Add parallel Print Page Options

瘟疫之灾

耶和华对摩西说:“你要到法老那里去,对他说:‘耶和华希伯来人的 神这样说:“让我的人民离开这里,使他们可以事奉我。” 如果你拒绝他们离开这里,仍然强留他们, 看哪,耶和华的手必用严重的瘟疫加在你田间的牲畜身上,加在马、驴、骆驼、牛群、羊群身上。 耶和华必把以色列的牲畜和埃及人的牲畜分别出来;所有属于以色列人的,一只也不死去。’” 耶和华就定了时候,说:“明天耶和华必在此地行这事。” 第二天,耶和华就行了这事,埃及人全部的牲畜都死了;可是属于以色列人的牲畜,一只也没有死去。 法老派人去看,果然看见属于以色列人的牲畜,连一只也没有死去。法老的心还是刚硬,不肯让以色列人离开。

疮灾

耶和华对摩西和亚伦说:“你们要两手拿满炉灰,摩西要在法老眼前把炉灰向天上扬起来。 这炉灰必在埃及全地变为微尘,在埃及全地的人和牲畜身上就必生出疹病和脓疮。” 10 摩西和亚伦取了炉灰,站在法老面前;摩西把炉灰向天上扬起来,人和牲畜身上就生出了疹病和脓疮。 11 众术士因为生了疮的缘故,不能站在摩西的面前;因为众术士和所有埃及人身上都生了疮。 12 耶和华使法老心里刚硬,他就不肯听摩西和亚伦的话,就像耶和华对摩西所说的。

13 耶和华对摩西说:“你要清早起来,站在法老面前,对他说:‘耶和华希伯来人的 神这样说:“让我的人民离开这里,使他们可以事奉我。 14 因为这一次我要降下我的一切灾祸,打击你和你的臣仆及人民,为要使你知道在全地上没有神像我的。 15 如果我现在伸手用瘟疫击打你和你的人民,你就早已从地上消灭了。 16 然而我使你存留,是为了使你看见我的能力,并且在全地上传讲我的名。 17 你仍然向我的人民自高,不让他们离开吗? 18 看哪,明天大约这个时候,我必降下极重的冰雹,在埃及自建国以来,直到现在,未曾有过这样的冰雹的。 19 所以,你现在要派人去,把你的牲畜和田间所有属于你的,都收聚到安全的地方;因为凡在田间发现的人和牲畜而不收回家里去的,冰雹必落在他们身上,他们就必死亡。”’” 20 法老的臣仆中有惧怕耶和华这话的,就叫他的仆人和牲畜进屋里来。 21 但那不把耶和华这话放在心上的,却把他的仆人和牲畜留在田里。

雹灾

22 耶和华对摩西说:“你要向天伸杖,使埃及全地都有冰雹,落在人身上、在牲畜身上和埃及地田间所有的蔬菜上。” 23 摩西把手杖向天一伸,耶和华就打雷(“打雷”原文作“ 神的声音”)下雹,有火落在地上;耶和华使冰雹降在埃及地上。 24 那时有了冰雹,冰雹与火混杂在一起,十分严重;埃及全地自从建国以来,未曾有过这样的冰雹。 25 在埃及全地,冰雹把田间的一切,连人和牲畜都击打了;冰雹又把田间的一切蔬菜击打了,也把田间的一切树木打断了。 26 只有在以色列人所在的歌珊地,没有冰雹。

27 于是,法老把摩西和亚伦召了来,对他们说:“这一次我犯了罪了;耶和华是公义的,我和我的人民是有罪的。 28 请你们祈求耶和华吧,因为这雷声和冰雹已经够了;我决意让你们离开,你们不可再留在这里。” 29 摩西回答法老:“我一出城,就必向耶和华伸手祷告,雷声就必止住,也不再有冰雹了,好使你知道大地是属于耶和华的。 30 至于你和你的臣仆,我知道你们在耶和华 神的面前还是没有惧怕的心。” 31 那时,麻和大麦被冰雹击打了,因为大麦已经吐穗,麻也开了花。 32 只是小麦和粗麦却没有被击打,因为它们还没有长成。 33 摩西离开法老出城去了,就向耶和华伸手祷告,雷声和冰雹就止住了,雨也不再倾倒在地上了。 34 法老看见雨水、冰雹和雷声都止住了,就更加犯罪,他和他的臣仆都心里刚硬。 35 法老的心刚硬,不肯让以色列人离开,就像耶和华借着摩西所说的。

Boskapen dör

Gå tillbaka till Farao, sa Herren till Mose, och säg till honom: 'Herren, hebreernas Gud, befaller dig att släppa sitt folk så att det kan gå och offra till honom.

Om du inte gör det

ska Gud visa sin makt och sända pest som dödar din boskap, dina hästar, åsnor, kameler och dina fårhjordar.

Men pesten ska bara drabba egyptiernas boskap, inget av de djur som tillhör Israel ska dö.'

Herren meddelade att pesten skulle komma redan dagen därpå,

och det gjorde den. All boskap som tillhörde egyptierna dog, men inte ett enda djur av Israels boskap blev ens sjukt.

Farao skickade då sina tjänare för att undersöka om det stämde att inte något enda djur bland Israels boskap hade dött. Inte ens när han upptäckte att det var på det sättet gav han med sig. Han vägrade att släppa folket.

Aska orsakar bölder

Då sa Herren till Mose och Aron: Ta aska från brännugnen. Mose ska kasta upp den mot himlen inför Faraos ögon,

och då ska det bildas damm över hela Egypten, och detta ska leda till att det uppstår bulnader på människor och djur över hela landet.

10 Då tog de aska från brännugnen och gick till Farao. Medan denne såg på, kastade Mose upp askan mot himlen, och alla, både människor och djur, fick bulnader.

11 Spåmännen kom inte heller undan, utan också de fick bulnader.

12 Men Herren förhärdade Faraos hjärta, så att han vägrade att höra på dem, precis som Herren hade sagt till Mose att det skulle ske.

En fruktansvärd hagelstorm

13 Sedan sa Herren till Mose: Gå upp tidigt i morgon bitti och säg till Farao: 'Herren, hebreernas Gud, säger: Släpp mitt folk, så att de kan hålla gudstjänst,

14 annars ska jag sända en plåga som verkligen ska bevisa för både dig och dina tjänare och allt folk i Egypten att det inte finns någon på hela jorden som är som jag.

15 Jag hade kunnat döda er alla,

16 men jag gjorde det inte, för jag ville visa dig och hela jorden min väldiga kraft.

17 Men du tror fortfarande att du är så mäktig att du kan trotsa min makt och vägra att släppa mitt folk.

18 Nåväl, i morgon vid den här tiden ska jag sända en väldig hagelstorm över hela landet, en storm vars like man aldrig sett sedan Egypten grundades.

19 Se nu till att du får in din boskap från fälten, för varje man och varje djur som finns ute kommer att dö av haglet.'

20 De egyptier som blev skrämda av denna hotelse, hämtade sin boskap och sina tjänare från fälten,

21 men de som inte brydde sig om Herrens ord lämnade dem kvar ute på ängarna.

22 Då sa Herren till Mose: Sträck din hand mot himlen, så ska hagel komma över hela landet, över människor, djur och växtlighet.

23 När Mose lyfte handen sände Herren hagel och ett fruktansvärt åskväder.

24 Det går inte ens att beskriva vad som hände. Aldrig tidigare i Egyptens historia hade det förekommit en sådan storm.

25 Hela Egypten lades i ruiner. Allt som fanns ute på fälten, både människor och djur, dödades. Träd slogs sönder och skörden förstördes.

26 Den enda plats i landet där det inte haglade den dagen var Gosen, där Israels folk bodde.

27 Farao skickade då bud efter Mose och Aron: Nu äntligen inser jag att det är mitt fel, bekände han. Det är Herren som har rätt, och jag och mitt folk har handlat orätt hela tiden.

28 Bed till Gud att han låter detta hagel upphöra, så ska jag låta er gå på en gång.

29 Ja, sa Mose. Så snart jag har lämnat staden ska jag räcka ut mina händer mot Herren, och då ska åskvädret och haglet sluta. Detta ska bevisa för dig att det är Herren som har makt över hela jorden,

30 men ändå kommer varken du eller dina tjänare att lyda Herren.

31 Allt lin och allt korn slogs ner och blev förstört, för kornet hade gått i ax, och linet stod i blom,

32 men vetet blev inte förstört, eftersom det ännu inte hade kommit upp ur jorden.

33 Mose lämnade Farao, gick ut ur staden och lyfte sina händer mot himlen. Åska, hagel och regn upphörde omedelbart.

34 När Farao såg det syndade både han och hans tjänare på nytt genom att envist vägra göra vad de hade lovat.

35 Faraos hjärta var fortfarande hårt, och han släppte inte folket, precis som Herren tidigare hade sagt till Mose.