12 (A) Hör på mig, Jakob,
        du Israel som jag har kallat.
    Jag Är.
        Jag är den förste,
            jag är också den siste.
13 (B) Min hand har lagt jordens grund,
    min högra hand
        har spänt ut himlen.
    Jag kallade på dem, då stod de där.
14 (C) Samla er, ni alla, och hör:
    Vem av de andra
        har förutsagt detta,
    att mannen som Herren älskar
        ska utföra hans vilja mot Babel[a]
    och vara hans arm mot kaldeerna?
15 (D) Jag, jag har talat det,
        jag har också kallat honom.
    Jag har fört honom fram,
        och han ska ha framgång
            på sin väg.

16 (E) Kom till mig och hör detta:
    Från första stund har jag talat
        helt öppet.
    När tiden kom att det skulle ske,
        då var jag där.
    Och nu har Herren Gud
        sänt mig och sin Ande.
17 (F) Så säger Herren din återlösare,
        Israels Helige:
    Jag är Herren din Gud
        som lär dig vad nyttigt är,
    som leder dig på vägen
        du ska vandra.
18 (G) Tänk om du hade lyssnat
        på mina bud!
    Då skulle din frid bli som en flod
        och din rätt
            som havets vågor.
19 (H) Dina barn skulle bli som sanden,
    din livsfrukt
        som de oräkneliga sandkornen.
    Deras namn skulle aldrig utrotas
        eller utplånas ur min åsyn.

20 (I) Dra ut från Babel,
        fly från kaldeerna!
    Förkunna det med fröjderop,
        ropa ut det,
    för ut det till jordens ände, säg:
        "Herren har återlöst
            sin tjänare Jakob!
21 (J) De led ingen törst
    när han förde dem
        genom öknarna,
    för han lät vatten strömma fram
        ur klippan åt dem.
    Han klöv klippan
        så att vatten flödade."

22 (K) Det finns ingen frid
    för de ogudaktiga, säger Herren.

II. SION OCH FRÄLSNINGEN FRÅN SYNDEN (Kap 49-57)

Messias, Herrens tjänare

49 (L) Hör på mig, ni kustländer,

        lyssna, ni folk
        som bor i fjärran!
    Herren kallade mig
        redan i moderlivet,
    han nämnde mitt namn
        redan i min mors sköte.
(M) Han gjorde min mun
        till ett skarpt svärd[b]
    och gömde mig
        i skuggan av sin hand.
    Han gjorde mig till en vass pil
        och dolde mig i sitt koger.
(N) Han sade till mig:
    "Du är min tjänare, Israel,
        genom dig
            vill jag förhärliga mig."
Men jag tänkte:
    "Förgäves har jag ansträngt mig,
        utan nytta förbrukat min kraft.
    Men min rätt är hos Herren
        och min lön hos min Gud."

Och nu säger Herren,
    han som från moderlivet
        formade mig till sin tjänare
    för att föra Jakob tillbaka till honom
        så att Israel samlas hos honom,
    för jag är ärad i Herrens ögon
        och min Gud är min styrka –
(O) han säger: Det är för lite
        att du bara är min tjänare
    som upprättar Jakobs stammar
        och för tillbaka de bevarade
            av Israel.
    Jag ska sätta dig
        till ett ljus för hednafolken,
    för att du ska bli min frälsning
        ända till jordens yttersta gräns.[c]
(P) Så säger Herren,
        Israels återlösare, hans Helige,
    till honom som är föraktad
        av varje själ,
    till honom som är avskydd
        av folken,
    till honom som är
        härskares tjänare:
    Kungar ska se det och resa sig,
        furstar ska se det och tillbe
    eftersom Herren är trofast,
        Israels Helige
            som har utvalt dig.

(Q) Så säger Herren:
    Jag bönhör dig i nådens tid,
        jag hjälper dig
            på frälsningens dag.
    Jag ska bevara dig
        och göra dig till ett förbund
            för folket,
    för att upprätta landet
        och fördela
            de förödda arvslotterna,[d]
(R) för att säga till de fångna: "Kom ut",
    och till dem som sitter i mörkret:
        "Visa er!"
    De ska finna bete längs vägarna,
        betesmark på alla kala höjder.
10 (S) De ska varken hungra eller törsta,
    ökenhettan och solen
        ska inte skada dem,
    för deras förbarmare ska leda dem
        och föra dem till vattenkällor.[e]
11 Jag ska göra alla mina berg
        till jämna vägar,
    och mina banade vägar
        ska byggas höga.
12 (T) Se, där kommer de fjärran ifrån,
    några från norr
        och andra från väster,
    några från sineernas land[f].
13 (U) Jubla, ni himlar,
    och gläd dig, du jord,
        brist ut i jubel, ni berg,
    för Herren tröstar sitt folk
        och förbarmar sig
            över sina betryckta.

Herren har inte glömt Sion

14 (V) Men Sion säger:
    "Herren har övergett mig,
        Herren har glömt mig."
15 (W) Kan en mor glömma sitt lilla barn,
        att förbarma sig över sin livsfrukt?
    Och även om hon skulle glömma,
        så glömmer jag inte dig.
16 Se, jag har skrivit[g] dig
        på mina händer.
    Dina murar står ständigt inför mig.
17 Dina söner[h] skyndar sig tillbaka,
    de som förstört och ödelagt dig
        drar bort ifrån dig.
18 (X) Lyft din blick och se dig omkring!
        Alla samlas och kommer till dig.
    Så sant jag lever, säger Herren,
        du ska få klä dig i dem alla
            som smycken
        och fästa dem omkring dig
            likt en brud.
19 Du var i ruiner, ödelagd,
        ditt land var förött –
    nu blir du för trång att bo i,
        och de som slukade dig
            ska vara långt borta.
20 (Y) Du ska få höra hur barnen
        från din barnlöshets tid säger:
    "Platsen är för trång för mig,
        ge mig plats så att jag kan bo här."
21 Då ska du säga i ditt hjärta:
        "Vem har fött dessa åt mig?
    Jag var ju barnlös och ofruktsam,
        landsflyktig och fördriven.
    Vem har fostrat dem?
        Jag var ju lämnad ensam,
            varifrån kommer de?"

22 (Z) Så säger Herren Gud:
    Se, jag ska lyfta min hand till folken,
        resa mitt baner för hednafolken.
    Då ska de komma
        med dina söner i sin famn
    och bära dina döttrar på sina axlar.
23 (AA) Kungar ska vara dina barns vårdare
        och furstinnor dina ammor.
    De ska falla ner för dig
        med ansiktet mot jorden
            och slicka stoftet vid dina fötter.
    Och du ska inse att jag är Herren,
        och att de som hoppas på mig
            inte kommer på skam.

24 (AB) Kan man ta bytet från den starke
    eller rycka fångarna från tyrannen[i]?
25 (AC) Ja, så säger Herren:[j]
    Den starkes fångar
        ska tas ifrån honom,
            bytet ryckas från tyrannen.
    Jag ska själv strida
        mot dina motståndare,
    jag ska själv rädda dina barn.
26 (AD) Jag ska låta dina förtryckare
        äta sitt eget kött
    och bli druckna av sitt eget blod,
        som av sött vin.
    Då ska allt levande förstå
        att jag, Herren, är din Frälsare,
    att Jakobs Mäktige
        är din återlösare.

Israels synd och tjänarens lydnad

50 (AE) Så säger Herren:

    Var finns er mors
            skilsmässobrev
        som jag förskjutit henne med?
    Eller till vilken
        av mina fordringsägare
            har jag sålt er[k]?
    Se, för era missgärningar
        blev ni sålda,
    och för era brott
        blev er mor förskjuten.
(AF) Varför var ingen där när jag kom?
    Varför svarade ingen
        när jag ropade?
    Är min arm för kort
        för att friköpa er,
    eller har jag ingen kraft
        till att rädda?
    Se, genom min befallning
        torkar jag ut havet
            och gör strömmar till öken.
    Deras fiskar ruttnar
        av brist på vatten och dör av törst.
(AG) Jag klär himlen i mörker
    och ger den sorgdräkt att bära.

(AH) Herren Gud har gett mig
        en tunga med lärdom,
    så att jag förstår att hjälpa den trötte
        med mina ord.
    Han väcker varje morgon mitt öra,
        väcker det till att lyssna
            som lärjunge.
(AI) Herren Gud har öppnat mitt öra,
    och jag har inte varit upprorisk,
        jag har inte dragit mig undan.
(AJ) Jag höll fram min rygg
        åt dem som slog mig
    och mina kinder
        åt dem som ryckte ut
            mina skäggstrån.
    Jag dolde inte mitt ansikte
        för hån och spott.[l]

Herren Gud ska hjälpa mig,
        därför behöver jag inte skämmas,
    därför gör jag mitt ansikte
        hårt som sten.
    Jag vet att jag inte kommer på skam.
(AK) Den som förklarar mig rättfärdig
        är nära.
    Vem vill då gå till rätta med mig?
        Låt oss träda fram tillsammans.
    Vem är min motpart?
        Låt honom komma fram till mig.
(AL) Se, Herren Gud kommer
    att hjälpa mig.
        Vem ska då döma mig skyldig?
    De ska alla slitas ut som kläder,
        mal ska förtära dem.

10 Vem bland er fruktar Herren
        och hör hans tjänares röst?
    Även om han vandrar i mörkret
        och inte ser någon ljusning,
    ska han förtrösta på Herrens namn
        och stödja sig på sin Gud.
11 Men se, alla ni som tänder eld
    och omger er
        med brinnande pilar,
    vandra ni i lågorna från er eld
        bland de brinnande pilar ni tänt!
    Av min hand ska detta drabba er:
        ni ska ligga i plågor.

Footnotes

  1. 48:14 utföra hans vilja mot Babel   Koresh (44:28) uppfyllde profetior mot Babel (Jer 50-51, Dan 5:24f).
  2. 49:2 mun … svärd   Ordet för "mun" betyder också "svärdsegg". Jfr Upp 1:16, Ef 6:17.
  3. 49:6 Citeras av Paulus i Apg 13:47 som profetia om hedningarnas frälsning. Ordet "frälsning" heter på hebreiska jeshuá(jfr namnet Jeshúa, Jesus, Matt 1:21).
  4. 49:8 Citeras av Paulus i 2 Kor 6:2.
  5. 49:10 Citeras i Upp 7:16f.
  6. 49:12 sineernas land   Osäker syftning. Har traditionellt tolkats som Kina, men kan också (enligt Jesajarullen från Qumran) syfta på Aswan vid Egyptens södra gräns, där det fanns en judisk befolkning i Elefantine (se not till Jer 44:1).
  7. 49:16 skrivit   Ordagrant: "ristat" (som på en lertavla).
  8. 49:17 söner   Andra handskrifter (Qumran och Septuaginta): "byggare".
  9. 49:24 tyrannen   Andra handskrifter: "den som har segerns rätt".
  10. 49:25 Citeras av Jesus i Matt 12:29, Mark 3:27, Luk 11:21 för att visa hans seger över Satan.
  11. 50:1 sålt er   En skuldsatt människa kunde tvingas sälja sina barn (2 Kung 4:1, Neh 5:5).
  12. 50:6 Profetia om Kristi lidande (se Matt 26:67).