Add parallel Print Page Options

Sa Punong Mang-aawit: kay Jedutun. Awit ni David.

39 Aking sinabi, “Ako'y mag-iingat sa aking mga lakad,
    upang huwag akong magkasala sa aking dila;
iingatan ko ang aking bibig na parang binusalan,
    hangga't ang masasama ay nasa aking harapan.”
Ako'y tumahimik at napipi,
    ako'y tumahimik pati sa mabuti;
lalong lumubha ang aking pighati,
    ang puso ko'y uminit sa aking kalooban.
Samantalang ako'y nagbubulay-bulay, ang apoy ay nagningas,
    pagkatapos sa aking dila ako ay bumigkas:

Panginoon, ipaalam mo sa akin ang aking katapusan,
    at kung ano ang sukat ng aking mga araw;
    ipaalam sa akin kung gaano kadaling lumipas ang aking buhay!
Narito, ang aking mga araw ay ginawa mong iilang mga dangkal,
    at sa paningin mo'y tulad sa wala ang aking buhay.
Tunay na bawat tao'y nakatayong gaya ng isang hininga lamang. (Selah)
    Tunay na ang tao ay lumalakad na gaya ng anino!
Tunay na sila'y nagkakagulo nang walang kabuluhan;
    ang tao ay nagbubunton, at hindi nalalaman kung sinong magtitipon!

“At ngayon, Panginoon, sa ano pa ako maghihintay?
    Ang aking pag-asa ay nasa iyo.
Iligtas mo ako sa lahat ng aking mga pagsuway.
    Huwag mo akong gawing katuyaan ng hangal.
Ako'y pipi, hindi ko ibinubuka ang bibig ko,
    sapagkat ikaw ang gumawa nito.
10 Paghampas sa akin ay iyo nang tigilan,
    ako'y bugbog na sa mga suntok ng iyong kamay.
11 Kapag pinarurusahan mo ang tao nang may pagsaway sa pagkakasala,
iyong tinutupok na gaya ng bukbok ang mahalaga sa kanya;
    tunay na ang bawat tao ay isa lamang hininga! (Selah)

12 “Pakinggan mo, O Panginoon, ang aking panalangin,
    at iyong dinggin ang aking daing;
    huwag kang manahimik sa aking mga luha!
Sapagkat ako'y dayuhan na kasama mo,
    isang manlalakbay gaya ng lahat na aking mga ninuno.
13 Ilayo mo ang iyong tingin sa akin, upang muli akong makangiti,
    bago ako umalis at mapawi!”

Psalm 39[a]

For the director of music. For Jeduthun. A psalm of David.

I said, “I will watch my ways(A)
    and keep my tongue from sin;(B)
I will put a muzzle on my mouth(C)
    while in the presence of the wicked.”
So I remained utterly silent,(D)
    not even saying anything good.
But my anguish(E) increased;
    my heart grew hot(F) within me.
While I meditated,(G) the fire(H) burned;
    then I spoke with my tongue:

“Show me, Lord, my life’s end
    and the number of my days;(I)
    let me know how fleeting(J) my life is.(K)
You have made my days(L) a mere handbreadth;
    the span of my years is as nothing before you.
Everyone is but a breath,(M)
    even those who seem secure.[b]

“Surely everyone goes around(N) like a mere phantom;(O)
    in vain they rush about,(P) heaping up wealth(Q)
    without knowing whose it will finally be.(R)

“But now, Lord, what do I look for?
    My hope is in you.(S)
Save me(T) from all my transgressions;(U)
    do not make me the scorn(V) of fools.
I was silent;(W) I would not open my mouth,(X)
    for you are the one who has done this.(Y)
10 Remove your scourge from me;
    I am overcome by the blow(Z) of your hand.(AA)
11 When you rebuke(AB) and discipline(AC) anyone for their sin,
    you consume(AD) their wealth like a moth(AE)
    surely everyone is but a breath.(AF)

12 “Hear my prayer, Lord,
    listen to my cry for help;(AG)
    do not be deaf(AH) to my weeping.(AI)
I dwell with you as a foreigner,(AJ)
    a stranger,(AK) as all my ancestors were.(AL)
13 Look away from me, that I may enjoy life again
    before I depart and am no more.”(AM)

Footnotes

  1. Psalm 39:1 In Hebrew texts 39:1-13 is numbered 39:2-14.
  2. Psalm 39:5 The Hebrew has Selah (a word of uncertain meaning) here and at the end of verse 11.

Nu hoppas jag på dig, Herre!

1-2 Jag sa för mig själv: Jag ska sluta att klaga! Jag ska hålla tyst, särskilt när de ogudaktiga finns runt omkring mig!

Men det hjälpte inte. När jag stod där tyst, vällde oron fram inom mig, och den blev bara större och större.

Ju mer jag grubblade, desto mer brännande blev elden inom mig. Till slut kunde jag inte längre tiga, utan jag ropade till Gud:

Herre, hjälp mig att inse hur kort min tid på jorden är! Låt mig förstå att jag bara är här ett ögonblick.

6-7 Snabbt som en skugga försvinner livet ifrån mig. Hela min livstid är bara som ett ögonblick för dig.Du stolta människa, lika plötsligt som skuggan försvinner du! Hur stark du än är, är du bara som en vindfläkt som drar förbi. Du släpar och sliter och samlar på dig rikedomar som ändå någon annan får slösa bort.

Därför, Herre, står mitt enda hopp till dig.

Befria mig från mina synder, för annars kommer till och med dårarna att skratta åt mig!

10 Herre, nu ska jag hålla tyst. Jag tänker inte öppna munnen och inte heller klaga det minsta, för mitt straff kommer från dig.

11 Herre, plåga mig inte längre, för om du fortsätter dör jag under dina slag.

12 När du straffar en människa gör du slut på allt som är henne kärt. Det faller sönder som ett tyg som äts upp av mal. Ja, människan är sannerligen inte mer än en vindpust!

13 Hör min bön, Herre, lyssna när jag ropar! Slå dig inte till ro och glöm inte mina tårar. Jag är en gäst och en främling här på jorden, precis som mina förfäder.

14 Straffa mig inte längre, Herre! Låt mig än en gång få nya krafter innan jag dör!