Jesus botar en man med vatten i kroppen

14 En sabbat var han hembjuden på middag till en av medlemmarna av det judiska rådet.

² Då kom en man som led av vatten i kroppen och hade stora svullnader och ställde sig framför Jesus. Och man vaktade som hökar på honom för att se om han skulle bota mannen.

³ Jesus förstod vad man tänkte och frågade de fariseer och lagexperter som stod där: Tillåter lagen att man botar någon på sabbaten?

⁴ Men de vägrade att svara. Då tog Jesus den sjuke mannen vid handen och botade honom och lät honom sedan gå.

⁵ Sedan sa han till dem: Vem av er arbetar inte på sabbaten? Om någon av er har en åsna eller en oxe som ramlar i en brunn, drar ni då inte genast upp den?

⁶ Än en gång blev de helt svarslösa.

Sträva inte efter främsta platsen

⁷ När han såg att alla som kommit till middagen gärna ville sitta närmast värden, gav han dem detta råd:

⁸ Om du blir bjuden på bröllop så sträva inte efter att få den främsta platsen. Det kan ju komma någon som är mer ansedd än du,

⁹ och då kommer värden och säger: 'Den här platsen är reserverad för den här mannen.' Då måste du generad sätta dig längst ner vid bordet.

¹⁰ Gör i stället så här. Börja längst ner. När värden ser dig säger han kanske: 'Min vän, det finns en bättre plats här framme för dig!' Då kommer du att bli hedrad inför alla de andra gästerna.

¹¹ För den som gör sig viktig kommer att bli obetydlig, och den som är obetydlig kommer att uppmärksammas.

¹² Sedan vände han sig till värden och sa: När du bjuder till fest, så bjud inte dina vänner eller bröder eller släktingar eller rika grannar för de kommer att bjuda igen.

¹³ Bjud i stället fattiga och handikappade, lama och blinda.

¹⁴ Vid de gudfruktigas uppståndelse ska Gud belöna dig för att du bjöd dem som inte kunde bjuda tillbaka.

Liknelsen om den stora festen

¹⁵ En man som satt vid bordet och hörde detta utropade: Vilken förmån det måste vara att komma till festen i Guds rike!

¹⁶ Jesus svarade då med att berätta denna liknelse: En man ordnade en stor fest och skickade ut många inbjudningskort.

¹⁷ När allt var färdigt sände han iväg sin tjänare till de inbjudna för att säga att det var dags för dem att komma.

¹⁸ Men alla kom med ursäkter. En sa: 'Jag har just köpt en åker och måste gå och inspektera den. Förlåt att jag inte kan komma!'

¹⁹ En annan sa: 'Det går tyvärr inte. Jag har just köpt fem par oxar och vill se vad de duger till.'

²⁰ En tredje bad om ursäkt och sa: 'Jag har just gift mig. Du förstår säkert att jag inte kan komma.'

²¹ Tjänaren återvände och berättade vad de hade sagt. Då blev hans arbetsgivare arg och befallde honom att genast gå ut på alla gator och gränder i hela staden och hämta tiggare och handikappade, lama och blinda.

²² Och när han hade gjort det fanns det fortfarande platser över i festsalen.

²³ Då sa mannen till sin tjänare: 'Gå ut på vägar och stigar överallt och uppmana alla att komma så att huset blir fullt.

²⁴ Och ingen av dem jag bjöd först kommer att få ens den minsta smakbit av allt jag gjort i ordning.'

Att vara lärjunge till Jesus har sitt pris

²⁵ Som vanligt var Jesus omgiven av stora människoskaror, och han vände sig till dem och sa:

²⁶ För den som vill följa mig måste jag betyda mer än någonting annat i livet, mer än far och mor, hustru och barn, och bröder och systrar. Ja, till och med mer än livet självt, annars kan han inte vara min lärjunge.

²⁷ Den som inte kan göra detta för min skull och bli min efterföljare hör inte till mig.

²⁸ Men kom inte förrän du har beräknat kostnaden. Man sätter inte igång med ett husbygge, utan att först ta in anbud och sedan se efter att man har pengar nog att betala räkningarna.

²⁹ Annars kanske man bara klarar att lägga grunden innan pengarna är slut, och då blir man utskrattad.

³⁰ 'Titta på den där mannen

³¹ Och vilken kung kommer ens på idén att gå ut i krig, utan att först sätta sig ner med sina rådgivare och diskutera om hans armé med tio tusen man är stark nog att besegra den armé med tjugo tusen man som marscherar mot honom?

³² Visar det sig att det är omöjligt, kan han ju sända ut förhandlare för att diskutera fredsvillkoren medan fiendetrupperna fortfarande är långt borta.

³³ Tänk därför över om ni verkligen är beredda att ge upp allt för min skull och för att följa mig!

³⁴ Salt är livsviktigt! Men vad gör man med salt som förlorat sin smak?

³⁵ Smaklöst salt duger inte till någonting, inte ens till att slänga på komposthögen. Det är värdelöst och måste kastas bort. Lyssna noga, om ni vill förstå vad jag menar.

Liknelsen om det försvunna fåret

15 Ohederliga tullindrivare och andra ökända syndare kom ofta för att lyssna till Jesus när han predikade.

² Judarnas religiösa ledare och lag-experter däremot, kritiserade honom för att han umgicks med så dåliga människor, och till och med åt med dem!

^3-4 Därför berättade Jesus denna liknelse: Om en av er har hundra får och ett av dem går vilse i öknen, lämnar han då inte de nittionio andra för att gå och söka efter det som är försvunnet tills han finner det?

⁵ Sedan bär han glad hem det på sina axlar.

⁶ När han kommer hem samlar han sina vänner och grannar, så att de också kan glädjas med honom därför att han har hittat sitt försvunna får.

⁷ Så kommer man också att glädja sig i himlen över en syndare som gått vilse och återvänder till Gud, mer än över nittionio andra som aldrig gått vilse!

Liknelsen om det borttappade myntet

⁸ Eller ta den här bilden: En kvinna har tio värdefulla silvermynt och tappar bort ett. Tänder hon inte då en lampa och vänder upp och ner på huset och letar i varje vrå tills hon hittar det?

⁹ Och kallar hon inte sedan på sina vänner och grannar för att de ska glädjas med henne?

¹⁰ På samma sätt gläder sig Guds änglar när en syndare omvänder sig.

Liknelsen om den förlorade sonen

¹¹ För att ytterligare förklara denna tanke berättade han följande: En man hade två söner.

¹² Den yngre sa till sin far: 'Jag vill ha min del av arvet nu, i stället för att vänta tills du dör.' Då gick fadern med på att dela sin egendom mellan sönerna.

¹³ Några dagar senare gav sig den yngre sonen iväg till ett främmande land. Där levde han livets glada dagar och gjorde slut på alla sina pengar.

¹⁴ En svår hungersnöd drabbade landet och han började lida nöd.

¹⁵ I sin förtvivlan bad han då en lantbrukare att anställa honom för att vakta hans svin.

¹⁶ Men så småningom blev han så hungrig, att han till och med skulle ha kunnat äta svinens mat, men ingen gav honom något.

¹⁷ När han till sist tog sitt förnuft till fånga sa han till sig själv: 'Hemma har till och med de anställda vad de behöver och mer därtill, och här går jag och håller på att dö av hunger!

¹⁸ Jag går hem till min far och säger: 'Far, jag har syndat mot både Gud och dig,

¹⁹ och jag är inte längre värd att kallas din son. Men var snäll och låt mig få arbeta som en av dina tjänare.'

²⁰ Han återvände alltså hem till sin far. Medan han fortfarande var långt borta såg hans far honom och fylldes av kärlek och medkänsla. Han sprang emot sin son och kramade om honom och kysste honom.

²¹ Sonen utbrast: 'Far, jag har syndat mot Gud och mot dig och är inte längre värd att kallas din son.'

²² Men hans far sa till tjänarna: 'Skynda er! Ta fram den bästa högtidsdräkten i huset och sätt på honom den. Och en ring med juveler och ett par skor!

²³ Och slakta gödkalven som vi har. Vi måste fira det här.

²⁴ För min son var död, men han har återvänt till livet. Han var förlorad, men är återfunnen.' Och så började festen.

²⁵ Under tiden kom den äldre sonen hem. Han hade arbetat ute på åkrarna, och redan på långt håll hörde han musik och dans från huset.

²⁶ Förvånad frågade han en av tjänarna vad det var man firade.

²⁷ 'Din bror har kommit tillbaka

²⁸ Då blev den äldre brodern rasande och ville inte gå in i huset. Hans far gick ut och försökte övertala honom att komma in,

²⁹ men han svarade: 'I alla dessa år har jag arbetat hårt, och inte en enda gång har jag vägrat att göra vad du har bett mig om. Men under hela denna tid har du aldrig ens gett mig en killing så att jag kunde ha en fest med mina vänner.

³⁰ Men nu när den där slösaren kommer hem, som har gjort av med dina pengar ihop med prostituerade, då firar du det med att slakta den bästa kalv som fanns här på gården.'

³¹ 'Se så, min käre son

³² Men nu måste vi vara glada och fira det som hänt, för han är din bror, och han var död men lever igen. Han var borta och förlorad, men nu har han kommit hem igen.'