när fienden ropar,
    när den ogudaktige skriar.
Ty de vältrar ondska över mig,
    i sin vrede förföljer de mig.
Mitt hjärta ängslas i mitt bröst,
    dödens fasor faller över mig.
Fruktan och bävan drabbar mig,
    förfäran lamslår mig.
Jag tänkte: Om jag ändå hade vingar som duvan!
Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.

Read full chapter