.
18 And he said, Let him alone; let no man move his bones. So they let his bones alone, with the bones of the prophet that came out of Samaria.
19 And all the houses also of the high places that were in the cities of Samaria, which the kings of Israel had made to provoke the Lord to anger, Josiah took away, and did to them according to all the acts that he had done in Bethel.
20 And he slew all the priests of the high places that were there upon the altars, and burned men's bones upon them, and returned to Jerusalem.
21 And the king commanded all the people, saying, Keep the passover unto the Lord your God, as it is written in the book of this covenant.
22 Surely there was not holden such a passover from the days of the judges that judged Israel, nor in all the days of the kings of Israel, nor of the kings of Judah;
23 But in the eighteenth year of king Josiah, wherein this passover was holden to the Lord in Jerusalem.
24 Moreover the workers with familiar spirits, and the wizards, and the images, and the idols, and all the abominations that were spied in the land of Judah and in Jerusalem, did Josiah put away, that he might perform the words of the law which were written in the book that Hilkiah the priest found in the house of the Lord.
25 And like unto him was there no king before him, that turned to the Lord with all his heart, and with all his soul, and with all his might, according to all the law of Moses; neither after him arose there any like him.
26 Notwithstanding the Lord turned not from the fierceness of his great wrath, wherewith his anger was kindled against Judah, because of all the provocations that Manasseh had provoked him withal.
27 And the Lord said, I will remove Judah also out of my sight, as I have removed Israel, and will cast off this city Jerusalem which I have chosen, and the house of which I said, My name shall be there.
28 Now the rest of the acts of Josiah, and all that he did, are they not written in the book of the chronicles of the kings of Judah?
29 In his days Pharaohnechoh king of Egypt went up against the king of Assyria to the river Euphrates: and king Josiah went against him; and he slew him at Megiddo, when he had seen him.
30 And his servants carried him in a chariot dead from Megiddo, and brought him to Jerusalem, and buried him in his own sepulchre. And the people of the land took Jehoahaz the son of Josiah, and anointed him, and made him king in his father's stead.
31 Jehoahaz was twenty and three years old when he began to reign; and he reigned three months in Jerusalem. And his mother's name was Hamutal, the daughter of Jeremiah of Libnah.
32 And he did that which was evil in the sight of the Lord, according to all that his fathers had done.
33 And Pharaohnechoh put him in bands at Riblah in the land of Hamath, that he might not reign in Jerusalem; and put the land to a tribute of an hundred talents of silver, and a talent of gold.
34 And Pharaohnechoh made Eliakim the son of Josiah king in the room of Josiah his father, and turned his name to Jehoiakim, and took Jehoahaz away: and he came to Egypt, and died there.
35 And Jehoiakim gave the silver and the gold to Pharaoh; but he taxed the land to give the money according to the commandment of Pharaoh: he exacted the silver and the gold of the people of the land, of every one according to his taxation, to give it unto Pharaohnechoh.
36 Jehoiakim was twenty and five years old when he began to reign; and he reigned eleven years in Jerusalem. And his mother's name was Zebudah, the daughter of Pedaiah of Rumah.
37 And he did that which was evil in the sight of the Lord, according to all that his fathers had done.
Chinese New Version (CNV). Copyright © 1976, 1992, 1999, 2001, 2005 by Worldwide Bible Society.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln