Font Size
Psaltaren 90-95
Svenska 1917
Psaltaren 90-95
Svenska 1917
90 En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.
2 Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.
3 Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: »Vänden åter, I människors barn.»
4 Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.
5 Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;
6 det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.
7 Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.
8 Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.
9 Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.
10 Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.
11 Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?
12 Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.
13 HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.
14 Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.
15 Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.
16 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.
17 Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.
91 Den som sitter under den Högstes beskärm och vilar under den Allsmäktiges skugga,
2 han säger: »I HERREN har jag min tillflykt och min borg, min Gud, på vilken jag förtröstar.»
3 Ja, han skall rädda dig ifrån fågelfängarens snara och ifrån pesten, som fördärvar.
4 Med sina fjädrar skall han betäcka dig, och under hans vingar skall du finna tillflykt; hans trofasthet är sköld och skärm.
5 Du skall icke behöva frukta nattens fasor, icke pilen, som flyger om dagen,
6 icke pesten, som går fram i mörkret, eller farsoten, som ödelägger vid middagens ljus.
7 Om ock tusen falla vid din sida, ja, tio tusen vid din högra sida, så skall det dock icke drabba dig.
8 Dina ögon skola blott skåda därpå med lust, och du skall se de ogudaktigas lön.
9 Ty du har sagt: »Du, HERRE, är mitt skygd», och du har gjort den Högste till din tillflykt.
10 Ingen olycka skall vederfaras dig, och ingen plåga skall nalkas din hydda.
11 Ty han skall giva sina änglar befallning om dig, att de skola bevara dig på alla dina vägar.
12 De skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.
13 Över lejon och huggormar skall du gå fram, du skall trampa ned unga lejon och drakar.
14 »Han håller sig intill mig, därför skall jag befria honom; jag skall beskydda honom, därför att han känner mitt namn.
15 Han åkallar mig, och jag skall svara honom; jag är med honom i nöden, jag skall rädda honom och låta honom komma till ära.
16 Jag skall mätta honom med långt liv och låta honom se min frälsning.»
92 En psalm, en sång för sabbatsdagen.
2 Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
3 att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,
4 med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.
5 Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.
6 Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.
7 En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.
8 Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.
9 Men du, HERRE, är hög evinnerligen.
10 Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.
11 Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.
12 Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.
13 Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.
14 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.
15 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska;
16 så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.
93 HERREN är min konung! Han har klätt sig i härlighet. HERREN har klätt sig, omgjordat sig med makt; därför står jordkretsen fast och vacklar icke.
2 Din tron står fast ifrån fordom tid, du är från evighet.
3 HERRE, strömmarna hava upphävt, strömmarna hava upphävt sin röst, ja, strömmarna upphäva sitt dån.
4 Men väldig är HERREN i höjden, mer än bruset av stora vatten, väldiga vatten, havets bränningar.
5 Dina vittnesbörd äro fasta alltigenom; helighet höves ditt hus, HERRE, evinnerligen.
94 Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.
2 Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
3 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
4 Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
5 Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.
6 Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.
7 Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»
8 Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?
9 Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?
10 Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?
11 HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.
12 Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,
13 för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
14 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.
15 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
16 Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?
17 Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.
18 När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:
19 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
20 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
21 där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
22 Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
23 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.
95 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.
2 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.
3 Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.
4 Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;
5 hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.
6 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.
7 Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.
8 O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,
9 där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.
10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.»
11 Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»
Psaltaren 90-95
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Psaltaren 90-95
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Fjärde boken
(90—106)
Guds evighet, människans förgänglighet
90 En bön av gudsmannen Mose.
Herre, du har varit vår tillflykt
från generation till generation.
2 Innan bergen föddes, innan du frambringade jorden och världen,
fanns du, Gud, från evighet till evighet.
3 Du låter människan bli jord igen
och säger: ”Vänd åter, människobarn!”
4 Tusen år är för dig bara som gårdagen som gick,
som en enda timme i natten.
5 Du sveper bort dem,
de är som en sömn om morgonen,
de försvinner som gräset,
6 som växer upp på morgonen
men vissnar och torkar ut innan kvällen.
7 Genom din vrede förgås vi,
vi förskräcks av din vredes glöd.
8 Du lägger fram våra synder inför dig,
våra hemliga synder drar du fram i ljuset.
9 Våra dagar försvinner under din vrede,
vi slutar våra år med en suck.
10 Vi blir sjuttio år,
kanske åttio, om krafterna räcker.
Men våra flyende[a] år är möda och besvär.
Snart har de försvunnit, och vi är borta.
11 Vem känner din vredes styrka,
vem fruktar att drabbas av din förbittring?[b]
12 Lär oss att inse hur få våra dagar är,
så att vi får visa hjärtan.
13 Herre, kom åter! Hur länge ska detta vara?
Förbarma dig över dina tjänare!
14 Mätta oss med din nåd var morgon,
så att vi får sjunga och glädjas i alla våra dagar.
15 Ge oss glädje lika många dagar som du har plågat oss,
lika många år som vi har sett det onda.
16 Låt dina tjänare få se dina gärningar
och deras barn din härlighet.
17 Herre, vår Gud, visa oss din godhet
och ge oss framgång i allt vad vi gör.
Guds beskydd i farans stund
91 Den som bor i den Högstes skydd
och vilar i den Väldiges skugga,
2 han[c] säger: ”Herren är min tillflykt och min borg,
min Gud, som jag förtröstar på.”
3 Han räddar dig från jägarens snara
och från dödlig pest.
4 Med sina vingar täcker han dig,
under dem finner du tillflykt.
Hans trofasthet är en sköld och en skyddsmur.
5 Du behöver inte vara rädd för nattens fasor
eller för pilen som flyger på dagen,
6 inte pesten som går fram i mörkret
eller plågan som härjar mitt på dagen.
7 Även om tusen faller vid din sida,
tiotusen till höger om dig,
drabbas inte du.
8 Med egna ögon ska du få se på
hur de gudlösa straffas.
9 För du har gjort Herren till din tillflykt,
den Högste till ditt beskydd.
10 Inget ont ska hända dig
och ingen olycka komma nära ditt tält.
11 Han ger sina änglar befallning
om att skydda dig var du än går.
12 Med sina händer ska de bära dig,
så att du inte stöter din fot mot någon sten.
13 Över unga lejon och kobror går du fram,
du trampar på vilddjur och ormar.
14 ”Eftersom han älskar mig,
ska jag rädda honom.
Jag ska skydda honom,
eftersom han känner mitt namn.
15 När han ropar på mig,
ska jag svara honom.
Jag ska vara med honom i nöden,
rädda honom och ge honom ära.
16 Jag ska mätta honom med ett långt liv
och låta honom se den räddning jag ger.”
Glädje över Herrens gärningar
92 En psalm, en sång för sabbatsdagen.
2 Det är gott att prisa Herren,
att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
3 att varje morgon förkunna din nåd
och varje natt din trofasthet,
4 till tiosträngat instrument,
till toner av harpa.
5 Du gör mig glad, Herre, med dina gärningar,
jag jublar över dina händers verk.
6 Hur stora är inte dina verk, Herre!
Hur djupa är inte dina tankar!
7 Den oförnuftige förstår det inte,
dåren kan inte fatta,
8 att fastän de gudlösa blomstrar som gräs
och alla de som gör orätt frodas,
så väntar dem bara evigt fördärv.
9 Men du, Herre, är upphöjd i evighet.
10 Dina fiender, Herre, dina fiender ska gå under,
och alla som gjort orätt ska skingras.
11 Men mig har du gjort stark som en behornad vildoxe;
du har smort mig med nypressad olja.
12 Jag får se hur mina fiender lider nederlag
och höra hur det går för de onda som reser sig mot mig.
13 De rättfärdiga blomstrar som palmträd,
de växer som cederträden på Libanon.
14 De är planterade i Herrens hus,
de grönskar i vår Guds förgårdar.
15 Ännu i hög ålder bär de frukt
och är friska och gröna.
16 De vittnar om att Herren är rättvis,
min klippa, där ingen orätt finns.
Guds oföränderlighet och allmakt
93 Herren är kung.
Han är klädd i majestät.
Herren har klätt sig och utrustat sig med styrka.
Därför står jorden fast
och kan inte rubbas.
2 Din tron är fast grundad från urminnes tid,
du är till från evighet.
3 Floderna höjde sig, Herre,
floderna höjde sin röst,
floderna höjde sina dånande vågor.
4 Väldigare än bruset av stora vatten,
väldigare än havets mäktiga vågor
är Herren i höjden.
5 Dina befallningar står fasta,
och helighet omger ditt hus, Herre, för alltid.
Gud som hela världens domare
94 Du hämndens Gud, Herre,
du hämndens Gud, träd fram!
2 Res dig, du jordens domare!
Ge de högmodiga det straff de förtjänar.
3 Herre, hur länge,
hur länge ska de onda få triumfera?
4 Deras tal är ett flöde av fräckheter,
alla som gör orätt förhäver sig.
5 De krossar ditt folk, Herre,
de förtrycker din arvedel.
6 Brutalt dödar de änkor och främlingar,
och de mördar faderlösa barn.
7 ”Herren ser det inte”, säger de,
”Jakobs Gud märker det inte.”
8 Besinna er, ni vettlösa bland folket!
Ni dårar, när ska ni ta ert förnuft till fånga?
9 Skulle han som har planterat örat inte höra?
Skulle han som har format ögat inte se?
10 Skulle han som tillrättavisar folken inte straffa?
Skulle han som undervisar människan inte veta?
11 Herren känner människornas tankar
och vet att de är tomhet.
12 Lycklig är den som du, Herre, fostrar
och undervisar utifrån din lag,
13 för att ge honom ro i onda tider,
tills de gudlösas grav har grävts.
14 För Herren förkastar inte sitt folk,
han överger inte sin arvedel.
15 Ty rättfärdigheten ska åter gälla i domen,
och alla som har uppriktiga hjärtan ska rätta sig efter det.
16 Vem vill stå upp för mig mot de onda?
Vem vill försvara mig mot dem som gör orätt?
17 Om inte Herren hade hjälpt mig,
skulle jag snart bo i tystnaden.
18 När jag tänkte: ”Nu tappar jag fotfästet,”
då var din nåd mitt stöd, Herre.
19 När ångesten fyller mitt sinne,
ger din tröst mig glädje.
20 Skulle en korrumperad domstol ha ditt stöd,
då orätt skipas i lagens namn?
21 De gör en sammansvärjning mot den rättfärdige
och dömer den oskyldige till döden.
22 Herren är min borg,
min Gud är en tillflykt och en klippa för mig.
23 Han låter deras orätt komma över dem själva,
han krossar dem för deras ondska,
Herren, vår Gud förgör dem.
En uppmaning att hylla och lyda Herren
95 Kom, låt oss sjunga till Herrens ära,
jubla inför vår frälsnings klippa!
2 Kom till honom med tacksamhet!
Låt oss sjunga lovsånger till honom,
3 för Herren är en stor Gud,
en stor kung över alla gudar.
4 I hans hand är jordens djup,
och honom tillhör bergstopparna.
5 Hans är havet, för han har gjort det,
och det torra landet, som hans händer har format.
6 Kom, låt oss tillbe, falla ner och böja knä
inför Herren, vår skapare,
7 för han är vår Gud! Vi är hans folk,
fåren i hans hjord och i hans omsorg.
Om ni idag hör hans röst:
8 ”Förhärda inte era hjärtan,
som vid Meriva, som den där dagen i Massa i öknen,
9 där era fäder satte mig på prov,
de prövade mig, fastän de hade sett mina gärningar.
10 I fyrtio år var jag förbittrad på detta släkte,
och jag sa:
’Detta folk far vilse i sina hjärtan.
De känner inte mina vägar.’
11 Därför svor jag i min vrede:
’De ska aldrig komma in i min vila.’ ”
Psalm 90-95
New International Version
Psalm 90-95
New International Version
BOOK IV
Psalms 90–106
Psalm 90
A prayer of Moses the man of God.
1 Lord, you have been our dwelling place(A)
throughout all generations.
2 Before the mountains were born(B)
or you brought forth the whole world,
from everlasting to everlasting(C) you are God.(D)
3 You turn people back to dust,
saying, “Return to dust, you mortals.”(E)
4 A thousand years in your sight
are like a day that has just gone by,
or like a watch in the night.(F)
5 Yet you sweep people away(G) in the sleep of death—
they are like the new grass of the morning:
6 In the morning it springs up new,
but by evening it is dry and withered.(H)
7 We are consumed by your anger
and terrified by your indignation.
8 You have set our iniquities before you,
our secret sins(I) in the light of your presence.(J)
9 All our days pass away under your wrath;
we finish our years with a moan.(K)
10 Our days may come to seventy years,(L)
or eighty,(M) if our strength endures;
yet the best of them are but trouble and sorrow,(N)
for they quickly pass, and we fly away.(O)
11 If only we knew the power of your anger!
Your wrath(P) is as great as the fear that is your due.(Q)
12 Teach us to number our days,(R)
that we may gain a heart of wisdom.(S)
13 Relent, Lord! How long(T) will it be?
Have compassion on your servants.(U)
14 Satisfy(V) us in the morning with your unfailing love,(W)
that we may sing for joy(X) and be glad all our days.(Y)
15 Make us glad for as many days as you have afflicted us,
for as many years as we have seen trouble.
16 May your deeds be shown to your servants,
your splendor to their children.(Z)
17 May the favor[a] of the Lord our God rest on us;
establish the work of our hands for us—
yes, establish the work of our hands.(AA)
Psalm 91
1 Whoever dwells in the shelter(AB) of the Most High
will rest in the shadow(AC) of the Almighty.[b]
2 I will say of the Lord, “He is my refuge(AD) and my fortress,(AE)
my God, in whom I trust.”
3 Surely he will save you
from the fowler’s snare(AF)
and from the deadly pestilence.(AG)
4 He will cover you with his feathers,
and under his wings you will find refuge;(AH)
his faithfulness will be your shield(AI) and rampart.
5 You will not fear(AJ) the terror of night,
nor the arrow that flies by day,
6 nor the pestilence that stalks in the darkness,
nor the plague that destroys at midday.
7 A thousand may fall at your side,
ten thousand at your right hand,
but it will not come near you.
8 You will only observe with your eyes
and see the punishment of the wicked.(AK)
9 If you say, “The Lord is my refuge,”
and you make the Most High your dwelling,
10 no harm(AL) will overtake you,
no disaster will come near your tent.
11 For he will command his angels(AM) concerning you
to guard you in all your ways;(AN)
12 they will lift you up in their hands,
so that you will not strike your foot against a stone.(AO)
13 You will tread on the lion and the cobra;
you will trample the great lion and the serpent.(AP)
14 “Because he[c] loves me,” says the Lord, “I will rescue him;
I will protect him, for he acknowledges my name.
15 He will call on me, and I will answer him;
I will be with him in trouble,
I will deliver him and honor him.(AQ)
16 With long life(AR) I will satisfy him
and show him my salvation.(AS)”
Psalm 92[d]
A psalm. A song. For the Sabbath day.
1 It is good to praise the Lord
and make music(AT) to your name,(AU) O Most High,(AV)
2 proclaiming your love in the morning(AW)
and your faithfulness at night,
3 to the music of the ten-stringed lyre(AX)
and the melody of the harp.(AY)
4 For you make me glad by your deeds, Lord;
I sing for joy(AZ) at what your hands have done.(BA)
5 How great are your works,(BB) Lord,
how profound your thoughts!(BC)
6 Senseless people(BD) do not know,
fools do not understand,
7 that though the wicked spring up like grass
and all evildoers flourish,
they will be destroyed forever.(BE)
8 But you, Lord, are forever exalted.
9 For surely your enemies(BF), Lord,
surely your enemies will perish;
all evildoers will be scattered.(BG)
10 You have exalted my horn[e](BH) like that of a wild ox;(BI)
fine oils(BJ) have been poured on me.
11 My eyes have seen the defeat of my adversaries;
my ears have heard the rout of my wicked foes.(BK)
12 The righteous will flourish(BL) like a palm tree,
they will grow like a cedar of Lebanon;(BM)
13 planted in the house of the Lord,
they will flourish in the courts of our God.(BN)
14 They will still bear fruit(BO) in old age,
they will stay fresh and green,
15 proclaiming, “The Lord is upright;
he is my Rock, and there is no wickedness in him.(BP)”
Psalm 93
1 The Lord reigns,(BQ) he is robed in majesty;(BR)
the Lord is robed in majesty and armed with strength;(BS)
indeed, the world is established,(BT) firm and secure.(BU)
2 Your throne was established(BV) long ago;
you are from all eternity.(BW)
3 The seas(BX) have lifted up, Lord,
the seas have lifted up their voice;(BY)
the seas have lifted up their pounding waves.(BZ)
4 Mightier than the thunder(CA) of the great waters,
mightier than the breakers(CB) of the sea—
the Lord on high is mighty.(CC)
Psalm 94
1 The Lord is a God who avenges.(CF)
O God who avenges, shine forth.(CG)
2 Rise up,(CH) Judge(CI) of the earth;
pay back(CJ) to the proud what they deserve.
3 How long, Lord, will the wicked,
how long will the wicked be jubilant?(CK)
4 They pour out arrogant(CL) words;
all the evildoers are full of boasting.(CM)
5 They crush your people,(CN) Lord;
they oppress your inheritance.(CO)
6 They slay the widow(CP) and the foreigner;
they murder the fatherless.(CQ)
7 They say, “The Lord does not see;(CR)
the God of Jacob(CS) takes no notice.”
8 Take notice, you senseless ones(CT) among the people;
you fools, when will you become wise?
9 Does he who fashioned the ear not hear?
Does he who formed the eye not see?(CU)
10 Does he who disciplines(CV) nations not punish?
Does he who teaches(CW) mankind lack knowledge?
11 The Lord knows all human plans;(CX)
he knows that they are futile.(CY)
12 Blessed is the one you discipline,(CZ) Lord,
the one you teach(DA) from your law;
13 you grant them relief from days of trouble,(DB)
till a pit(DC) is dug for the wicked.
14 For the Lord will not reject his people;(DD)
he will never forsake his inheritance.
15 Judgment will again be founded on righteousness,(DE)
and all the upright in heart(DF) will follow it.
16 Who will rise up(DG) for me against the wicked?
Who will take a stand for me against evildoers?(DH)
17 Unless the Lord had given me help,(DI)
I would soon have dwelt in the silence of death.(DJ)
18 When I said, “My foot is slipping,(DK)”
your unfailing love, Lord, supported me.
19 When anxiety(DL) was great within me,
your consolation(DM) brought me joy.
20 Can a corrupt throne(DN) be allied with you—
a throne that brings on misery by its decrees?(DO)
21 The wicked band together(DP) against the righteous
and condemn the innocent(DQ) to death.(DR)
22 But the Lord has become my fortress,
and my God the rock(DS) in whom I take refuge.(DT)
23 He will repay(DU) them for their sins
and destroy(DV) them for their wickedness;
the Lord our God will destroy them.
Psalm 95
1 Come,(DW) let us sing for joy(DX) to the Lord;
let us shout aloud(DY) to the Rock(DZ) of our salvation.
2 Let us come before him(EA) with thanksgiving(EB)
and extol him with music(EC) and song.
3 For the Lord is the great God,(ED)
the great King(EE) above all gods.(EF)
4 In his hand are the depths of the earth,(EG)
and the mountain peaks belong to him.
5 The sea is his, for he made it,
and his hands formed the dry land.(EH)
6 Come, let us bow down(EI) in worship,(EJ)
let us kneel(EK) before the Lord our Maker;(EL)
7 for he is our God
and we are the people of his pasture,(EM)
the flock under his care.
Today, if only you would hear his voice,
8 “Do not harden your hearts(EN) as you did at Meribah,[f](EO)
as you did that day at Massah[g] in the wilderness,(EP)
9 where your ancestors tested(EQ) me;
they tried me, though they had seen what I did.
10 For forty years(ER) I was angry with that generation;
I said, ‘They are a people whose hearts go astray,(ES)
and they have not known my ways.’(ET)
11 So I declared on oath(EU) in my anger,
‘They shall never enter my rest.’”(EV)
Footnotes
- Psalm 90:17 Or beauty
- Psalm 91:1 Hebrew Shaddai
- Psalm 91:14 That is, probably the king
- Psalm 92:1 In Hebrew texts 92:1-15 is numbered 92:2-16.
- Psalm 92:10 Horn here symbolizes strength.
- Psalm 95:8 Meribah means quarreling.
- Psalm 95:8 Massah means testing.
Svenska 1917 (SV1917)
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.