Domarboken 13-15
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Simsons födelse
13 Men än en gång syndade Israel genom att tillbe andra gudar. Herren lät då filisteerna besegra dem och hålla dem kuvade i fyrtio år.
2-3 En man från Sorga som hette Manoa och tillhörde Dans stam hade en hustru som inte kunde få barn. Herrens ängel visade sig för henne och sa: Du har varit barnlös länge, men snart ska du få en son.
4 Drick inte vin eller starka drycker, och ät inte mat som är oren.
5 Håret på din son får aldrig klippas, för han ska vara en nasir, en särskild Guds tjänare, ända från sin födelse, och han ska börja Israels befrielsekamp mot filisteerna.
6 Kvinnan berättade detta för sin man: En man från Gud visade sig för mig, sa hon. Jag tror att han var Herrens ängel, för han var fruktansvärd att se på. Jag frågade inte varifrån han kom, och han sa inte heller sitt namn.
7 Däremot sa han till mig: 'Du ska få en son!' Han sa också att jag inte skulle dricka vin eller starka drycker och inte heller äta oren mat, för barnet ska bli en nasir. Gud har gett honom en särskild uppgift från hans födelse ända till hans död!
8 Manoa bad då till Herren: Låt denne man från Gud komma tillbaka och lära oss hur vi ska göra med barnet, som du tänker ge oss.
9 Herren svarade på hans bön, och Guds ängel visade sig än en gång för Manoas hustru, som då var ute på fältet. Men också denna gång var hon ensam, och Manoa fanns inte i närheten.
10 Hon skyndade sig därför att få tag på sin make och sa till honom: Mannen är här igen!
11 Manoa följde då med henne och frågade mannen: Är du samme man som talade med henne häromdagen? Ja, det är jag, svarade han.
12 Kan du undervisa oss om hur vi ska fostra barnet, sedan det har fötts? frågade Manoa honom.
13-14 Ängeln svarade: Var noga med att din hustru följer allt jag har sagt henne. Hon får inte äta druvor eller dricka vin och starka drycker och inte äta något orent.
15 Stanna kvar, så vi får bjuda dig på någonting att äta, sa Manoa till ängeln.
16 Ja, jag stannar gärna, svarade ängeln. Men jag ska inte ha någonting att äta. Om du absolut vill ge mig något, så bär fram ett offer till Herren. Manoa hade ännu inte förstått att det var Herrens ängel.
17 Därför frågade han: Jag vill veta vad du heter, för när allt detta inträffar och barnet är fött, vill vi gärna tala om för alla att det var du som förutsa det.
18 Fråga inte efter mitt namn, för det är alltför stort och omöjligt att förstå, svarade ängeln.
19 Då tog Manoa en ung killing och mjöl till spisoffer och offrade det till Herren. Då hände något högst märkligt.
20 När lågorna från offret på klippan slog upp mot skyn for Herrens ängel upp i lågan från altaret och försvann mitt framför deras ögon. Då föll Manoa och hans fru ner med sina ansikten mot jorden.
21 Detta var det sista de såg av ängeln, och Manoa förstod äntligen vem det var som hade besökt dem.
22 Vi kommer att dö, ropade Manoa till sin fru. Vi har sett Gud!
23 Men hon svarade: Om Herren hade tänkt döda oss, skulle han inte ha tagit emot brännoffret, och han skulle inte heller ha uppenbarat sig för oss och berättat dessa underbara nyheter eller gjort dessa under.
24 Barnet som hon födde fick namnet Simson, och Herren välsignade honom när han växte upp.
25 Och Herrens Ande började verka på honom en dag när han besökte Dans armé, som slagit läger mellan Sorga och Estaol.
Simsons gåta
14 En dag när Simson var i Timna fäste han sig vid en ung filisteisk flicka.
2 När han kom hem lät han sina föräldrar förstå att han ville gifta sig med henne,
3 men de hade invändningar att komma med.Varför gifter du dig inte med en judisk flicka? frågade de. Varför måste du skaffa dig en hustru bland dessa hedniska filisteer? Finns det inte en enda flicka i Israel, som du skulle kunna gifta dig med? Men Simson sa till sin far: Det är henne jag vill ha. Låt mig få henne!
4 Hans föräldrar förstod inte att Herren låg bakom denna önskan. Herren höll på att lägga ut en fälla för filisteerna, som då härskade över Israel.
5 När Simson och hans föräldrar var på väg till Timna, anföll ett ungt lejon honom vid vingårdarna i utkanten av staden.
6 Men just då kom Herrens Ande starkt över honom. Han hade inget vapen, så han slet isär lejonets käkar så lätt som om det hade varit en killing! Men han nämnde ingenting om detta för sina föräldrar.
7 När han sedan kom till Timna och träffade flickan blev han mycket förtjust i henne.
8 När han en tid senare återvände dit för att gifta sig med henne, vek han av från vägen för att se på det döda lejonet. Han fann då att en bisvärm hade slagit sig ner i den döda kroppen, och där fanns också honung.
9 Han tog lite av honungen och åt medan han vandrade vidare, och han lät också sina föräldrar smaka, men han talade inte om för dem var han hade fått tag i den.
10-11 Medan hans far gick för att träffa bruden, ställde Simson till med en fest för trettio unga män i staden, för det var sed att göra så.
12 När Simson plötsligt frågade om de ville höra en gåta blev de genast nyfikna. Om ni kan gissa gåtan under de här sju bröllopsdagarna så ska jag ge var och en av er en fin linneskjorta och en högtidsdräkt, sa han.
13 Men om ni inte kan gissa rätt, måste ni ge mig samma sak.De gick med på hans förslag och sa ivrigt: Kan vi få höra din gåta nu?
14 Då sa Simson: Mat kom från storätaren och det som var sött från den starke!Efter tre dagar hade de ännu inte kommit på lösningen.
15 På den fjärde dagen sa de till bruden: Ge oss svaret på den här gåtan, annars ska vi bränna upp både dig och din fars hus. Vi blev väl inte inbjudna till den här festen för att bli alldeles ruinerade!
16 Då brast hon i gråt inför Simson och sa: Du älskar mig inte alls, du hatar mig, för du har gett mitt folk en gåta, men du har inte talat om svaret för mig!Jag har inte talat om det ens för mina föräldrar. Varför skulle jag då tala om det för dig? svarade han.
17 Då fortsatte hon att gråta varje gång hon var tillsammans med honom under hela den återstående tiden av bröllopet. Till slut, på den sjunde dagen, gav han upp och avslöjade lösningen för henne. Hon gav den då naturligtvis till de unga männen,
18 och före solnedgången den sjunde dagen fick Simson deras svar: Vad är sötare än honung? sa de. Och vad är starkare än ett lejon? Om ni inte hade plöjt med min kviga, skulle ni inte funnit svaret på min gåta! svarade han.
19 Då kom Herrens Ande över honom och han gick till Askelon. Där dödade han trettio män, tog deras kläder och gav dem till de unga männen som hade svarat rätt på gåtan. Men han var mycket förargad och övergav sin hustru och återvände hem till sina föräldrar.
20 Hans övergivna hustru gifte sig i stället med den av de trettio unga männen som stått honom närmast.
Simson dödar många fiender
1-2 Lite senare, under veteskörden, tog Simson med sig en killing och gick för att besöka sin hustru, men hennes far ville inte släppa in honom till henne.Jag trodde att du hatade henne, förklarade han. Därför lät jag henne gifta sig med din vän. Men hör här, hon har en syster som ser ännu bättre ut. Henne kan du i stället gifta dig med.
3 Då blev Simson rasande och röt: Nu har jag verkligen anledning att göra upp med er filisteer!
4 Han fångade 300 rävar, band ihop dem i svansarna två och två och band fast en fackla mellan varje par.
5 Så tände han facklorna och släppte rävarna lösa bland filisteernas sädesfält. Fälten brändes ner fullständigt tillsammans med kärvar och sädesskylar, och även vingårdar och olivplanteringar förstördes.
6 När filisteerna frågade vem som hade gjort allt detta blev svaret: Simson! Han har gjort det därför att hans svärfar gett hans hustru till en annan. Filisteerna tog då flickan och hennes far och brände dem levande.
7 Därför att ni bär er åt så ska jag hämnas! sa Simson till dem.
8 Och han anföll dem ursinnigt och dödade många. Sedan lämnade han dem och bosatte sig i en grotta vid Etam.
9 Filisteerna sände i sin tur ett stort uppbåd till Juda och de slog läger runt Lehi.
10 Varför har ni kommit hit? frågade då männen i Juda.För att ta Simson till fånga och göra med honom vad han har gjort mot oss, svarade de.
11 Tre tusen män från Juda marscherade då ner till Simson, där han bodde i grottan vid Etam.Vad är det du har gjort? frågade de honom. Vet du inte att det är filisteerna som råder över oss? Men Simson svarade: Jag betalade bara tillbaka för vad de gjort mot mig.
12-13 Vi har kommit hit för att ta dig till fånga och föra dig till filisteerna, sa männen till honom. Men ni måste lova att inte döda mig! sa Simson.Ja, svarade de. Det lovar vi.De band honom så med två nya rep och tog honom med sig.
14 När de kom till Lehi och filisteerna fick syn på honom ropade de av glädje. Men då kom Herrens Ande över Simson, och repen som han var bunden med slets av som lintrådar.
15 Sedan tog han upp benet av en åsnas käke som låg där på marken, och med detta dödade han tusen filisteer.
16-17 När han kastade ifrån sig åsnekäken, sa han:Med en åsnas käke har jag visat att de är åsnor. Med en åsnas käke har jag dödat tusen! Sedan dess har den platsen kallats Käkbenshöjden.
18 Men Simson hade blivit väldigt törstig, så han ropade till Gud och sa: Du har låtit Israel uppleva en stor seger i dag genom mig. Måste jag nu dö av törst och falla i dessa hedningars händer?
19 Då lät Herren vatten komma fram ur en fördjupning i marken, och Simson drack av det och kände sig styrkt. Den platsen kallas därför den bedjande mannens källa, och källan finns där än i dag.
20 Simson var Israels domare under de följande tjugo åren, men filisteerna fortsatte att behärska landet.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica