Isaiah 29
King James Version
29 Woe to Ariel, to Ariel, the city where David dwelt! add ye year to year; let them kill sacrifices.
2 Yet I will distress Ariel, and there shall be heaviness and sorrow: and it shall be unto me as Ariel.
3 And I will camp against thee round about, and will lay siege against thee with a mount, and I will raise forts against thee.
4 And thou shalt be brought down, and shalt speak out of the ground, and thy speech shall be low out of the dust, and thy voice shall be, as of one that hath a familiar spirit, out of the ground, and thy speech shall whisper out of the dust.
5 Moreover the multitude of thy strangers shall be like small dust, and the multitude of the terrible ones shall be as chaff that passeth away: yea, it shall be at an instant suddenly.
6 Thou shalt be visited of the Lord of hosts with thunder, and with earthquake, and great noise, with storm and tempest, and the flame of devouring fire.
7 And the multitude of all the nations that fight against Ariel, even all that fight against her and her munition, and that distress her, shall be as a dream of a night vision.
8 It shall even be as when an hungry man dreameth, and, behold, he eateth; but he awaketh, and his soul is empty: or as when a thirsty man dreameth, and, behold, he drinketh; but he awaketh, and, behold, he is faint, and his soul hath appetite: so shall the multitude of all the nations be, that fight against mount Zion.
9 Stay yourselves, and wonder; cry ye out, and cry: they are drunken, but not with wine; they stagger, but not with strong drink.
10 For the Lord hath poured out upon you the spirit of deep sleep, and hath closed your eyes: the prophets and your rulers, the seers hath he covered.
11 And the vision of all is become unto you as the words of a book that is sealed, which men deliver to one that is learned, saying, Read this, I pray thee: and he saith, I cannot; for it is sealed:
12 And the book is delivered to him that is not learned, saying, Read this, I pray thee: and he saith, I am not learned.
13 Wherefore the Lord said, Forasmuch as this people draw near me with their mouth, and with their lips do honour me, but have removed their heart far from me, and their fear toward me is taught by the precept of men:
14 Therefore, behold, I will proceed to do a marvellous work among this people, even a marvellous work and a wonder: for the wisdom of their wise men shall perish, and the understanding of their prudent men shall be hid.
15 Woe unto them that seek deep to hide their counsel from the Lord, and their works are in the dark, and they say, Who seeth us? and who knoweth us?
16 Surely your turning of things upside down shall be esteemed as the potter's clay: for shall the work say of him that made it, He made me not? or shall the thing framed say of him that framed it, He had no understanding?
17 Is it not yet a very little while, and Lebanon shall be turned into a fruitful field, and the fruitful field shall be esteemed as a forest?
18 And in that day shall the deaf hear the words of the book, and the eyes of the blind shall see out of obscurity, and out of darkness.
19 The meek also shall increase their joy in the Lord, and the poor among men shall rejoice in the Holy One of Israel.
20 For the terrible one is brought to nought, and the scorner is consumed, and all that watch for iniquity are cut off:
21 That make a man an offender for a word, and lay a snare for him that reproveth in the gate, and turn aside the just for a thing of nought.
22 Therefore thus saith the Lord, who redeemed Abraham, concerning the house of Jacob, Jacob shall not now be ashamed, neither shall his face now wax pale.
23 But when he seeth his children, the work of mine hands, in the midst of him, they shall sanctify my name, and sanctify the Holy One of Jacob, and shall fear the God of Israel.
24 They also that erred in spirit shall come to understanding, and they that murmured shall learn doctrine.
Jesaja 29
Svenska Folkbibeln
Jerusalems belägring och räddning
29 Ve dig, Ariel, Ariel,[a] staden där David slog upp sitt läger!
Lägg år till år,
låt högtiderna fullborda sitt kretslopp,
2 så skall jag försätta Ariel i svårigheter.
Där skall bli sorg och jämmer,
och den skall vara för mig ett verkligt Ariel.
3 Jag skall slå läger runt omkring dig,
omringa dig med belägringsvallar
och resa upp bålverk mot dig.
4 Då skall du bli förnedrad
och tala djupt nerifrån jorden,
dämpade skall dina ord komma fram ur stoftet.
Din röst skall höras ur jorden som en andes röst,
ur stoftet skall du viska fram dina ord.
5 Men många av dina fiender skall bli som fint damm,
våldsmännens skara som bortflygande agnar.
Detta skall ske plötsligt, på ett ögonblick.
6 Från Herren Sebaot skall straffet komma
med åska och jordbävning och väldigt dån,
med storm och oväder
och med flammor av förtärande eld.
7 Och alla de många folk som förde krig mot Ariel,
alla som drog ut i strid mot det och dess befästning
och vållade det svårigheter
skall vara som en drömsyn om natten.
8 Som när den hungrige drömmer att han äter
och vaknar och känner att magen är tom,
som när den törstige drömmer att han dricker
och vaknar och känner att han försmäktar av törst,
så skall det gå med alla de folk
som drog ut i strid mot Sions berg.
9 Häpna och förundras,
stirra er blinda, ja, var blinda.
De är druckna, men inte av vin,
de raglar, men inte av starka drycker.
10 Ty Herren har utgjutit över er
en ande med djup sömn
och tillslutit era ögon.
Han har höljt mörker över profeterna
och över siarna, era ledare.
11 All uppenbarelse har för er blivit som orden i en förseglad bok. Räcker man en sådan bok åt någon som kan läsa och säger: "Läs detta," så svarar han: "Jag kan det inte, den är ju förseglad." 12 Och räcker man den åt någon som inte kan läsa och säger: "Läs detta", så svarar han: "Jag kan inte läsa."
13 Herren har sagt:
Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun
och ärar mig med sina läppar
men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig,
är fruktan för mig
bara ett inlärt människobud.
14 Se, därför skall jag ännu en gång
göra underbara ting med detta folk,
ja, underbara och förunderliga.
De visas vishet skall förgå,
de förståndigas förstånd skall förmörkas.
15 Ve dem som går ner i djupen
för att dölja sina rådslag för Herren,
som bedriver sina verk i mörkret
och säger: "Vem ser oss, och vem känner oss?"
16 Hur dåraktiga är ni inte!
Skall leret anses lika med krukmakaren?
Skall verket säga om sin mästare:
"Han har inte gjort mig"?
Eller skall det formade säga om honom som har format det:
"Han förstår ingenting"?
17 Ännu en liten tid
och Libanon skall förvandlas till ett bördigt fält,
och det bördiga fältet skall räknas som vildmark.
18 Den dagen skall de döva höra bokens ord
och de blindas ögon se ur dunkel och mörker.
19 De ödmjuka skall få allt större glädje i Herren,
de fattigaste bland människor skall fröjda sig i Israels Helige.
20 Det är förbi med våldsmännen,
det är slut med hånare.
Alla som ville det onda skall utrotas,
21 de som genom sitt ord kom en människa att synda,
som snärjde den som skulle skipa rätt i porten
och åsidosatte rätten för den rättfärdige för ingenting.
22 Därför säger Herren så till Jakobs hus,
han som befriade Abraham:
Jakob skall inte mer behöva blygas,
hans ansikte skall inte längre blekna,
23 ty när han, det vill säga hans barn,
ser mina händers verk ibland sig,
kommer de att hålla mitt namn heligt.
De kommer att hålla Jakobs Helige helig
och bäva för Israels Gud.
24 De som gått vilse i anden skall få förstånd,
de missnöjda skall ta emot undervisning.
Footnotes
- Jesaja 29:1 Ariel kan beteckna Jerusalem såsom Guds altarhärd. Ordet kan också översättas "Guds lejon".
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln