⁷ De sår vind
    och skördar storm.
Deras säd är tomma strån utan ax.
    De kan inte ge mjöl,
och om de skulle ge något,
    slukas det av främlingar.
⁸ Israel är uppslukat,
    och bland nationerna ska det betraktas
som ett värdelöst kärl.
⁹     De gick till Assyrien,
likt en ensam vildåsna på vandring.
    Efraim har köpta älskare.
¹⁰ Men även om de köpslår bland folken
    ska jag samla ihop dem.
De ska börja tyna bort
    under storkungens börda.^[a]

¹¹ ”Eftersom Efraim har byggt många altaren för att synda,
    har dessa också blivit honom till synd.
¹² Jag har skrivit mycket i mina lagar för honom,
    men det har man betraktat som något främmande.
¹³ De offrar kött till mig
    och äter av köttet,^[b]
men Herren är inte nöjd med dem.
    Han minns nu deras skuld
och straffar deras synder.
    De måste återvända till Egypten.
¹⁴ Israel har glömt bort sin skapare
    och byggt palats.
Juda har byggt många befästa städer.
    Men jag ska sända en eld mot dess städer
och bränna upp dess fästningar.”