Ordspråksboken 25-29
Svenska Folkbibeln
Ordspråk av Salomo samlade av Hiskias män (Kap 25-29)
25 Dessa ordspråk är också av Salomo, samlade av Hiskias, Juda kungs, män.
2 Det är Guds ära att dölja en sak
och kungars ära att utforska den.
3 Himlens höjd och jordens djup
och kungars hjärtan kan ingen utrannsaka.
4 Tag bort slagget från silvret,
så får guldsmeden fram en klenod av det.
5 Tag de ogudaktiga ur kungens tjänst,
så blir hans tron befäst genom rättfärdighet.
6 Förhäv dig inte inför kungen
och ställ dig inte på de storas plats.
7 Ty det är bättre att man säger till dig: "Stig hit upp",
än att du flyttas ner för en förnämare man,
som dina ögon har sett.
8 Var inte för snabb att starta en rättstvist,
för vad tänker du göra längre fram,
om din motpart skämmer ut dig?
9 Lägg fram din egen sak mot din motpart,
men röj inte någon annans hemlighet,
10 så att inte någon som hör det drar skam över dig
och du för all framtid får dåligt rykte.
11 Som guldäpplen i silverinfattning
är ord talade i rätt tid.
12 Som en ring av guld och ett dyrbart smycke
är en vis förmanare för ett lyssnande öra.
13 Som snöns svalka på en skördedag
är en pålitlig budbärare för den som sänt honom.
Sin herres själ vederkvicker han.
14 Som moln och vind utan regn
är den som skryter med gåvor han inte ger.
15 Genom tålamod kan furstar övertalas,
en mild tunga kan krossa ben.
16 Om du finner honung, ät inte för mycket,
så att du blir övermätt och kräks.
17 Låt inte din fot komma för ofta i din väns hus,
så att han tröttnar på dig och får motvilja mot dig.
18 En stridshammare, ett svärd och en skarp pil
är den som vittnar falskt mot sin nästa.
19 Som en ruttnande tand och en slintande fot
är förtroende för en svekfull på nödens dag.
20 Att sjunga visor för ett sorgset hjärta
är som att klä av sig en vinterdag
eller som syra på soda.
21 Om din fiende är hungrig, ge honom att äta,
om han är törstig, ge honom att dricka.
22 Då samlar du glödande kol på hans huvud,
och Herren skall belöna dig.
23 Nordanvind för med sig regn,
tasslande tunga sura miner.
24 Bättre bo i en vrå på taket
än dela huset med en grälsjuk kvinna.
25 Som friskt vatten för en törstig själ
är gott budskap från fjärran land.
26 Som en grumlad källa och en förorenad brunn
är en rättfärdig som ger efter för en ogudaktig.
27 Att äta för mycket honung är inte gott,
att söka sin egen ära är inte ärofullt.
28 Som en nerbruten stad utan murar
är den man som inte kan styra sitt sinne.
26 Som snö om sommaren och regn vid skördetiden,
så passar inte heller ära för en dåre.
2 Som sparven far sin kos och svalan flyger bort,
så far en grundlös förbannelse förbi.
3 Piskan för hästen, betslet för åsnan
och riset för dårars rygg!
4 Svara inte dåren efter hans oförnuft,
så att du inte själv blir honom lik.
5 Svara dåren efter hans oförnuft,
annars anser han sig vara vis.
6 Den som sänder bud med en dåre,
hugger fötterna av sig och får dricka våld.
7 Kraftlösa är den lames ben,
så också ordspråk i dårars mun.
8 Som att binda fast stenen vid slungan
är det att ge en dåre ära.
9 Som en törntagg i en drucken mans hand
är ett ordspråk i dårars mun.
10 Som en bågskytt som sårar alla,
är den som lejer en dåre eller vem som än kommer förbi.
11 Lik en hund som vänder om till sina spyor,
är en dåre som upprepar sin dårskap.
12 Ser du en man som är vis i egna ögon,
då finns mer hopp om dåren än om honom.
13 Den late säger: "Ett vilddjur är på vägen,
ett lejon på gatorna."
14 Dörren vänder sig på sina gångjärn,
den late vänder sig i sin säng.
15 Den late sticker handen i skålen
men ids ej föra den tillbaka till munnen.
16 Den late tycker sig vara visare
än sju som ger förståndiga svar.
17 Lik en som griper en hund i öronen
är den som i förbifarten lägger sig i andras gräl.
18 Lik en galning som slungar ut
brandfacklor, pilar och död,
19 är den som bedrar sin nästa
och sedan säger: "Jag skämtade bara."
20 När veden tar slut slocknar elden,
när baktalaren är borta upphör trätan.
21 Som kol krävs för glöd och ved för eld,
så underblåses kiv av en trätgirig man.
22 Baktalarens ord är som läckerheter,
de tränger ner i människans inre.
23 Som silverbeläggning på ett trasigt lerkärl
är kärleksglödande läppar och ondska i hjärtat.
24 Den som är hatisk förställer sitt tal,
i sitt hjärta bär han på svek.
25 Även om han gör sin röst behaglig, tro honom inte,
sjufaldig vidrighet finns i hans hjärta.
26 Hatet kan döljas med list,
men hans ondska blir uppenbar i församlingen.
27 Den som gräver en grop faller själv däri,
den som vältrar undan en sten får den över sig.
28 En falsk tunga hatar dem som skadas av den,
en smickrande mun vållar fördärv.
27 Beröm dig inte av morgondagen,
du vet inte vad den bär i sitt sköte.
2 Låt någon annan berömma dig och inte din egen mun,
en främmande och inte dina egna läppar.
3 Stenen är tung och sand väger mycket,
men dårens vrede är tyngre än båda.
4 Vreden är grym och harm en störtflod,
men vem kan uthärda svartsjuka?
5 Öppen tillrättavisning är bättre
än kärlek som hålls dold.
6 Vännens slag ges i trofasthet,
men ovännens kyssar i överflöd.
7 Den mätte trampar på honung,
den hungrige tycker att allt bittert är sött.
8 Lik en fågel som flyr från sitt bo,
är en man som flyr från sitt hem.
9 Salvor och rökelse gör hjärtat glatt,
så även ömhet från en vän som ger uppriktiga råd.
10 Överge inte din vän och din fars vän,
gå inte till din brors hem när du råkar i nöd.
Bättre nära granne,
än bror långt borta.
11 Bli vis, min son, så gläder du mitt hjärta,
och jag kan ge min belackare svar.
12 Den kloke ser faran och söker skydd,
oförståndiga går vidare och får sitt straff.
13 Tag hans kläder, när han går i borgen för en annan,
kräv pant då det gäller en främling.
14 Att bittida högljutt välsigna sin nästa
kan uppfattas som en förbannelse.
15 Ständigt takdropp en regnig dag
och grälsjuk kvinna är lika illa.
16 Den som kan hejda henne kan hejda vinden
och gripa tag i olja med sin högra hand.
17 Järn skärper järn,
den ena människan den andra.
18 Den som vårdar sitt fikonträd får äta dess frukt,
den som sköter om sin herre blir ärad.
19 Som ansiktet speglar sig i vattnet,
så speglar hjärtat människan.
20 Dödsriket och helvetet blir aldrig mätta,
inte heller människans ögon.
21 Silvret prövas i degeln och guldet i smältugnen,
och mannen genom sitt rykte.
22 Om du krossar dåren bland grynen i morteln,
går hans dårskap ändå inte ur honom.
23 Tag noga reda på hur dina får har det,
ha omsorg om dina hjordar.
24 Ty rikedom varar inte för evigt,
består ens ett diadem från släkte till släkte?
25 När nytt gräs blir synligt efter slåttern
och foder samlas in från bergen,
26 då har du lamm, så att du kan göra dig kläder,
och bockar att köpa åkermark för,
27 då har du getmjölk nog till föda åt dig och ditt hus
och till livsuppehälle för dina tjänarinnor.
28 De ogudaktiga flyr fast ingen förföljer dem,
de rättfärdiga är trygga som unga lejon.
2 Ett land i uppror får många herrar,
men genom en klok och förståndig man skapas varaktig ordning.
3 En fattig herre som förtrycker de fattiga
är ett regn som förstör i stället för att ge bröd.
4 De som överger lagen prisar de ogudaktiga,
de som håller lagen går till strids mot dem.
5 Onda människor förstår inte vad rätt är,
de som söker Herren förstår allt.
6 Bättre vara fattig och vandra oförvitligt
än rik och gå krokiga vägar.
7 Förståndig är den son som tar vara på lagen,
den som umgås med frossare drar skam över sin far.
8 Den som förökar sin förmögenhet genom ocker och räntor
samlar åt en som förbarmar sig över de fattiga.
9 Om någon vänder bort sitt öra och ej vill höra lagen,
då är också hans bön en styggelse.
10 Den som leder de rättsinniga vilse in på en ond väg,
han faller själv i sin grop,
men de oförvitliga får det goda till arvedel.
11 En rik man är vis i egna ögon,
en fattig med insikt genomskådar honom.
12 När de rättfärdiga triumferar är härligheten stor,
när de ogudaktiga kommer till makten, får man leta efter människor.
13 Den som döljer sina överträdelser går det ej väl,
den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.
14 Salig är den människa som alltid fruktar Gud,
den som förhärdar sitt hjärta faller i olycka.
15 Som ett rytande lejon och en anfallande björn
är en ogudaktig härskare över ett fattigt folk.
16 En furste som saknar förstånd använder mycket våld,
den som hatar orätt vinning får leva länge.
17 En människa tyngd av blodskuld
blir flykting ända till sin grav,
ingen får hjälpa en sådan.
18 Den som lever oförvitligt blir räddad,
den som i falskhet går dubbla vägar faller på en av dem.
19 Den som brukar sin åker får bröd så det räcker,
den som jagar efter fåfängliga ting mättas med armod.
20 En pålitlig man får mycken välsignelse,
den som snabbt vill bli rik blir ej ostraffad.
21 Att vara partisk är inte rätt,
men mången gör orätt för en bit bröd.
22 Den missunnsamme strävar efter ägodelar,
han förstår inte att brist skall drabba honom.
23 Den som tillrättavisar en människa får uppskattning efteråt,
mer än den som kommer med smicker.
24 Den som plundrar sin far och mor och säger:
"Det är ingen synd",
han är fördärvarens stallbroder.
25 Den snikne uppväcker träta,
den som litar på Herren blir rikligen mättad.
26 Den som förlitar sig på sitt hjärta är en dåre,
den som vandrar i vishet blir räddad.
27 Den som ger åt den fattige skall inget sakna,
den som blundar drabbas av mycken förbannelse.
28 När de ogudaktiga tar makten gömmer sig folk,
när de förgås blir de rättfärdiga många.
29 Den som efter mycken tillrättavisning förblir hårdnackad
kommer plötsligt att krossas och kan inte räddas.
2 När de rättfärdiga blir fler gläder sig folket,
när den ogudaktige härskar suckar folket.
3 Den som älskar vishet ger sin far glädje,
den som ger sig i lag med skökor förstör vad han äger.
4 Genom rättvisa bygger en kung upp sitt land,
men genom höga pålagor river han ner det.
5 Den som smickrar sin nästa
breder ut ett nät för hans fötter.
6 En ond människas överträdelse snärjer henne,
men den rättfärdige kan jubla och vara glad.
7 Den rättfärdige känner de fattigas sak,
den ogudaktige visar ingen förståelse.
8 Bespottare uppviglar staden,
de visa stillar vreden.
9 När en vis man går till rätta med en dåre,
blir denne arg eller ler
men får ingen ro.
10 De blodtörstiga hatar den ostrafflige,
men de rättsinniga skyddar hans liv.
11 Dåren släpper lös alla sina känslor,
men den vise håller dem tillbaka.
12 Den furste som lyssnar till lögnaktigt tal
har bara ogudaktiga tjänare.
13 Den fattige och förtryckaren får leva sida vid sida,
av Herren får bådas ögon sitt ljus.
14 Den kung som dömer de fattiga rätt,
hans tron skall för alltid bestå.
15 Ris och tillrättavisning ger vishet,
men ett ouppfostrat barn drar skam över sin mor.
16 När de ogudaktiga blir fler, frodas synden,
men de rättfärdiga skall se deras fall.
17 Fostra din son, så slipper du oro
och han skall ge ljuvlig glädje åt din själ.
18 Utan uppenbarelsen går folket vilse,
lycklig är den som tar vara på Guds undervisning.
19 Blott ord fostrar ingen slav,
trots att han förstår fogar han sig inte.
20 Ser du en man som snabbt tar till orda,
det är mer hopp om dåren än om honom.
21 Om någon skämmer bort sin tjänare alltifrån hans ungdom,
blir denne till sist oregerlig.[a]
22 En argsint man ger upphov till kiv,
den hetlevrade förgår sig ofta.
23 En människas högmod leder till förödmjukelse,
men den ödmjuke vinner ära.
24 Den som delar byte med en tjuv hatar sitt eget liv,
han hör eden men berättar inget.
25 Människofruktan har med sig snaror,
men den som förtröstar på Herren blir beskyddad.
26 Många söker en furstes ynnest,
men av Herren får var och en sin rätt.
27 De rättfärdiga avskyr den som gör orätt,
de ogudaktiga avskyr den som lever rätt.
Footnotes
- Ordspråksboken 29:21 oregerlig Grundtextens innebörd är oviss.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln