Numbers 32
Holman Christian Standard Bible
Transjordan Settlements
32 The Reubenites and Gadites had a very large number of livestock. When they surveyed the lands of Jazer and Gilead, they saw that the region was a good one for livestock. 2 So the Gadites and Reubenites came to Moses, Eleazar the priest, and the leaders of the community and said: 3 “The territory of Ataroth, Dibon, Jazer, Nimrah, Heshbon, Elealeh, Sebam,[a] Nebo, and Beon, 4 which the Lord struck down(A) before the community of Israel, is good land for livestock, and your servants own livestock.” 5 They said, “If we have found favor in your sight, let this land be given to your servants as a possession. Don’t make us cross the Jordan.”
6 But Moses asked the Gadites and Reubenites, “Should your brothers go to war while you stay here? 7 Why are you discouraging[b] the Israelites from crossing into the land the Lord has given them? 8 That’s what your fathers did when I sent them from Kadesh-barnea to see the land.(B) 9 After they went up as far as Eshcol Valley and saw the land, they discouraged the Israelites from entering the land the Lord had given them. 10 So the Lord’s anger burned that day, and He swore an oath: 11 ‘Because they did not follow Me completely,(C) none of the men 20 years old or more who came up from Egypt will see the land I swore to give Abraham, Isaac, and Jacob— 12 none except Caleb(D) son of Jephunneh the Kenizzite and Joshua(E) son of Nun, because they did follow the Lord completely.’ 13 The Lord’s anger burned against Israel, and He made them wander in the wilderness 40 years until the whole generation that had done what was evil in the Lord’s sight was gone. 14 And here you, a brood of sinners, stand in your fathers’ place adding even more to the Lord’s burning anger against Israel. 15 If you turn back from following Him, He will once again leave this people in the wilderness, and you will destroy all of them.”
16 Then they approached him and said, “We want to build sheepfolds here for our livestock and cities for our dependents. 17 But we will arm ourselves and be ready to go ahead of the Israelites until we have brought them into their place. Meanwhile, our dependents will remain in the fortified cities because of the inhabitants of the land. 18 We will not return to our homes until each of the Israelites has taken possession of his inheritance. 19 Yet we will not have an inheritance with them across the Jordan and beyond, because our inheritance will be across the Jordan to the east.”
20 Moses replied to them, “If you do this—if you arm yourselves for battle before the Lord, 21 and every one of your armed men crosses the Jordan before the Lord until He has driven His enemies from His presence, 22 and the land is subdued before the Lord—afterward you may return and be free from obligation to the Lord and to Israel. And this land will belong to you as a possession before the Lord. 23 But if you don’t do this, you will certainly sin against the Lord; be sure your sin will catch up with you. 24 Build cities for your dependents and folds for your flocks, but do what you have promised.”(F)
25 The Gadites and Reubenites answered Moses, “Your servants will do just as my lord commands. 26 Our little children, wives, livestock, and all our animals will remain here in the cities of Gilead, 27 but your servants are equipped for war before the Lord and will go across to the battle as my lord orders.”
28 So Moses gave orders about them to Eleazar the priest, Joshua son of Nun, and the family leaders of the Israelite tribes. 29 Moses told them, “If the Gadites and Reubenites cross the Jordan with you, every man in battle formation before the Lord, and the land is subdued before you, you are to give them the land of Gilead as a possession.(G) 30 But if they don’t go across with you in battle formation, they must accept land in Canaan with you.”
31 The Gadites and Reubenites replied, “What the Lord has spoken to your servants is what we will do. 32 We will cross over in battle formation before the Lord into the land of Canaan, but we will keep our hereditary possession across the Jordan.”
33 So Moses gave them—the Gadites, Reubenites, and half the tribe of Manasseh son of Joseph—the kingdom of Sihon king of the Amorites and the kingdom of Og king of Bashan, the land including its cities with the territories surrounding them. 34 The Gadites rebuilt Dibon, Ataroth, Aroer, 35 Atroth-shophan, Jazer, Jogbehah, 36 Beth-nimrah, and Beth-haran(H) as fortified cities, and built sheepfolds. 37 The Reubenites rebuilt Heshbon, Elealeh, Kiriathaim, 38 as well as Nebo and Baal-meon (whose names were changed), and Sibmah. They gave names to the cities they rebuilt.
39 The descendants of Machir(I) son of Manasseh went to Gilead, captured it, and drove out the Amorites who were there. 40 So Moses gave Gilead to the clan of Machir son of Manasseh, and they settled in it. 41 Jair, a descendant of Manasseh, went and captured their villages, which he renamed Jair’s Villages.[c](J) 42 Nobah went and captured Kenath with its villages and called it Nobah after his own name.
Footnotes
- Numbers 32:3 Sam, LXX read Sibmah (v. 38); Syr reads Sebah
- Numbers 32:7 Lit discouraging the hearts of
- Numbers 32:41 Or renamed Havvoth-jair
4 Moseboken 32
Svenska Folkbibeln 2015
Stammarna öster om Jordan
32 Rubens barn och Gads barn hade stora och mycket talrika boskapshjordar. När de såg Jaesers land[a] och Gileads land fann de att det var en god trakt för boskap. 2 (A) Gads barn och Rubens barn kom då till Mose och prästen Eleasar och församlingens furstar och sade: 3 ”Atarot, Dibon, Jaeser, Nimra, Heshbon, Eleale, Sebam, Nebo och Beon, 4 det land som Herren har vunnit åt Israels församling, är ett land för boskap, och dina tjänare har boskap.” 5 De sade vidare: ”Om vi har funnit nåd inför dina ögon, så ge detta land till dina tjänare som besittning. Låt oss slippa gå över Jordan.”
6 Men Mose sade till Gads barn och Rubens barn: ”Ska ni stanna här medan era bröder drar ut i krig? 7 Varför vill ni göra Israels barn modlösa så att de inte vill gå över floden in i det land som Herren har gett dem? 8 Så gjorde också era fäder när jag sände dem från Kadesh-Barnea för att bese landet. 9 (B) När de hade dragit upp till Druvdalen och sett landet, gjorde de Israels barn modlösa så att de inte ville gå in i det land som Herren hade gett dem. 10 (C) Herrens vrede blossade upp den dagen, och han svor denna ed: 11 Av de män som drog upp ur Egypten ska ingen som är tjugo år eller äldre få se det land som jag med ed har lovat Abraham, Isak och Jakob, eftersom de inte i allt har följt mig, 12 ingen utom Kaleb, kenisiten Jefunnes son, och Josua, Nuns son, för de har i allt följt Herren. 13 Så brann Herrens vrede mot Israel, och han lät dem irra omkring i öknen i fyrtio år tills hela släktet var borta som hade gjort det som var ont i Herrens ögon.
14 Och se, ni har trätt i era fäders ställe, ni syndiga mäns avkomma, och ökar än mer Herrens glödande vrede mot Israel! 15 Om ni vänder er bort ifrån honom, kommer han att låta dem bli kvar i öknen ännu längre och ni drar fördärv över hela detta folk.”
16 Då kom de fram till Mose och sade: ”Låt oss här bygga inhägnader åt vår boskap och städer åt våra barn. 17 Själva ska vi genast beväpna oss och dra ut i spetsen för Israels barn tills vi har fört dem till deras plats. Under tiden kan våra barn bo i de befästa städerna, trygga från landets invånare. 18 Vi ska inte återvända hem förrän Israels barn har fått var och en sin arvedel. 19 Vi vill nämligen inte ha vår arvedel med dem, på andra sidan Jordan och längre bort, utan vår arvedel har tillfallit oss här på denna sida av Jordan, på östra sidan.”
20 Mose svarade dem: ”Om ni gör detta, om ni beväpnar er inför Herren till kriget 21 så att alla era beväpnade män går över Jordan inför Herren, tills han har fördrivit sina fiender inför sig 22 och landet blivit underkuvat inför Herren, då kan ni sedan vända tillbaka och vara utan skuld mot Herren och mot Israel. Detta land ska då bli er besittning inför Herrens ansikte. 23 Men om ni inte gör detta, se, då syndar ni mot Herren, och ni ska veta att er synd ska drabba er. 24 Bygg städer åt era barn och inhägnader åt er boskap och gör som ni har sagt.”
25 Gads barn och Rubens barn sade till Mose: ”Dina tjänare ska göra så som min herre befaller. 26 Våra barn, våra hustrur, vår boskap och alla våra dragdjur ska bli kvar här i Gileads städer. 27 Men dina tjänare, alla som är beväpnade för krig, ska dra över dit och strida inför Herrens ansikte så som min herre har sagt.”
28 Mose gav då befallning om dem åt prästen Eleasar och åt Josua, Nuns son, och åt huvudmännen för familjerna inom Israels barns stammar. 29 Mose sade till dem: ”Om Gads barn och Rubens barn går över Jordan med er, alla de som är beväpnade till strid inför Herrens ansikte, och landet blir kuvat inför er, då ska ni ge dem landet Gilead till besittning. 30 Men om de inte drar beväpnade över med er, ska de få sin besittning bland er i Kanaans land.” 31 Gads barn och Rubens barn svarade: ”Vad Herren har sagt till dina tjänare, det vill vi göra. 32 Inför Herrens ansikte ska vi beväpnade dra över till Kanaans land men få vår arvsbesittning här på denna sidan Jordan.”
33 (D) Mose gav åt dem, åt Gads barn och Rubens barn och ena hälften av Manasse, Josefs sons, stam: amoreernas kung Sichons rike, och Bashans kung Ogs rike. Han gav dem landet med städer och områdena kring städerna. 34 Gads barn byggde upp Dibon, Atarot, Aroer, 35 Atrot-Shofan, Jaeser, Jogbeha, 36 Bet-Nimra och Bet-Haran, befästa städer med inhägnader för boskap. 37 Rubens barn byggde upp Heshbon, Eleale, Kirjatajim, 38 Nebo och Baal-Meon, vilkas namn har ändrats, och Sibma. Och de gav namn åt städerna som de byggde upp.
39 (E) Makirs, Manasses sons, barn drog bort till Gilead och intog det och fördrev amoreerna som bodde där. 40 Mose gav Gilead åt Makir, Manasses son, och han bosatte sig där. 41 (F) Och Jair, Manasses son, drog ut och intog deras byar och kallade dem Jairs byar. 42 Noba drog ut och intog Kenat med dess underlydande orter och kallade det Noba efter sitt eget namn.
Copyright © 1999, 2000, 2002, 2003, 2009 by Holman Bible Publishers, Nashville Tennessee. All rights reserved.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation