Add parallel Print Page Options

Петир и Иохан перед Высшим Советом

Пока Петир и Иохан говорили к народу, к ним подошли священнослужители, начальник храмовой стражи и саддукеи[a], которые были крайне возмущены тем, что посланники Масиха учат народ и проповедуют, что, как Иса воскрес из мёртвых, так воскреснут и Его последователи[b]. Они схватили Петира и Иохана и, так как уже было поздно, заключили их до утра под стражу. Многие же из слышавших Весть поверили, и число братьев возросло примерно до пяти тысяч.

На следующий день начальники, старейшины и учители Таурата собрались вместе в Иерусалиме. Там были верховный священнослужитель Ханан[c], Каиафа, Иохан, Искандер и все члены рода верховного священнослужителя. Они поставили арестованных посередине и стали допрашивать их:

– Какой силой или от чьего имени вы всё это делаете?

Тогда Петир, исполненный Святого Духа, сказал им:

– Начальники народа и старейшины! Если вы сегодня требуете от нас ответа за добро, совершённое калеке, и спрашиваете нас, как он был исцелён, 10 то знайте, вы и весь народ Исраила: этот человек сейчас стоит перед вами здоровым благодаря имени Исы Масиха из Назарета, Которого вы распяли и Которого Всевышний воскресил из мёртвых! 11 Иса и есть тот

«Камень, который был отвергнут вами, строителями,
    и Который стал краеугольным»[d].

12 Ни в ком другом спасения нет, потому что не дано людям никакого другого имени под небом, которым надлежало бы нам спастись[e].

13 Всех удивляла смелость Петира и Иохана, ведь было видно, что они люди неучёные и простые. В них узнавали спутников Исы. 14 Видя же рядом с ними исцелённого, присутствующие ничего не могли им возразить. 15 Тогда они приказали посланникам Масиха покинуть Высший Совет[f] и стали совещаться между собой.

16 – Что нам делать с этими людьми? – говорили они. – Все жители Иерусалима знают, что они совершили великое чудо, и мы не можем это отрицать. 17 Чтобы слух об этом не распространился ещё шире среди народа, давайте пригрозим им, чтобы они никому не говорили от имени Исы.

18 Они опять велели ввести посланников Масиха и запретили им вообще говорить и учить от имени Исы. 19 Но Петир и Иохан ответили им:

– Посудите сами, справедливо ли перед Всевышним подчиняться вам больше, чем Всевышнему? 20 Ведь не можем же мы молчать о том, что мы видели и слышали.

21 Члены Высшего Совета, пригрозив посланникам Масиха ещё раз, отпустили их, не найдя возможности наказать, потому что весь народ славил Всевышнего за то, что произошло. 22 Ведь человеку, с которым произошло это чудо исцеления, было больше сорока лет.

Молитва верующих

23 Когда Петира и Иохана отпустили, они вернулись к своим и рассказали им обо всём, что им говорили главные священнослужители и старейшины. 24 Когда верующие об этом услышали, то они единодушно возвысили голос к Всевышнему и сказали:

– Владыка! Ты создал небо, землю, море и всё, что в них.[g] 25 Ты сказал Святым Духом через уста нашего отца и Твоего раба Давуда:

«Зачем гневаются народы,
    и племена замышляют пустое?
26 Восстают земные цари,
    и правители собираются вместе
против Вечного
    и против Его Помазанника»[h].

27 Ведь действительно объединились в этом городе Ирод[i] и Понтий Пилат с язычниками и с народом Исраила против Твоего святого Раба Исы, которого Ты помазал. 28 Они сделали то, что предопределено было Твоей силой и волей. 29 И сейчас, Вечный, взгляни на их угрозы и дай Твоим рабам смело возвещать Твоё слово. 30 Протяни руку Твою и исцеляй больных, совершай знамения и чудеса именем Твоего святого Раба Исы!

31 И когда они помолились, то место, где они находились, сотряслось, и они были исполнены Святого Духа и смело возвещали слово Всевышнего.

Единство и взаимопомощь верующих

32 Всё множество уверовавших было едино сердцем и душой. Никто не считал, что его имущество принадлежит лично ему, но всё у них было общее. 33 Посланники Масиха продолжали с огромной силой свидетельствовать о воскресении Повелителя Исы, и Всевышний проявлял к ним Свою милость в полной мере. 34 Среди них не было ни одного нуждающегося, потому что те, у кого были земли и дома, продавали их, приносили вырученные деньги 35 и клали у ног посланников Масиха. Эти деньги распределялись каждому по потребности. 36 Например, Юсуф, которого посланники Масиха прозвали Варнава (что значит «сын утешения»), левит с Кипра, 37 владевший участком земли, продал своё поле, принёс деньги и положил у ног посланников Масиха.

Footnotes

  1. 4:1 Саддукеи   – аристократическая религиозная партия иудеев, члены которой отвергали идею воскресения мёртвых, не верили в ангелов и в духов. Саддукеи имели огромное влияние в Высшем Совете иудеев.
  2. 4:2 Букв.: «проповедуют в Исе воскресение из мёртвых».
  3. 4:6 Ханан был тестем официального верховного священнослужителя Каиафы (18–36 гг.) и сам раньше занимал этот пост (6–15 гг.). Тем не менее, Ханан пользовался таким авторитетом у иудеев, что негласно оставался верховным священнослужителем и при своём зяте.
  4. 4:11 Заб. 117:22.
  5. 4:12 Спастись   – от пламени ада (см. Иуда 1:23), от гнева Всевышнего и Его судов (см. Рим. 5:9), от суетной жизни (см. 1 Пет. 1:18), от греха (см. Мат. 1:21) и от дьявола (см. 2 Тим. 2:26).
  6. 4:15 Высший Совет   (букв.: «синедрион») – высший политический, религиозный и судебный орган иудеев. В состав Совета входил семьдесят один человек.
  7. 4:24 См. Исх. 20:11; Заб. 145:6.
  8. 4:25-26 Заб. 2:1-2.
  9. 4:27 Это Ирод Антипа, сын Ирода Великого от самарянки Малфаки. Он правил Галилеей и Переей с 4 г. до н. э. по 39 г. н. э.

Inför Stora rådet

(A) Medan de talade till folket kom prästerna, tempelvaktens ledare och saddukeerna emot dem, (B) upprörda över att de undervisade folket och i Jesus predikade uppståndelsen[a] från de döda. (C) De grep dem och höll dem fängslade till nästa dag, eftersom det redan var kväll. (D) Men många av dem som hade hört ordet kom till tro, och antalet män var nu omkring fem tusen.

Nästa dag samlades Stora rådet i Jerusalem, både äldste och skriftlärda. (E) Översteprästen Hannas var där liksom Kaifas, Johannes[b] och Alexander och alla som var av översteprästerlig släkt. (F) De lät föra fram apostlarna och började förhöra dem: "Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta?"

(G) Då uppfylldes Petrus av den helige Ande och svarade dem: "Rådsherrar och äldste för vårt folk! Om vi står till svars i dag för en välgärning mot en sjuk man och ska förklara hur han blev botad, 10 (H) så ska ni alla och hela Israels folk veta att han står frisk framför er i kraft av Jesu Kristi nasaréns namn. Ni korsfäste honom, men Gud har uppväckt honom från de döda. 11 (I) Jesus är stenen som ni byggnadsarbetare förkastade men som har blivit en hörnsten.[c] 12 (J) Hos ingen annan finns frälsningen, och under himlen finns inget annat namn som människor fått genom vilket vi blir frälsta."

13 När de såg hur frimodiga Petrus och Johannes var och märkte att de var olärda män ur folket, blev de förvånade. Men så kände de igen dem och kom ihåg att de hade varit med Jesus. 14 Och när de såg mannen som blivit botad stå där tillsammans med dem, blev de svarslösa. 15 De befallde dem att lämna rådssalen och överlade sedan med varandra. 16 De sade: "Vad ska vi göra med dessa människor? Att det har hänt ett märkligt tecken genom dem är uppenbart för alla som bor i Jerusalem, och det kan vi inte förneka. 17 (K) Men för att det inte ska sprida sig ännu mer bland folket bör vi varna dem så att de aldrig mer talar till någon människa i det namnet."

18 (L) De kallade in dem och förbjöd dem att alls tala eller undervisa i Jesu namn. 19 Men Petrus och Johannes svarade dem: "Bedöm själva om det är rätt inför Gud att lyda er och inte Gud. 20 Vi för vår del kan inte hålla tyst med vad vi har sett och hört." 21 Då hotade de dem igen men lät dem sedan gå. För folkets skull kunde de inte komma på något bra sätt att straffa dem, eftersom alla prisade Gud för det som hade hänt. 22 Mannen som blev botad genom tecknet var ju över fyrtio år.

Bön i förföljelsetid

23 När de blivit frisläppta gick de till sina egna och berättade allt vad översteprästerna och de äldste hade sagt till dem. 24 (M) När de hörde det, ropade de tillsammans till Gud och bad: "Herre, du som gjort himmel och jord och hav och allt som finns i dem,[d] 25 du har genom den helige Ande talat genom vår fader David, din tjänare:

Varför rasar hednafolken,
    varför tänker folken tomma tankar?[e]
26 Jordens kungar reser sig
    och furstarna gaddar ihop sig
        mot Herren och hans Smorde[f].

27 (N) Ja, de gaddade verkligen ihop sig i denna stad mot din helige tjänare Jesus som du har smort. Herodes och Pontius Pilatus gick samman med hedningarna och Israels stammar 28 (O) för att utföra det som du med din hand och ditt beslut hade förutbestämt.

29 (P) Och nu, Herre, se hur de hotar oss! Hjälp dina tjänare att frimodigt förkunna ditt ord, 30 genom att du räcker ut din hand och låter helande, tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn."

31 När de hade bett skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och förkunnade Guds ord med frimodighet.

Ett hjärta och en själ

32 (Q) Hela skaran av dem som kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen kallade något av det han ägde för sitt utan de hade allt gemensamt. 33 Med stor kraft bar apostlarna fram vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse, och stor nåd var över dem alla.

34 (R) Ingen av dem led någon brist, för alla som hade mark eller hus sålde sådant som de ägde och bar fram betalningen för det som sålts 35 (S) och lade ner det vid apostlarnas fötter. Och man delade ut åt var och en efter hans behov. 36 (T) Även Josef, en levit född på Cypern som apostlarna kallade Barnabas[g] (det betyder Tröstens son), 37 hade en åker. Han sålde den och bar fram pengarna och lade dem vid apostlarnas fötter.

Footnotes

  1. 4:2 upprörda … uppståndelsen   Saddukeerna, som hade makten i templet, trodde inte på uppståndelsen från de döda (jfr Matt 22:23, Apg 23:8).
  2. 4:6 Johannes   Andra handskrifter: "Jonatas" (son till Hannas enligt Josefus).
  3. 4:11 Ps 118:22.
  4. 4:24 Ps 146:6.
  5. 4:25f Ps 2:1f.
  6. 4:26 Smorde   Hebr. "Messias" och grek. "Kristus", Guds utlovade frälsare, kung och profet.
  7. 4:36 Barnabas   Arameiska för "profetians son". Som profet (Apg 13:1) förmedlade Barnabas uppmuntran och tröst (jfr 1 Kor 14:3).

Peter and John Arrested

Now as they spoke to the people, the priests, the captain of the temple, and the (A)Sadducees came upon them, being greatly disturbed that they taught the people and preached in Jesus the resurrection from the dead. And they laid hands on them, and put them in custody until the next day, for it was already evening. However, many of those who heard the word believed; and the number of the men came to be about five thousand.

Addressing the Sanhedrin

And it came to pass, on the next day, that their rulers, elders, and scribes, as well as (B)Annas the high priest, Caiaphas, John, and Alexander, and as many as were of the family of the high priest, were gathered together at Jerusalem. And when they had set them in the midst, they asked, (C)“By what power or by what name have you done this?”

(D)Then Peter, filled with the Holy Spirit, said to them, “Rulers of the people and elders of Israel: If we this day are judged for a good deed done to a helpless man, by what means he has been made well, 10 let it be known to you all, and to all the people of Israel, (E)that by the name of Jesus Christ of Nazareth, whom you crucified, (F)whom God raised from the dead, by Him this man stands here before you whole. 11 This is the (G)‘stone which was rejected by you builders, which has become the chief cornerstone.’ 12 (H)Nor is there salvation in any other, for there is no other name under heaven given among men by which we must be saved.”

The Name of Jesus Forbidden

13 Now when they saw the boldness of Peter and John, (I)and perceived that they were uneducated and untrained men, they marveled. And they realized that they had been with Jesus. 14 And seeing the man who had been healed (J)standing with them, they could say nothing against it. 15 But when they had commanded them to go aside out of the council, they conferred among themselves, 16 saying, (K)“What shall we do to these men? For, indeed, that a [a]notable miracle has been done through them is (L)evident[b] to all who dwell in Jerusalem, and we cannot deny it. 17 But so that it spreads no further among the people, let us severely threaten them, that from now on they speak to no man in this name.”

18 (M)So they called them and commanded them not to speak at all nor teach in the name of Jesus. 19 But Peter and John answered and said to them, (N)“Whether it is right in the sight of God to listen to you more than to God, you judge. 20 (O)For we cannot but speak the things which (P)we have seen and heard.” 21 So when they had further threatened them, they let them go, finding no way of punishing them, (Q)because of the people, since they all (R)glorified God for (S)what had been done. 22 For the man was over forty years old on whom this miracle of healing had been performed.

Prayer for Boldness(T)

23 And being let go, (U)they went to their own companions and reported all that the chief priests and elders had said to them. 24 So when they heard that, they raised their voice to God with one accord and said: “Lord, (V)You are God, who made heaven and earth and the sea, and all that is in them, 25 who [c]by the mouth of Your servant David have said:

(W)‘Why did the nations rage,
And the people plot vain things?
26 The kings of the earth took their stand,
And the rulers were gathered together
Against the Lord and against His Christ.’

27 “For (X)truly against (Y)Your holy Servant Jesus, (Z)whom You anointed, both Herod and Pontius Pilate, with the Gentiles and the people of Israel, were gathered together 28 (AA)to do whatever Your hand and Your purpose determined before to be done. 29 Now, Lord, look on their threats, and grant to Your servants (AB)that with all boldness they may speak Your word, 30 by stretching out Your hand to heal, (AC)and that signs and wonders may be done (AD)through the name of (AE)Your holy Servant Jesus.”

31 And when they had prayed, (AF)the place where they were assembled together was shaken; and they were all filled with the Holy Spirit, (AG)and they spoke the word of God with boldness.

Sharing in All Things

32 Now the multitude of those who believed (AH)were of one heart and one soul; (AI)neither did anyone say that any of the things he possessed was his own, but they had all things in common. 33 And with (AJ)great power the apostles gave (AK)witness to the resurrection of the Lord Jesus. And (AL)great grace was upon them all. 34 Nor was there anyone among them who lacked; (AM)for all who were possessors of lands or houses sold them, and brought the proceeds of the things that were sold, 35 (AN)and laid them at the apostles’ feet; (AO)and they distributed to each as anyone had need.

36 And [d]Joses, who was also named Barnabas by the apostles (which is translated Son of [e]Encouragement), a Levite of the country of Cyprus, 37 (AP)having land, sold it, and brought the money and laid it at the apostles’ feet.

Footnotes

  1. Acts 4:16 remarkable sign
  2. Acts 4:16 well known
  3. Acts 4:25 NU through the Holy Spirit, by the mouth of our father, Your servant David,
  4. Acts 4:36 NU Joseph
  5. Acts 4:36 Or Consolation