Matteus 4
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Djävulen frestar Jesus i öknen
4 Sedan blev Jesus ledd ut i öknen av den helige Ande för att djävulen där skulle sätta honom på prov.
2 Under fyrtio dagar och fyrtio nätter åt han ingenting, och han blev till sist mycket hungrig.
3 Då kom djävulen till honom och frestade honom. Gör bröd av dessa stenar, sa han. Det kommer att bevisa att du är Guds Son.
4 Men Jesus sa till honom: Nej! Skriften säger att ingen kan leva av bara bröd. Bara den som tar emot Guds ord och följer det blir mätt.
5 Sedan tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst uppe på tempelmuren.
6 Hoppa ner, sa han, och bevisa att du är Guds Son! Skriften säger ju: Gud ska sända sina änglar för att skydda dig. De kommer att hindra dig från att krossas mot stenarna här nedanför.
7 Men Jesus svarade skarpt: Skriften säger också att man inte ska utmana Herren Gud med dåraktiga handlingar.
8 Sedan tog djävulen honom till toppen av ett mycket högt berg och visade honom världens alla länder med all deras prakt.
9 Jag ska ge dig alltsammans, sa han, om du bara böjer knä och tillber mig.
10 Försvinn, Satan, svarade Jesus honom. För Skriften säger: 'Du ska bara tillbe Herren, din Gud, och lyda honom.'
11 Då gick djävulen sin väg, och änglar kom till Jesus för att betjäna honom.
Jesus beger sig till Galileen för att predika
12-13 När Jesus hörde att Johannes hade blivit fängslad, lämnade han Judeen och återvände till Galileen. Men han slog sig inte ner i sin hemstad Nasaret, utan flyttade till Kafarnaum vid Galileiska sjön, nära det område där de båda stammarna Sebulon och Naftali levde.
14 Därmed uppfylldes det som profeten Jesaja hade sagt:
15 Sebulons land och Naftalis land, utmed sjön, och området bortom floden Jordan, och övre Galileen med dess många olika folkslag -
16 det folk som bodde där i mörkret fick se ett stort ljus. De satt i dödens land, men ett strålande ljus gick upp över dem.
17 Från och med nu började Jesus predika och han sa: Lämna synden, och vänd er till Gud för himmelriket är nära.
Fyra fiskare följer med Jesus
18 En dag när han vandrade längs Galileiska sjön fick han se två bröder: Simon (som senare fick namnet Petrus) och Andreas. De var fiskare till yrket och höll på att lägga ut nät.
19 Jesus ropade till dem: Kom med mig så ska jag visa er hur man fiskar människor!
20 Och de lämnade omedelbart näten och följde honom.
21 Lite längre bort på stranden såg han två andra bröder, Jakob och Johannes, sitta i en båt med sin far Sebedaios. De höll på att laga nät. Han ropade också på dem, och
22 genast lade de ifrån sig sina nät, lämnade sin far och följde med Jesus.
Jesus predikar över hela Galileen
23 Jesus vandrade nu omkring i hela Galileen och undervisade i de judiska synagogorna, och vart han än kom predikade han de goda nyheterna om himmelriket och botade alla slags sjukdomar.
24 Ryktet om hans under spreds långt utanför Galileens gränser och snart kom sjuka människor ända från Syrien för att bli botade. Och oavsett vilken sjukdom de led eller plågades av, om de var besatta av onda andar, mentalt sjuka eller handikappade, så botade han dem.
25 Stora folkmassor följde honom vart han än gick - människor från Galileen, Tiostadsområdet, Jerusalem och hela Judeen och till och med från andra sidan Jordan.
Matteus 4
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jesus prövas av djävulen
(Mark 1:12-13; Luk 4:1-13)
4 Sedan fördes Jesus ut i ödemarken av Anden för att djävulen skulle pröva honom. 2 Under fyrtio dagar och fyrtio nätter åt han ingenting, och han blev till slut hungrig. 3 Då kom frestaren fram till honom och sa: ”Säg till de här stenarna att bli bröd, om du nu är Guds Son!”
4 Men Jesus svarade: ”Det står skrivet: ’Människan lever inte bara av bröd, utan av alla de ord som utgår ur Guds mun.[a]’ ”
5 Sedan tog djävulen honom med till den heliga staden och ställde honom högst upp på tempelmuren 6 och sa: ”Kasta dig ner, om du nu är Guds Son! Det står ju skrivet:
’Han ger sina änglar befallning om dig.
Med sina händer ska de bära dig,
så att du inte stöter din fot mot någon sten.[b]’ ”
7 Men Jesus svarade honom: ”Det står också skrivet: ’Sätt inte Herren, din Gud, på prov.[c]’ ”
8 Därefter tog djävulen med honom upp till toppen av ett mycket högt berg och lät honom se alla riken i världen och deras härlighet. 9 ”Allt detta ska jag ge dig”, sa han, ”om du bara faller ner och tillber mig.”
10 ”Försvinn, Satan”, svarade Jesus honom. ”Det står ju skrivet: ’Det är Herren, din Gud, du ska tillbe, och bara honom du ska tjäna.[d]’ ”
11 Då lät djävulen honom vara, och änglar kom till Jesus för att betjäna honom.
Jesus talar till folket i Galileen
(Mark 1:14-15; Luk 4:14-15)
12 När Jesus hörde att Johannes hade blivit fängslad, återvände han till Galileen. 13 Han lämnade Nasaret och bosatte sig i Kafarnaum vid Galileiska sjön, i Sebulons och Naftalis område. 14 Genom detta gick det i uppfyllelse som förutsagts genom profeten Jesaja:
15 ”Sebulons land och Naftalis land,
sjövägen, landet bortom Jordan,
de främmande folkens Galileen –
16 det folk som lever i mörkret
såg ett stort ljus.
Över dem som bor i skuggans land
har ett ljus gått upp.”[e]
17 Från och med nu började Jesus tala till folket och säga: ”Vänd om, för himmelriket är nära!”
De första lärjungarna
(Mark 1:16-20; Luk 5:2-11)
18 En dag när han vandrade längs Galileiska sjön fick han se två bröder, Simon, som kallas Petrus, och Andreas. De höll på att kasta ut nät i sjön, för de var fiskare. 19 Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.” 20 Och de lämnade genast sina nät och följde honom.
21 När han gick vidare fick han se två andra bröder, Jakob och Johannes, sitta i en båt tillsammans med sin far Sebedaios och göra i ordning sina nät. Han kallade på dem också, och 22 genast lämnade de båten och sin far och följde honom.
Jesus undervisar och botar sjuka
(Mark 3:7-12; Luk 6:17-19)
23 Jesus vandrade nu omkring i hela Galileen och undervisade i synagogorna, och vart han än kom predikade han evangeliet om riket, och han botade alla slags sjukdomar och plågor bland folket. 24 Ryktet om honom spreds över hela Syrien[f], och man förde till honom alla slags sjuka och plågade, besatta av onda andar, sådana som led av krampanfall eller var förlamade, och han botade dem. 25 Stora folkmassor följde honom vart han än gick – människor från Galileen, Tiostadsområdet[g], Jerusalem och hela Judeen och från andra sidan Jordan.
Footnotes
- 4:4 Se 5 Mos 8:3. Att lyda Gud är viktigast.
- 4:6 Se Ps 91:11-12.
- 4:7 Se 5 Mos 6:16.
- 4:10 Se 5 Mos 6:13.
- 4:16 Se Jes 9:1-2.
- 4:24 Med Syrien avses antagligen de icke-judiska områden som gränsade till Galileen, eller också hela den romerska provinsen Syrien (dvs. östra Medelhavsområdet).
- 4:25 Tiostadsområdet, eller Dekapolis som det hette på grekiska, var ett stadsförbund mellan tio städer, som alla utom en låg öster om floden Jordan.
Lukas 4-5
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Djävulen frestar Jesus i öknen
4 Jesus återvände från Jordanfloden fylld av den helige Ande och fördes av Anden ut i Judeens öken.
2 Där frestade djävulen honom under fyrtio dagar. Han åt inget på hela tiden och blev till slut mycket hungrig.
3 Djävulen visade honom då en sten och sa: Om du är Guds son, så förvandla den här stenen till bröd.
4 Men Jesus svarade: Det står i Skriften: 'Människan lever inte bara av bröd.'
5 Då lät djävulen honom under ett ögonblick se alla länder i världen
6-7 och sa till honom: Jag ska ge dig dessa länder med all deras makt och härlighet för de är mina, och jag kan ge dem till vem jag vill. Om du faller ner och tillber mig ska allt bli ditt.
8 Jesus svarade: Det står i Skriften: 'Herren, din Gud, ska du tillbe och ingen annan.'
9-11 Då tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst upp på tempelmuren och sa: Om du är Guds son, så kasta dig ner härifrån! Skriften säger ju att Gud ska sända sina änglar för att skydda dig, och att de ska bära dig på händerna, så att du inte krossas mot stenarna nedanför.
12 Jesus svarade: Det står också i Skriften att man inte ska utmana Gud.
13 När djävulen så hade frestat honom på alla sätt lämnade han honom i fred under en tid.
Jesus beger sig till Galileen för att predika
14 Sedan återvände Jesus till Galileen fylld med den helige Andes kraft. Snart talade man om honom överallt,
15 och alla berömde honom för hans predikningar i synagogorna.
Jesus blir inte accepterad i Nasaret
16 När han kom till staden Nasaret där han hade växt upp, gick han på lördagen som vanligt till synagogan. Där reste han sig upp för att läsa från Skriften.
17 Man räckte då fram profeten Jesajas bok åt honom. Han öppnade den och fann det ställe där det står:
18-19 Herrens Ande är över mig. Han har utvalt mig att komma med ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig för att ge de fångna frihet, de blinda sin syn, och för att befria de förtryckta och utropa ett frihetens år från Herren.
20 Han lade sedan ihop boken och lämnade den till tjänaren och satte sig ner. Alla väntade nu med spänning på vad han skulle säga.
21 Då sa han: I dag har dessa Skriftens ord gått i uppfyllelse inför alla.
22 Och alla som lyssnade kunde stämma in i det han sa. De förvånade sig över hans tal som gjorde sådant intryck. Man kan knappast tro att det är Josefs son, sa de till varandra.
23 Då sa han till dem: Snart påminner ni mig nog om ordspråket: 'Läkare, bota dig själv!' I Kafarnaum, gjorde du stora under. Visa nu också här i din hemstad vad du kan.
24 Men jag vet att ingen profet blir accepterad i sin egen hemstad.
25-26 Kommer ni inte ihåg hur profeten Elia hjälpte änkan i Sarefat nära Sidon genom att göra ett under? Det fanns många judiska änkor som behövde hjälp just då. Det hade ju inte regnat på tre och ett halvt år, och det var hungersnöd i landet. Ändå sändes inte Elia till dem.
27 Eller tänk på profeten Elisa, som hellre botade syriern Naaman än de många judiska spetälska som behövde hjälp.
28 Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta.
29 De rusade på honom och hotade honom, och de drev honom ut ur staden ända till kanten av det berg som den var byggd på för att knuffa honom utför klippan.
30 Men han gick rakt igenom folkmassan och lämnade dem.
Jesus undervisar med stor auktoritet
31 Sedan återvände han till Kafarnaum i Galileen och predikade i synagogan där varje lördag.
32 Också där gjorde hans ord djupt intryck, för människorna kände att det var Gud själv som talade genom hans ord.
33 En gång när han undervisade i synagogan började en man, som var besatt av en ond ande, att ropa:
34 Ge dig iväg härifrån! Vi vill inte ha något med dig att göra, Jesus från Nasaret. Du har kommit för att göra slut på oss. Jag vet vem du är, Guds helige Son.
35 Jesus avbröt honom. Tig! sa han till anden. Lämna honom! Inför allas ögon kastade den onde anden mannen till golvet och for sedan ut ur honom utan att skada honom mer.
36 Alla blev förskräckta och frågade sig: Vad är det i den här mannens ord som gör att till och med de onda andarna lyder honom?
37 Och ryktet om honom spred sig som en löpeld.
Jesus botar Petrus svärmor och många andra
38 Sedan lämnade han synagogan och gick hem till Simon. Simons svärmor låg då svårt sjuk i hög feber, och alla bad honom att bota henne.
39 Då gick han fram till sängkanten och lutade sig över henne och befallde med stränga ord att febern skulle lämna henne. Genast blev hon feberfri, och hon steg till och med upp och lagade mat åt dem.
40 På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla i staden med sina sjuka till Jesus. Och han lade sina händer på var och en av dem och botade deras olika sjukdomar.
41 Några var besatta av onda andar, men dessa andar for på hans befallning ut ur dem och ropade: Du är Guds Son. Men eftersom andarna visste vem han var, förbjöd han dem att säga något mer.
Jesus predikar över hela Galileen
42 Tidigt nästa morgon gick han därifrån och sökte sig till en enslig plats. Folket letade överallt efter honom. Till slut hittade de honom och gjorde allt för att han inte skulle lämna dem utan stanna i Kafarnaum.
43 Men han sa till dem: Jag måste predika de glada nyheterna om Guds rike på andra platser också. Det är därför jag har kommit.
44 Och han fortsatte att predika i synagogorna i Judeen.
Undret med den stora fiskfångsten
5 En dag när Jesus predikade på stranden vid sjön Gennesaret, trängdes folket för att få höra Guds ord.
2 Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid strandkanten medan de sköljde sina nät.
3 Jesus steg i en av båtarna och bad Petrus, som ägde den, att skjuta ut den från land så att han kunde sitta i den och tala till folket.
4 När han hade slutat tala, sa han till Petrus: Ro nu ut på djupet och lägg ut näten, så ska ni få så mycket fisk ni vill ha!
5 Herre, sa Petrus, vi har arbetat hårt hela natten men ändå har vi inte fått ett dugg. Men eftersom du säger det, så ska vi försöka igen.
6 När de gjorde det fick de så mycket fisk att näten började gå sönder!
7 De vinkade då åt sina kamrater så att de kom ut med den andra båten, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka.
8 När Petrus fattade vad som hänt, föll han ner på knä för Jesus och sa: Herre, lämna oss! Jag är en alltför stor syndare för att vara i närheten av dig.
9 Han och alla de andra blev nämligen förskräckta när de såg hur mycket fisk man fått.
10 Det blev också Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som fiskat tillsammans med Petrus.Men Jesus sa till Petrus: Var inte orolig! Från och med nu ska du fånga människor!
11 Och så snart de kom i land lämnade de allt för att följa Jesus.
Jesus botar en leprasjuk
12 En dag när Jesus besökte en av städerna, träffade han där en man som var svårt angripen av spetälska. När mannen såg Jesus, kastade han sig till marken med ansiktet i vägdammet, och tiggde och bad om att bli botad.Herre, sa han, om du bara vill, så kan du befria mig från varje spår av min sjukdom.
13 Jesus sträckte ut sin hand och rörde vid honom och sa: Naturligtvis vill jag det. Nu är du botad. Och genast lämnade sjukdomen honom.
14 Sedan sa Jesus till mannen att inte berätta för någon vad som hänt. Gå i stället till den judiske prästen, och låt honom undersöka dig och ge det offer som Moses lag föreskriver för leprasjuka som blivit botade, sa han. Detta kommer att bevisa för alla att du är frisk.
15 Men ryktet om Jesus spred sig allt snabbare, och stora folkskaror kom för att höra honom predika och för att bli botade från sina sjukdomar.
16 Men han drog sig ofta undan till öknen för att be.
Jesus botar en lam man
17 En dag när Jesus undervisade fanns några av judarnas religiösa ledare och laglärare bland åhörarna. De hade kommit från byarna i hela Galileen och Judeen, och också från Jerusalem. Och Guds helande kraft var över honom.
18-19 Just då hände det! Några män kom bärande på en förlamad man på en sovmatta. De försökte tränga sig igenom folkmassan för att komma nära Jesus men lyckades inte ta sig fram. Då gick de upp på taket, tog bort några takplattor och sänkte ner den sjuke mannen på sovmattan mitt på golvet framför Jesus.
20 När Jesus såg deras tro, sa han till mannen: Min vän, dina synder är förlåtna.
21 'Vad inbillar sig egentligen den här karln? sa fariseerna och laglärarna till varandra om Jesus. Det här är ju hädelse! Vem kan förlåta synder utom Gud?
22 Jesus förstod vad de tänkte och svarade: Varför är det hädelse?
23 Vilket är svårast? Att förlåta hans synder eller att bota honom?
24 Men för att ni ska veta att jag har makt att förlåta synder här på jorden, ska jag visa att jag också kan bota sjuka.Sedan sa han till den lame mannen: Res dig upp, rulla ihop din sovmatta och gå hem!
25 Och genast medan alla såg på reste sig mannen upp, tog sin matta och gick hem och lovprisade Gud.
26 En känsla av både vördnad och respekt grep alla som såg det. Och de lovprisade Gud och sa gång på gång: Det vi har sett i dag är otroligt!
Jesus kallar en skatteindrivare till lärjunge
27 När Jesus senare lämnade staden fick han se en tullindrivare - med det vanliga ryktet om sig att vara en bedragare - sitta vid tullkontoret. Mannen hette Levi, och Jesus sa till honom: Kom och bli en av mina lärjungar.
28 Utan att tveka lämnade Levi allt, reste sig och följde med honom.
29 Strax därpå höll Levi en fest i sitt hem med Jesus som hedersgäst. Bland gästerna var också många av hans arbetskamrater på tullkontoret.
30 Men fariseerna och laglärarna kom med fräna anklagelser mot Jesu lärjungar, därför att de åt med så ökända syndare.
31 Då svarade Jesus: Det är de sjuka som behöver läkare, inte de friska.
32 Min uppgift är att kalla syndare till gemenskap med Gud. Jag vänder mig inte till dem som redan känner Gud.
Frågor om fastan och sabbaten
33 Nästa anklagelse från deras sida var att Jesu lärjungar inte fastade utan i stället festade. Johannes döparens lärjungar fastar och ber ständigt, sa de, och det gör också fariseernas. Men varför dricker dina lärjungar vin och äter god mat?
34 Jesus frågade: Fastar lyckliga människor? Får bröllopsgästerna gå hungriga när de är på fest tillsammans med brudgummen?
35 Men det kommer en tid då brudgummen ska dödas. Då kommer de inte att vilja äta.
36 Sedan använde Jesus denna bild: Ingen river sönder ett okrympt tyg för att göra lappar till gamla kläder av det. Tyget blir ju förstört och inte heller kläderna blir ordentligt lagade.
37 Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för det nya vinet spräcker de gamla skinnen och förstör dem, så att vinet rinner ut.
38 Nytt vin måste hällas i nya vinsäckar.
39 Men ingen som druckit av det gamla vinet tycks vilja ha av det nya. Det gamla vanliga är bäst, säger man.
Lukas 4-5
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jesus prövas av djävulen
(Matt 4:1-11; Mark 1:12-13)
4 Jesus återvände från Jordanfloden fylld av den heliga Anden, och Anden förde honom ut i ödemarken. 2 Där prövades han av djävulen under fyrtio dagar. Under hela den tiden åt han ingenting, och han blev till slut hungrig.
3 Då sa djävulen till honom: ”Säg till stenen här att bli bröd, om du nu är Guds Son!”
4 Men Jesus svarade honom: ”Det står skrivet: ’Människan lever inte bara av bröd.[a]’ ”
5 Då förde djävulen honom högt upp och lät honom i ett ögonblick se alla riken i världen 6 och sa: ”Jag ska ge dig all deras makt och härlighet, för den har getts åt mig och jag kan ge den till vem jag vill. 7 Om du bara tillber mig ska allt detta bli ditt.”
8 Jesus svarade: ”Det står skrivet: ’Det är Herren, din Gud, du ska tillbe, och bara honom du ska tjäna.[b]’ ”
9 Då tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst upp på tempelmuren och sa: ”Kasta dig ner härifrån, om du nu är Guds Son! 10 Det står ju skrivet:
’Han ger sina änglar befallning om dig
att beskydda dig’.
11 Och:
’Med sina händer ska de bära dig,
så att du inte stöter din fot mot någon sten.[c]’ ”
12 Men Jesus svarade honom: ”Det sägs: ’Sätt inte Herren, din Gud, på prov.[d]’ ”
13 När djävulen hade prövat honom på alla sätt, lämnade han honom sedan i fred under en tid.
Jesus talar till folket i Galileen
(Matt 4:12-17; Mark 1:14-15)
14 Efter detta återvände Jesus till Galileen i Andens kraft, och snart talade man om honom överallt i trakten. 15 Han undervisade i deras synagogor, och alla lovordade honom.
Jesus i synagogan i Nasaret
(Matt 13:54-58; Mark 6:1-6)
16 När han kom till Nasaret, där han växt upp, gick han som vanligt till synagogan på sabbaten[e]. Och då han reste sig upp för att läsa, 17 räckte man honom profeten Jesajas bokrulle. Han öppnade den och hittade det ställe där det står:
18 ”Herrens Ande är över mig
för han har smort mig
att förkunna goda nyheter till de fattiga.
Han har sänt mig att förkunna frihet för de fångna
och syn för de blinda,
till att befria de förtryckta
19 och ropa ut ett nådens år från Herren.”[f]
20 Han rullade sedan ihop boken, lämnade den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar vända mot honom. 21 Han började tala till dem: ”Idag har det här skriftstället gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.”
22 Alla talade väl om honom och förvånades över hans underbara ord. De sa till varandra. ”Det är väl bara Josefs son?”
23 Då sa han till dem: ”Snart påminner ni mig säkert om ordspråket: ’Läkare, bota dig själv!’ och säger till mig: ’Gör samma under här i din hemstad som vi har hört att du gjort i Kafarnaum.’ ” 24 Och han fortsatte: ”Sannerligen säger jag er: ingen profet blir accepterad i sin egen hemstad. 25 Jag säger er en sanning: det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen inte gav något regn på tre och ett halvt år och det var svår hungersnöd i landet. 26 Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan till en änka i Sarefat nära Sidon[g]. 27 Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman.[h]”
28 Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta. 29 De rusade upp och drev Jesus ut ur staden, ända till kanten av det berg som staden var byggd på, och tänkte knuffa honom utför klippan.
30 Men han gick rakt igenom folkhopen och lämnade dem.
Jesus undervisar med makt
(Mark 1:21-28)
31 Sedan gick Jesus ner till staden Kafarnaum i Galileen, och där undervisade han folket i synagogan på sabbaten. 32 De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt.
33 I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa högt: 34 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”
35 Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” Och anden kastade ner mannen inför dem och for sedan ut ur honom utan att skada honom.
36 Alla förundrade sig och började diskutera med varandra: ”Vad är det med den här mannens ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna, och genast far de ut!” 37 Och ryktet om honom spred sig i hela trakten.
Jesus botar Simons svärmor och många andra
(Matt 8:14-16; Mark 1:29-34)
38 Sedan lämnade Jesus synagogan och gick hem till Simon. Men Simons svärmor låg sjuk i hög feber, och de bad att Jesus skulle hjälpa henne. 39 Då gick han fram, lutade sig ner över henne, gav en befallning till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem.
40 På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla med sina olika sjuka till Jesus. Han lade sina händer på var och en av dem och botade dem. 41 Många blev också befriade från onda andar, som, när de for ut, ropade: ”Du är Guds Son!” Men han talade strängt till dem och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias.
Jesus fortsätter att tala till folket
(Mark 1:35-38)
42 Tidigt nästa morgon gick Jesus därifrån, bort till en enslig plats. Folket letade efter honom överallt, och när de till slut hittade honom, försökte de hindra honom från att lämna dem. 43 Men han sa till dem: ”Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd.” 44 Och han predikade i synagogorna i Judeen[i].
Den stora fiskfångsten. De första lärjungarna
(Matt 4:18-22; Mark 1:16-20)
5 En dag när Jesus stod vid sjön Gennesaret, trängde folket på för att höra Guds ord. 2 Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid stranden medan de sköljde sina nät. 3 Han steg i en av båtarna och bad Simon, som ägde den, att ro ut en bit från land. Sedan satte han sig i båten och undervisade folket.
4 När han hade slutat tala, sa han till Simon: ”Ro nu ut på djupt vatten och lägg ut näten!”
5 ”Herre”, sa Simon, ”vi har arbetat hårt hela natten och har ändå inte fått något. Men eftersom du säger det, så ska vi lägga ut näten igen.” 6 Och när de gjorde det, fick de en sådan mängd fisk att näten höll på att gå sönder. 7 Då vinkade de till sig sina kamrater i den andra båten, för att de skulle hjälpa till. De kom, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka.
8 När Simon såg detta, föll han på knä inför Jesus och sa: ”Herre, lämna mig! Jag är en syndare!” 9 Både han och de andra i båten hade blivit helt förskräckta när de såg hur mycket fisk de hade fått, 10 och likadant hans kompanjoner, Jakob och Johannes, Sebedaios söner.
Men Jesus sa till Simon: ”Var inte rädd! Från och med nu ska du fånga människor.”
11 När de hade rott båtarna i land, lämnade de allt för att följa Jesus.
Jesus botar en spetälsk man
(Matt 8:2-4; Mark 1:40-44)
12 En annan gång, när Jesus besökte en stad, träffade han en man som var svårt angripen av spetälska[j]. När mannen fick se Jesus, kastade han sig till marken framför honom och bad: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig ren.”
13 Då sträckte Jesus ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är ren!” Och genast försvann spetälskan. 14 Sedan förbjöd Jesus mannen att berätta om det för någon och sa: ”Gå och visa upp dig för prästen. Ta också med dig det offer för din rening som Mose har bestämt,[k] till ett vittnesbörd för dem.”
15 Men ryktet om Jesus spred sig allt snabbare, och mängder med människor kom för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar. 16 Han drog sig därför ofta undan till öde trakter för att be.
Jesus botar en förlamad man
(Matt 9:2-8; Mark 2:3-12)
17 En dag när Jesus undervisade satt där några av fariseerna och laglärarna. De hade kommit från alla byar i Galileen och Judeen, och också från Jerusalem. Herrens kraft var över Jesus så att han kunde bota människor.
18 Då kom några män bärande på en bår med en förlamad man. De försökte tränga sig fram för att sätta ner honom framför Jesus, 19 men lyckades inte ta sig fram genom folkmassan. De gick därför upp på taket och tog bort några takplattor och firade sedan ner den förlamade på båren mitt framför Jesus.
20 När Jesus såg deras tro, sa han: ”Min vän, dina synder är förlåtna.”
21 ”Vad är det här för en, som hädar?” tänkte de skriftlärda och fariseerna. ”Vem utom Gud kan förlåta synder?”
22 Men Jesus förstod vad de tänkte och frågade: ”Varför tänker ni så i era hjärtan? 23 Vilket är lättare att säga: ’Dina synder är förlåtna’, eller: ’Res dig upp och gå’? 24 Men för att ni ska veta att Människosonen[l] har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag till dig” – nu talade han till den förlamade: ”Res dig upp, ta din bår och gå hem!” 25 Och genast reste sig mannen upp, mitt framför ögonen på dem. Sedan tog han sin bår där han hade legat och gick hem, och hela tiden prisade han Gud. 26 Alla som såg det var förbluffade och prisade Gud. Fyllda av fruktan sa de: ”Det vi har sett idag är helt otroligt!”
Jesus kallar en tullindrivare att följa honom
(Matt 9:9-13; Mark 2:14-17)
27 När Jesus gick därifrån fick han se en tullindrivare som hette Levi sitta utanför tullhuset. ”Kom och följ mig”, sa Jesus till honom. 28 Levi lämnade allt och reste sig och följde Jesus.
29 Levi ordnade sedan med en fest för Jesus i sitt hus, och där var en mängd tullindrivare och andra som åt tillsammans med dem.
30 Fariseerna, och särskilt de skriftlärda bland dem, blev då mycket arga och sa till Jesus lärjungar. ”Hur kan ni äta tillsammans med tullindrivare och syndare?” 31 Men Jesus svarade: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. 32 Jag har nämligen inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare till omvändelse.”
Jesus svarar på en fråga om fasta
(Matt 9:14-17; Mark 2:18-22)
33 De sa till honom: ”Johannes lärjungar fastar ofta och ber, och det gör fariseernas också. Men dina, de äter och dricker!”
34 Då svarade Jesus: ”Ni vill väl inte försöka få bröllopsgästerna att fasta medan brudgummen är hos dem? 35 Men en dag ska han tas ifrån dem, och då kommer de att fasta.” 36 Sedan berättade han för dem en liknelse: ”Ingen river en lapp från ett nytt, okrympt plagg, och sätter den på ett gammalt plagg. Då blir ju det nya plagget förstört, och dessutom passar inte lappen från det nya på det gamla plagget. 37 Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna och blir förstörda, och vinet rinner ut. 38 Nej, nytt vin måste hällas i nya säckar. 39 Ingen som har druckit av det gamla vinet vill ha det nya. Det gamla är bäst, säger man.”[m]
Footnotes
- 4:4 5 Mos 8:3.
- 4:8 Se 5 Mos 6:13.
- 4:11 Se Ps 91:11-12.
- 4:12 Se 5 Mos 6:16.
- 4:16 Se not till Matt 12:1
- 4:19 Se Jes 61:1-2; 58:6.
- 4:26 Sidon var en fenikisk stad vid Medelhavets kust, nordväst om Galileen. Jfr 1 Kung 17.
- 4:27 Jfr 2 Kung 5.
- 4:44 Eller: judarnas land. Enligt en del handskrifter Galileen.
- 5:12 Se not till Matt 8:2.
- 5:14 Jfr 3 Mos 14:1-4.
- 5:24 Se not till Matt 8:20.
- 5:39 Folk ville hålla fast vid sina gamla religiösa mönster.
Johannes 1:15-51
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
15 Johannes vittnade för människorna om Jesus och sa till dem: Han är den som jag talade om när jag sa: 'Det kommer en som betyder mer än jag, för han fanns till innan jag blev född.'
16 Vi har alla fått del av de rikedomar som han har fört med sig till oss, och vi har gång på gång fått uppleva hans nåd.
17 Mose gav oss lagen med dess stränga krav, men Jesus Kristus har också gett oss den kärleksfulla förlåtelsen.
18 Ingen har någonsin sett Gud, men hans ende Son har naturligtvis gjort det, för han står Fadern nära och har genom sitt liv visat oss vem Fadern är.
Johannes döparen förklarar sitt uppdrag
19 De judiska ledarna sände ut präster och tempeltjänare från Jerusalem för att fråga Johannes om han påstod sig vara Messias.
20 Men han nekade blankt till det. Jag är inte Kristus, sa han.
21 Vem är du då? frågade de. Är du Elias? Nej, svarade han.Är du profeten? Nej.
22 Vem är du då? Tala om det, så att vi kan svara dem som har sänt oss hit. Vad säger du själv?
23 Då svarade Johannes: Profeten Jesaja har redan sagt det: 'Jag är en röst som ropar i den öde öknen: Röj undan hindren på vägen, så att Herren kan komma!'
24-25 De som hade skickats ut och som också var fariseer frågade nu: Varför döper du om du inte är Messias eller Elias eller profeten?
26 Johannes svarade dem: Jag döper bara i vatten, men här bland folket lever redan en som ni inte känner.
27 Han ska fortsätta där jag slutar. Jag är inte ens värd att vara hans slav.
28 Detta hände i Betania, en by på andra sidan Jordanfloden, där Johannes döpte.
Johannes döparen utropar Jesus som Messias
29 Dagen därpå såg Johannes Jesus komma och då ropade han: Se, där kommer Guds lamm, som tar bort alla människors synd.
30 Han är den som jag talade om när jag sa: 'Snart kommer en man som fanns före mig. Han står långt över mig.'
31 Jag visste inte på förhand vem han var, men min uppgift är att döpa i vatten och göra honom känd för Israels folk.
32 Sedan beskrev Johannes hur han hade sett den helige Ande komma ner från himlen som en duva och stanna kvar över Jesus.
33 Jag visste inte att det var just han, sa Johannes igen, men då Gud sände mig för att döpa, sa han till mig: 'När du ser den helige Ande sänka sig ner och stanna kvar över någon, så vet du att han är den som döper i helig Ande.'
34 Jag såg det hända med denne man, och därför kan jag vittna om att han är Guds Son.
De första lärjungarna
35 Nästa dag stod Johannes tillsammans med två av sina lärjungar på samma ställe när Jesus kom gående förbi.
36 Johannes följde honom med blicken och sa sedan: Se, där är Guds lamm!
37 När de båda lärjungarna hörde det följde de efter Jesus.
38 Jesus vände sig då om och såg att de följde honom. Vad vill ni? frågade han dem.Herre, svarade de, var bor du?
39 Kom och se efter, sa han. Då gick de med honom till den plats där han bodde, och stannade hos honom från klockan fyra på eftermiddagen till kvällen.
40 En av dessa män var Andreas, Simon Petrus bror.
41 Det första Andreas gjorde var att gå ut och leta reda på sin bror Petrus. Då han fann honom sa han: Vi har funnit Messias! Messias betyder Kristus.
42 Och han tog Petrus med sig till Jesus.Jesus såg ett ögonblick på Petrus och sa: Du är Simon, Johannes son. Du ska heta Petrus. Det betyder klippan.
43 Nästa dag tänkte Jesus gå till Galileen. Då träffade han Filippos och sa till honom: Följ med mig.
44 Filippos var från Betsaida, Andreas och Petrus hemstad.
45 Filippos gick då för att söka reda på Natanael och sa till honom: Äntligen har vi funnit Messias, den man som Mose och profeterna talar om! Han heter Jesus och är son till Josef från Nasaret.
46 Nasaret! utropade Natanael. Kan något gott komma därifrån? Kom och se själv, svarade Filippos.
47 När de närmade sig, sa Jesus: Här kommer en ärlig och uppriktig människa, en äkta israelit.
48 Känner du mig? undrade Natanael.Jesus svarade: Jag såg dig under fikonträdet innan Filippos fick tag på dig.
49 Natanael svarade: Herre, du är Guds Son, Israels kung!
50 Jesus frågade honom: Tror du allt detta bara för att jag sa att jag såg dig under fikonträdet? Du kommer att få större bevis än så.
51 Du ska till och med få se himlen öppen och Guds änglar stiga ner och stiga upp mellan Gud och Människosonen.
Read full chapter
Johannes 1:15-51
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
15 Johannes vittnar om honom och ropar: ”Det var om honom jag sa: ’Han som kommer efter mig är före mig, för han fanns till före mig.[a]’ ”
16 Av hans fullhet har vi alla fått ta emot nåd och åter nåd. 17 Lagen gavs genom Mose, men genom Jesus Kristus kom nåden och sanningen. 18 Ingen har någonsin sett Gud, men hans ende Son, som själv är Gud[b] och är vid Faderns sida, han har gjort honom känd.
Johannes döparen talar om Jesus
(Matt 3:1-12; Mark 1:2-8; Luk 3:1-18)
19 Detta var Johannes vittnesbörd när judarna hade skickat präster och leviter från Jerusalem, för att fråga honom vem han var. 20 Johannes döparen bekände, utan att förneka bekände han: ”Jag är inte Messias.”
21 ”Vem är du då?” frågade de. ”Är du Elia[c]?”
”Nej”, svarade han, ”det är jag inte.”
”Är du profeten[d]?”
”Nej”, svarade han.
22 Då sa de: ”Vem är du då? Något svar måste vi ha att ge till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?”
23 Han svarade: ”Jag är en röst som ropar i ödemarken: ’Bana väg för Herren![e]’ som profeten Jesaja har sagt.”
24 De som hade sänts ut av fariseerna 25 frågade honom nu: ”Varför döper du om du varken är Messias eller Elia eller profeten?”
26 Johannes svarade dem: ”Jag döper i vatten, men mitt ibland er står en som ni inte känner. 27 Han är den som kommer efter mig, och jag är inte ens värdig att knyta upp hans sandalremmar.[f]”
28 Detta hände i Betania, på andra sidan Jordanfloden, där Johannes döpte.
Jesus är Guds lamm
29 Nästa dag såg han Jesus komma emot honom och sa: ”Där är Guds lamm, som tar bort världens synd. 30 Det var honom jag talade om när jag sa: ’Han som kommer efter mig är före mig, för han fanns till före mig.’ 31 Jag kände honom inte, men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit för att döpa i vatten.”
32 Johannes vittnade: ”Jag såg Anden komma ner från himlen som en duva och stanna kvar över honom. 33 Jag kände honom inte, men han som sände mig för att döpa i vatten sa till mig: ’Den du ser Anden komma ner och stanna kvar över är den som döper i den heliga Anden.’ 34 Jag har sett det och vittnat att han är Guds Son[g].”
De första lärjungarna
35 Dagen efter stod Johannes döparen där igen med två av sina lärjungar, 36 och när Jesus kom gående förbi såg Johannes på honom och sa: ”Där är Guds lamm!”
37 De båda lärjungarna hörde detta och började följa Jesus. 38 När Jesus då vände sig om och såg att de följde efter honom, frågade han dem: ”Är det något ni vill?”
De svarade: ”Rabbi (det betyder mästare), var bor du?”
39 Då sa Jesus: ”Kom med mig och se.” Och så gick de med honom till den plats där han bodde. Det var runt fyra-tiden på eftermiddagen, och de stannade sedan hos honom den dagen. 40 Den ene av de två som hade hört vad Johannes sa och sedan följt efter Jesus var Andreas, Simon Petrus bror.
41 Denne letade först reda på sin bror Simon och sa till honom: ”Vi har funnit Messias” (Messias betyder Kristus).[h] 42 Och han tog med sig honom till Jesus. Jesus såg då på honom och sa: ”Du är Simon, Johannes son. Men du ska kallas Kefas (det betyder Petrus).[i]”
43 Dagen därpå tänkte Jesus gå till Galileen. Då träffade han Filippos och sa till honom: ”Följ mig.” 44 Filippos var från Betsaida, Andreas och Petrus hemstad.
45 Filippos fann Natanael och sa till honom: ”Vi har funnit honom som Moses lag och profeterna talar om, Jesus, Son till Josef, från Nasaret.”
46 ”Nasaret!” sa Natanael. ”Kan något gott komma därifrån?”
”Kom och se själv”, svarade Filippos.
47 När Jesus såg Natanael närma sig, sa han: ”Här kommer en sann israelit[j]. Det finns inget svek i honom.”
48 ”Hur kan du känna mig?” undrade Natanael.
Jesus svarade: ”Jag såg dig under fikonträdet innan Filippos kallade på dig.”
49 Då sa Natanael: ”Rabbi, du är Guds Son, Israels kung!”
50 Men Jesus sa till honom: ”Tror du detta för att jag sa att jag såg dig under fikonträdet? Du kommer att få se större ting än så.” 51 Han sa vidare: ”Ja, sannerligen[k] säger jag er: ni ska få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen.”[l]
Read full chapterFootnotes
- 1:15 Mänskligt sett var Johannes 6 månader äldre än Jesus. Jfr Luk 1:26.
- 1:18 Det finns små skillnader i tidiga handskrifter: den ende/enfödde Sonen / den ende Gud(s) Son.
- 1:21 Jfr 2 Kung 2:1-11.
- 1:21 Jfr 5 Mos 18:15,18, där Mose säger att en profet lik honom skulle komma.
- 1:23 Se Jes 40:3.
- 1:27 Detta var en slavs uppgift.
- 1:34 Enligt en del handskrifter: Guds utvalde.
- 1:41 Se not till Matt 1:1.
- 1:42 Kefas (arameiska) och Petrus (grekiska) betyder båda klippa.
- 1:47 Israelit betyder efterkommande till Israel, som också hette Jakob. Jfr 1 Mos 32:27-28.
- 1:51 Typiskt för detta evangelium är det dubbla användandet av amen, dvs. sannerligen.
- 1:51 För Människosonen, se not till Matt 8:20. Jfr f.ö. med berättelsen om Jakobs stege i 1 Mos 28:10-17.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.