Romanos 4
Mushuj Testamento Diospaj Shimi
Abrahammi punta crij cashca
4 Shina cajpica, ¿ima nishuntaj? Aichamanta ñucanchij ñaupa yaya Abrahamca, ¿imatashi japirca? 2 Abraham allicunata rurashcamanta Dios ima juchachina illajta rurashca cajpica, chaimanta jatun tucunata charinmanmi carca. Chashna cashpapish Taita Diospaj ñaupajpica, mana jatun tucui tucunchu. 3 Abrahammantaca Dios Quillcachishcapica, ¿imatataj nin? «Taita Diosca Abrahamtaca, paita crijpimi ima juchachina illajta rurashpa chasquirca» ninmi.
4 Ima mingashcata rurajpi cullquita cushpaca, mana c'uyashcallamanta cunchu, cunataj cajllapimi cun. 5 Ashtahuanpish ima allita mana rurai tucushpatajmi, juchayujta ima juchachina illajta ruraj Taita Diostaca crincuna. Chashna Paita crishcatami, Diosca cashcata rurashcata ricun. 6 Ima allita mana rurajpipish, ima juchachina illajta rurashpa Taita Dios chasquishca runaca cushicunmi. Chai jahuaca Davidpish cashnami nishca:
7 «¡Millaita rurashcacunata Dios perdonashpa,
juchacunatapish anchuchishcacunaca cushicuchun!
8 ¡Mandaj Dios juchamanta mana imata nishpa saquijpica,
paica cushicuchun!» nircami.
9 «Cushicuchun» nishpaca, ¿charishca aicha punta carata p'itichishcacunallatachu chashnaca nishca canga? Mana cashpaca, ¿mana chaita rurashcacunatapishchu chashnaca nishca canga? Illu, ‘Abrahamtaca crijllapimi, Diosca ima juchachina illajta rurashca’ nircanchijmari. 10 Shinashpaca, ¿pai charishca aicha punta carata p'itichishca q'uipachu, mana cashpaca chaita manaraj rurachishca cajpichu, chashna chasquishca canga, imashi? Pai charishca aicha punta carata manaraj p'itichijpimari, Diosca paitaca chasquirca. 11 Diosca Abrahamtaca, crijllapimi paipaj aicha punta carata manaraj p'itichishca cajpi, ima juchachina illajta rurashpa chasquirca. Chashna chasquishcata ricuchij cachun, paipaj aicha punta carata p'itichichun nijpimi, chaita rurachirca. Chaimantami Abrahamca, charishca aicha punta carata mana p'itichishca crijcunapajpish yaya tucurca. Paicunatapish crijllapi ima juchachina illajta rurashpa chasquina cashcata ricuchunmi, chashna rurarca. 12 Abrahamca, charishca aicha punta carata p'itichishcacunapajpish yayami. Charishca aicha punta carata p'itichishcacunapajllaca, mana yaya canchu. Ashtahuanpish ñucanchij yaya Abraham, paipaj aicha punta carata manaraj p'itichishpa, crishca shinallataj crijcunapajpish yayallatajmi.
13 Abrahammanpish, paipaj huahua huahuamanpish, Diosca ‘Cai pachata cushami’ nircami. Chaitaca, mana Mandashcata caźushcamantachu cuna tucurca. Ashtahuanpish Abraham crishcallamantami, Diosca ima juchachina illajta rurashpa, cusha nirca. 14 Mandashcata pajtachijcunalla Diospajta chasquina cajpica, crishcapish yangallami canman. Dios imata cusha nishcapish, mana cusha nishca shinallatajmi canman. 15 Mandashcaca, Dios p'iñarishpa llaquichinatami ricuchicun. Shina cajpipish Mandashca mana tiyanpica, Mandashcata p'aquishcapish mana yacharinmanchu.
16 Chashna cajpica, Abrahampaj tucui huahua huahuacunallataj, mana c'uyaipajlla cajpipish Dios c'uyashpalla cusha nishcata japichunmi, pai crijllapi, ‘Cushami’ nirca. Chaitaca, mana Mandashcata caźujcunallamanchu cusha nirca. Ashtahuanpish tucui ñucanchijpaj yaya Abraham crishca shinallataj, crijcunamanpishmi cusha nirca. 17 (Dios Quillcachishcapipish: «Cantaca, achca llajtacunapi causajcunapaj yaya cachunmi churarcani» ninmi). Abraham Taita Diosta crishpa causacujpimi, chashnaca nirca. Diosca, huañushcacunatapish causachijmi, ima mana tiyajcunatapish ‘Tiyachun’ nijmi.
18 Abrahamca, ña mana yuyaipajta crishpami, chai yuyailla carca. Chashna cashpami, ‘Cambaj huahua huahuacunaca, cashna chashnami canga’ nishca. Chaitami Dios nishca: «Canmanta miraicunaca mana yupaipajmi canga» nishca. 19 Abrahamca, patsaj huatayuj cashpami, aichapi yuyaj runa carca. Paipaj huarmi Sarapish mana huachajmi carca. Chai tucuita yuyaricushpapish crishpa catircallami. 20 Taita Dios cusha nishcataca ‘¿Chaichu cunga, mana cunga?’ mana nircachu. Ashtahuanpish ‘Chasquishatajmi’ nishpami, Taita Diostaca sumajyachishpa cricurcalla. 21 Diosca, pai cusha nishcataca, pajtachinataj cashcatapish mana ima shujtajta yuyashpa, chai yuyaillami carca. 22 Chaimanta Diosca paitaca, crijllapimi ima juchachina illajta rurashpa chasquirca. 23 Chashna «Crishcallamanta chasquishca cashcataca» mana Abrahamllamantachu quillcashca. 24 Ashtahuanpish ñucanchijmantapishmari, chashna nishpa quillcashca. Apunchij Jesusta huañushcacunapaj chaupimanta causachij Diosta crishcamantaca, ñucanchijtapish chasquinmi. 25 Apunchij Jesustaca, ñucanchij juchacunamantami, Paipaj quiquin causaita cushpa huañuchun cacharca. Ñucanchijta ima juchachina illajta rurangapajmi paitaca causachirca.
Romeinen 4
BasisBijbel
Het geloof van Abraham
4 Hoe zit het dan? Wat gebeurde er met onze voorvader Abraham? 2 Waarom was God blij met hem en vond Hij dat Abraham leefde zoals Hij het wil? Was dat omdat Abraham zelf zo goed zijn best had gedaan? Dan zou Abraham een reden hebben gehad om trots op zichzelf zijn. Maar dan zou God niet trots op hem zijn geweest. 3 Wat staat er over hem opgeschreven? "Abraham geloofde en vertrouwde God. Daarom vond God dat Abraham leefde zoals Hij het wil."[a]
4 Als je zelf voor iets gewerkt hebt, krijg je je loon omdat je er recht op hebt. Het is geen geschenk. 5 Maar als je alleen op God vertrouwt en niet op je eigen prestaties, spreekt God je vrij van schuld. Het is Gods geschenk. Want God kan mensen die zich eerst niets van Hem aantrokken en dus schuldig zijn, vrijspreken van schuld.
6 David zegt in de Psalmen hetzelfde. Hij zegt dat het heerlijk is als je niet op je eigen daden vertrouwt om te worden vrijgesproken van schuld, maar op God vertrouwt. Hij zegt het zó: 7 "Het is heerlijk als de Heer je je fouten heeft vergeven. Het is heerlijk als Hij alles heeft weggedaan wat je verkeerd hebt gedaan. 8 Het is heerlijk als God zegt dat je niet meer schuldig bent." 9 Gaat dit alleen over de Joden, dus over mensen die besneden zijn? Of gaat het ook over de andere mensen, die niet besneden zijn? We zeiden daarnet al: vanwege zijn gelóóf werd Abraham door God vrijgesproken van schuld. 10 Hoe was Abraham toen: was hij besneden of onbesneden? Hij was onbesneden! 11 De besnijdenis kreeg hij juist als teken van het geloof dat hij al had toen hij nog niet besneden was. Zo werd hij de voorvader van alle mensen die geloven maar die niet besneden zijn. Zo konden ze door God vrijgesproken worden van schuld en zou Hij zeggen dat ze leven zoals Hij het wil. 12 Maar zo werd hij óók de voorvader van alle mensen die wél besneden zijn. Maar dan moeten ze wel hetzelfde vertrouwen op God hebben als Abraham had toen hij nog niet besneden was.
13 God beloofde aan Abraham dat Hij de hele wereld aan hem en zijn kinderen ná hem zou geven. Maar Hij beloofde dat niet omdat Abraham zich zo goed aan de wet had gehouden. Hij beloofde dat omdat Abraham God geloofde. En omdat hij God geloofde, was God blij met hem, want dat is wat Hij wil. 14 We moeten niet denken dat God ons zal geven wat Hij heeft beloofd als we ons maar precies aan de wet houden. Want als dat zo zou zijn, heeft het geen zin om te geloven. Dan wordt Gods belofte ook nooit werkelijkheid. 15 Want de wet zorgt er juist voor dat er straf komt. Maar als er geen wet is, is er ook geen ongehoorzaamheid aan de wet en kan God doen wat Hij heeft beloofd.
Abrahams geloof als voorbeeld voor ons
16 Dus alleen door geloof in God kunnen we alles ontvangen wat Hij heeft beloofd. Want we ontvangen dat allemaal alleen omdat God zo liefdevol en vriendelijk is, en niet omdat wij zo goed zijn. Daarom is de belofte voor iedereen. Hij is niet alleen voor de mensen die de wet van Mozes hebben gekregen. Hij is ook voor alle mensen die hetzelfde geloof als Abraham hebben zonder dat ze de wet van Mozes hebben. Zo is Abraham de voorvader van alle mensen die in God geloven. 17 Dat staat ook in de Boeken: "Ik maak van jou een vader van heel veel volken." De God in wie hij geloofde, noemde hem een 'vader van heel veel volken'. Hij is de God die de doden levend maakt. En Hij is de God die over de dingen die er nog niet zijn, spreekt alsof ze er al wél zijn.[b] 18 Abraham zag er heel lang niets van dat hij een vader van heel veel volken zou worden. Maar toch is hij het blijven geloven. Hij bleef geloven dat God zou doen wat Hij had beloofd toen Hij zei: "Je zal een heel grote familie worden." 19 Hij zag wel dat hij al te oud was geworden om nog kinderen te kunnen krijgen. Want hij was al ongeveer 100 jaar. En ook had hij gezien dat Sara al te oud was om nog kinderen te kunnen krijgen. Maar toch geloofde hij God. 20 Hij is niet, door ongeloof, gaan twijfelen aan wat God hem had beloofd. Nee, zijn geloof werd juist steeds sterker. En hij prees God voor zijn belofte. 21 Want hij wist zéker dat God zou kunnen doen wat Hij had beloofd. 22 En daarom was God blij met hem en zei dat Abraham leefde zoals Hij het wil. Hij sprak hem vrij van schuld.
23 Maar dat werd niet alleen voor hém opgeschreven. 24 Het werd ook voor óns opgeschreven. God kan ook óns vrijspreken van schuld. Ook wij kunnen leven zoals God het wil. Namelijk als we geloven in Hem die Jezus, onze Heer, uit de dood heeft teruggeroepen en weer levend heeft gemaakt. 25 Jezus werd gedood voor onze ongehoorzaamheid aan God. Daarna maakte God Hem weer levend. Zo kon Hij ook met óns blij zijn en zeggen dat we leven zoals Hij het wil. Zo spreekt Hij ook óns vrij van schuld.
Footnotes
- Romeinen 4:3 Lees Genesis 15:1-6, Genesis 17:7 en Genesis 22:18. Lees ook Hebreeën 11:8, 9, 17-19.
- Romeinen 4:17 God noemde Abraham immers al 'vader van heel veel volken,' toen hij nog niet eens één zoon had! Ook kan: 'Hij is de God die dingen die er nog niet zijn, tot bestaan roept.'
Mushuj Testamento Diospaj Shimi (Quichua‐Chimborazo New Testament) Copyright © 2010 by Biblica, Inc.™ Used by permission. All rights reserved worldwide.
© stichting BasisBijbel 2013 Gecorrigeerde tekst © 2015 Alle rechten voorbehouden Uitgegeven bij de ZakBijbelBond: 2016