Езек 33
Священное Писание (Восточный перевод), версия с «Аллахом»
Езекиил – страж Исраила
33 Было ко мне слово Вечного:
2 – Смертный, поговори с соплеменниками и скажи им: «Если Я наведу на какую-либо страну меч, а жители той страны изберут у себя человека, поставят его своим стражем, 3 и он увидит, что на страну идёт меч, и затрубит в рог, чтобы предупредить народ, 4 то тот, кто услышит рог, но не остережётся, и меч, придя, лишит его жизни, – тот сам будет повинен в своей гибели. 5 Раз он услышал рог и не остерёгся, он сам виноват в своей гибели. Если бы он остерёгся, то остался бы жив. 6 Но если страж увидит, что идёт меч, и не затрубит в рог, чтобы предупредить народ, и меч придёт и лишит жизни кого-то из них, то этот человек будет взят за свой грех, а стража за эту гибель Я призову к ответу».
7 Смертный, Я поставил тебя стражем для народа Исраила. Слушай же Моё слово и передавай им Мои предостережения. 8 Если Я скажу нечестивому: «Нечестивый, ты непременно умрёшь», а ты не будешь говорить, чтобы отвести его от злого пути, то нечестивый умрёт за свой грех[a], а за его гибель Я призову к ответу тебя. 9 Но если ты предостерегал нечестивого, чтобы он оставил свой путь, а он этого не сделал, то он умрёт за свой грех, а ты спасёшь душу свою.
10 Смертный, скажи исраильтянам: «Вы говорите: „Наши преступления и грехи гнетут нас. Мы угасаем из-за них[b]. Как нам выжить?“» 11 Скажи им: «Верно, как и то, что Я живу, – возвещает Владыка Вечный, – Я хочу не смерти грешника, но того, чтобы он оставил свой путь и жил. Обратитесь! Оставьте свои неправедные пути! Народ Исраила, зачем вам умирать?»
12 Итак, смертный, скажи соплеменникам: «Праведность не спасёт праведника, если тот согрешит, и нечестие не погубит нечестивого, если он отвернётся от него. Также если согрешит праведник, то он не сможет остаться в живых ради его былой праведности». 13 Если Я скажу праведнику, что он непременно будет жить, а он понадеется на свою праведность и сделает зло, то ни одно из праведных дел, которые он совершил, не вспомнится; он умрёт за то зло, которое сделал. 14 А если Я скажу нечестивому: «Ты непременно умрёшь», а он оставит грех и станет поступать справедливо и праведно: 15 отдаст обратно то, что взял в залог за долги, вернёт украденное, будет исполнять установления, которые дают жизнь, и не будет делать зла, то он непременно будет жить; он не умрёт. 16 Ни один из совершённых им грехов не будет ему припомнен. Он поступает справедливо и праведно: он непременно будет жить.
17 А твои соплеменники говорят: «Путь Владыки несправедлив». Нет, это их пути несправедливы. 18 Если праведник оставит праведность и примется делать зло, то он умрёт за это. 19 А если нечестивый оставит нечестие и станет делать то, что справедливо и праведно, то, поступая так, он будет жить. 20 А вы говорите: «Путь Владыки несправедлив». Я буду судить вас, народ Исраила, каждого по его поступкам.
Падение Иерусалима
21 На двенадцатый год нашего плена, в пятый день десятого месяца (8 января 585 г. до н. э.), ко мне пришёл человек, который спасся из Иерусалима, и сказал: «Город пал!» 22 А вечером, накануне того дня, когда пришёл беженец, рука Вечного была на мне, и Он открыл мои уста, прежде чем беженец утром пришёл ко мне. Он открыл мои уста, и я уже не молчал.
23 И было ко мне слово Вечного:
24 – Смертный, жители этих развалин, что в земле Исраила, говорят: «Ибрахим был совсем один и владел этой землёй, а нас много. Конечно же, эта земля отдана нам во владение!» 25 Поэтому скажи им: Так говорит Владыка Вечный: «Вы едите мясо с кровью, поклоняетесь идолам и проливаете чужую кровь – вам ли владеть этой землёй? 26 Вы полагаетесь на меч, делаете мерзости, и один оскверняет жену другого. Вам ли владеть этой землёй?»
27 Скажи им вот что: Так говорит Владыка Вечный: «Верно, как и то, что Я живу, – оставшиеся в развалинах падут от меча; тех, кто находится в открытом поле, Я отдам на съедение диким зверям; а те, кто сидит в укреплениях и в пещерах, погибнут от мора. 28 Я превращу эту землю в мёртвую пустыню, её гордая мощь исчезнет, и горы Исраила станут такими дикими, что никто не будет по ним проходить. 29 Они узнают, что Я – Вечный, когда Я превращу эту землю в мёртвую пустыню за все те мерзости, которые они сделали».
30 А о тебе, смертный, твои соплеменники разговаривают у стен и дверей домов, говоря друг другу: «Идём, послушаем весть от Вечного». 31 Мой народ ходит к тебе, как обычно, и садится пред тобой слушать твои слова, но не исполняет их. На устах у них – лесть, а сердца тянутся к нечестной поживе. 32 Истинно говорю, ты для них что певец, поющий о любви красивым голосом и хорошо играющий: они слышат твои слова, но не исполняют их.
33 Когда всё это сбудется, – а сбудется это непременно, – тогда они и узнают, что среди них был пророк.
Ezekiel 33
English Standard Version
Ezekiel Is Israel's Watchman
33 The word of the Lord came to me: 2 (A)“Son of man, speak to (B)your people and say to them, If (C)I bring the sword upon a land, and the people of the land take a man from among them, and make him their (D)watchman, 3 and if he sees the sword coming upon the land and (E)blows the trumpet and warns the people, 4 then if anyone who hears the sound of the trumpet does not take warning, and the sword comes and takes him away, (F)his blood shall be upon his own head. 5 (G)He heard the sound of the trumpet and did not take warning; his blood shall be upon himself. But if he had taken warning, he would have saved his life. 6 (H)But if the watchman sees the sword coming and does not blow the trumpet, so that the people are not warned, and the sword comes and takes any one of them, (I)that person is taken away in his iniquity, but his blood I will require at the watchman's hand.
7 (J)“So you, (K)son of man, I have made a watchman for the house of Israel. (L)Whenever you hear a word from my mouth, you shall give them warning from me. 8 (M)If I say to the wicked, O wicked one, you shall surely die, (N)and you do not speak to warn the wicked to turn from his way, (O)that wicked person shall die in his iniquity, but his blood I will require at your hand. 9 (P)But if you warn the wicked to turn from his way, and he does not turn from his way, (Q)that person shall die in his iniquity, (R)but you will have delivered your soul.
Why Will You Die, Israel?
10 “And you, (S)son of man, say to the house of Israel, Thus have you said: ‘Surely our transgressions and our sins are upon us, and (T)we rot away because of them. (U)How then can we live?’ 11 Say to them, (V)As I live, declares the Lord God, (W)I have no pleasure in the death of the wicked, but that the wicked turn from his way and live; (X)turn back, turn back from your evil ways, (Y)for why will you die, O house of Israel?
12 (Z)“And you, son of man, say to (AA)your people, (AB)The righteousness of the righteous shall not deliver him when he transgresses, (AC)and as for the wickedness of the wicked, he shall not fall by it when he turns from his wickedness, (AD)and the righteous shall not be able to live by his righteousness[a] when he sins. 13 Though I say to the righteous that he shall surely live, yet (AE)if he trusts in his righteousness and does injustice, none of his righteous deeds shall be remembered, but in his injustice that he has done he shall die. 14 Again, (AF)though I say to the wicked, (AG)‘You shall surely die,’ yet (AH)if he turns from his sin and does what is just and right, 15 if the wicked (AI)restores the pledge, (AJ)gives back what he has taken by robbery, and walks (AK)in the statutes of life, not doing injustice, he shall surely live; he shall not die. 16 (AL)None of the sins that he has committed shall be remembered against him. He has done what is just and right; he shall surely live.
17 “Yet (AM)your people say, (AN)‘The way of the Lord is not just,’ when it is their own way that is not just. 18 (AO)When the righteous turns from his righteousness and does injustice, he shall die for it. 19 And (AP)when the wicked turns from his wickedness and does what is just and right, he shall live by this. 20 Yet you say, ‘The way of the Lord is not just.’ O house of Israel, (AQ)I will judge each of you according to his ways.”
Jerusalem Struck Down
21 In the (AR)twelfth year (AS)of our exile, in the tenth month, on the fifth day of the month, (AT)a fugitive from Jerusalem came to me and said, (AU)“The city has been struck down.” 22 (AV)Now (AW)the hand of the Lord had been upon me the evening before the fugitive came; and he had opened my mouth by the time the man came to me in the morning, so my mouth was opened, and I was no longer mute.
23 The word of the Lord came to me: 24 (AX)“Son of man, the inhabitants of these (AY)waste places in the land of Israel keep saying, (AZ)‘Abraham was only one man, yet he got possession of the land; but (BA)we are many; the land is surely given us to possess.’ 25 Therefore say to them, Thus says the Lord God: (BB)You eat flesh with the blood and (BC)lift up your eyes to your idols and (BD)shed blood; shall you then possess the land? 26 (BE)You rely on the sword, (BF)you commit abominations, and (BG)each of you defiles his neighbor's wife; shall you then possess the land? 27 Say this to them, Thus says the Lord God: (BH)As I live, surely those who are in (BI)the waste places shall fall by (BJ)the sword, and whoever is in the open field I will give to (BK)the beasts to be devoured, and those who are in (BL)strongholds and in caves shall die by (BM)pestilence. 28 (BN)And I will make the land a desolation and a waste, and (BO)her proud might shall come to an end, and (BP)the mountains of Israel shall be so desolate that none will pass through. 29 (BQ)Then they will know that I am the Lord, when I have made the land a desolation and a waste because of all their abominations that they have committed.
30 “As for you, (BR)son of man, (BS)your people who talk together about you by the walls and at the doors of the houses say to one another, each to his brother, ‘Come, and hear what the word is that comes from the Lord.’ 31 (BT)And they come to you as people come, and they sit before you as my people, and they hear what you say but they will not do it; for (BU)with lustful talk in their mouths they act; their heart is set on their gain. 32 And behold, you are to them like one who sings lustful songs with a beautiful voice and (BV)plays[b] well on an instrument, for (BW)they hear what you say, but they will not do it. 33 (BX)When this comes—and come it will!—(BY)then they will know that a prophet has been among them.”
Footnotes
- Ezekiel 33:12 Hebrew by it
- Ezekiel 33:32 Hebrew like the singing of lustful songs with a beautiful voice and one who plays
Hesekiel 33
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Hesekiel påminns om sin uppgift
33 Än en gång kom ett budskap från Herren till mig. Han sa:
2 Du människa, säg så här till ditt folk: Anta att jag låter en armé dra ut i strid mot ett land och folket i det landet utser en vaktpost
3 och att denne slår larm och varnar folket när han ser soldaterna komma.
4 Om någon hör larmet men inte bryr sig om det, så är det hans eget fel om han dör.
5 Han hörde ju varningen men ville inte lyssna. Det är hans eget fel. Om han hade lyssnat till varningen skulle han räddat sitt liv.
6 Men om vaktposten ser fienden komma och inte slår larm och varnar folket, kommer han ensam att vara ansvarig för allas död. De kommer att dö i sin synd, men vaktposten kommer att vara ansvarig för deras död.
7 Så är det med dig, du människa. Jag har utsett dig att vara en vaktpost för Israels folk. Därför ska du lyssna till vad jag säger och varna dem å mina vägnar.
8 När jag säger till den ogudaktige: 'Du kommer att dö!' och du då inte talar ut mitt ord så att han kan göra bättring, kommer han att dö i sin synd, men jag kommer att ställa dig till ansvar för det.
9 Men om du varnar honom och ber honom att göra bättring, kommer han att dö i sin synd om han inte lyder, men du är inte ansvarig för det.
10 Israels folk säger:'Vår synd tynger oss. Vi går under med vår skuld. Hur ska vi kunna leva?'
11 Men så sant jag lever, säger Herren Gud, jag gläder mig inte åt att se någon enda ogudaktig dö. Jag vill att den ogudaktige vänder om från sin onda väg, så att han får leva. Vänd om, vänd om från din ogudaktighet! Varför ska du dö, Israel?
12 En rättfärdig mans goda gärningar kommer inte att rädda honom om han senare syndar, och en ogudaktig mans synd kommer inte att leda honom till döden, om han verkligen gör bättring.
13 Jag har sagt att den gudfruktige ska få leva. Men om han syndar och räknar med att hans tidigare goda gärningar ska rädda honom har han lurat sig själv. Inget av det goda han gjort ska bli ihågkommet. Jag ska döda honom på grund av hans synd.
14 Likaså om jag säger till den ogudaktige att han måste dö, men han då vänder om från sin synd och gör det som är rätt och riktigt,
15 till exempel lämnar igen panten till den som har lånat av honom eller lämnar tillbaka det han har stulit och så vandrar på rätta vägar och inte gör något ont - då ska han få leva.
16 Ingen av hans gamla synder ska dras upp inför honom, för han har vänt sig till det som är gott och ska få leva.
17 Ändå säger man att Herren inte är rättvis. Problemet är att det är ni som inte är det.
18 En gång till säger jag det: När den gudfruktige vänder sig till det som är ont, kommer han att dö.
19 Men om den ogudaktige omvänder sig från sin ondska och gör det som är rätt och rättfärdigt, ska han få leva.
20 Ändå påstår ni att Herren inte är rättvis. Men jag ska döma var och en av er efter hans gärningar.
Landet ska läggas öde
21 Under det tolfte året av vår landsflykt, på femte dagen i tionde månaden, kom en av dem som flytt från Jerusalem och berättade följande för mig: Staden har fallit.
22 Men Herrens hand hade kommit över mig kvällen innan, och han hade botat mig så att jag på nytt kunde tala när mannen kom med nyheterna.
23 Sedan kom detta budskap till mig:
24 Du människa, de utspridda rester av Juda som bor i ruinstäderna säger nu: 'Abraham var en ensam man, och ändå fick han hela landet! Vi är många, så vi borde kunna få det tillbaka!'
25 Men Herren Gud säger: Ni har ingen styrka, för ni gör det som är ont. Ni äter kött med blodet i. Ni tillber avgudar och ni dödar. Tror ni att jag tänker låta er få landet?
26 Mördare! Avgudadyrkare! Äktenskapsbrytare! Skulle ni få landet för er själva?
27 Säg så här till dem: Herren Gud säger: Så sant jag lever ska de som bor bland ruinerna stupa i strid. De som bor ute på fälten ska ätas upp av vilda djur, och de som finns i befästningar och grottor ska dö av pest.
28 Jag ska låta landet bli ödelagt, och det ska bli slut på Israels högfärd och makt. Israels bergsbyar ska bli så öde och övergivna att ingen ska vilja vandra genom dem.
29 När jag har ödelagt landet på grund av folkets synd, ska de förstå att jag är Herren.
30 Du människa, dina landsmän viskar bakom din rygg. De pratar om dig i husen och viskar om dig vid dörrarna och säger: 'Kom, nu ska vi ha roligt! Vi går och hör efter vad Herren har att säga till oss!'
31 De kommer som om de vore uppriktiga och menade allvar, och de sitter framför dig för att lyssna, men de har ingen tanke på att göra vad jag säger till dem. De talar så vackert om att älska Herren, men i sina hjärtan är det pengar de älskar.
32 Du har blivit som en som roar med sång och spel, en underhållare att lyssna till utan att fästa avseende till innehållet i hans budskap.
33 Men när alla dessa fruktansvärda saker händer dem - och de kommer att hända - då ska de förstå att en profet har varit bland dem.
Central Asian Russian Scriptures (CARSA)
Священное Писание, Восточный Перевод
Copyright © 2003, 2009, 2013 by IMB-ERTP and Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.
The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®), © 2001 by Crossway, a publishing ministry of Good News Publishers. ESV Text Edition: 2025.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica