10 (A) Jag sade:
    I mina bästa dagar går jag in
        genom dödsrikets portar,
    jag blir fråntagen
        resten av mina år.
11 (B) Jag sade:
    Jag får aldrig mer se Herren,
        Herren i de levandes land.
    Jag får aldrig mer se människor
        hos dem som bor i världen[a].
12 Min boning rycks upp
    och flyttas ifrån mig
        som en herdes tält.
    Jag har vävt mitt liv till slut
        som vävaren sin väv,
    och han skär ner mig från bommen.
        Innan dagen blivit natt[b]
            gör du slut på mig.
13 Jag ropar[c] ända till morgonen.
    Som ett lejon
        krossar han alla mina ben.
    Innan dagen blivit natt
        gör du slut på mig.
14 (C) Jag låter som en svala,
            som en trana,
        jag kuttrar som en duva.
    Mina matta ögon
        ser längtansfullt mot höjden:
    "Herre, jag är betryckt.
        Ta dig an min sak!"

15 Vad ska jag säga?
    Han har både talat till mig
        och själv utfört sitt verk.
    Jag får vandra varsamt alla mina år
        efter det bittra
            min själ varit med om.

Read full chapter

Footnotes

  1. 38:11 världen   Andra handskrifter: "förgängelsen".
  2. 38:12 Innan dagen blivit natt   Annan översättning: "Dag och natt".
  3. 38:13 ropar   Annan översättning: "håller mig lugn".