Add parallel Print Page Options

The feeding of the four thousand

Once again, about that time, a large crowd gathered with nothing to eat.

Jesus called the disciples.

“I’m really sorry for the people,” he said. “They’ve been with me three days now, and they haven’t got anything to eat. If I send them home hungry, they’ll collapse on the way. Some of them have come from miles off.”

“Where could you get food for all this lot, out here in the wilderness?” answered his disciples.

“How many loaves have you got?” he asked. “Seven,” they replied.

He told the crowd to sit down on the ground. Then he took the seven loaves, gave thanks, broke them and gave them to his disciples to share around, and they gave them to the crowd. They had a few small fish, which he also blessed and told them to distribute. They ate; they were satisfied; and they took up seven baskets of leftover bits. There were about four thousand people. And he sent them away.

10 At once Jesus got into the boat with his disciples and went to the region of Dalmanoutha.

The leaven of the Pharisees and Herod

11 The Pharisees came out and began to dispute with Jesus. They were asking him for a sign from heaven, to test him out.

12 Jesus groaned deeply in his spirit. “Why is this generation looking for a sign?” he said. “I’m telling you the truth: no sign will be given to this generation.” 13 He left them again, got into the boat, and crossed over to the other side.

14 They had forgotten to get any bread, and had only one loaf with them in the boat.

15 “Beware!” said Jesus sternly to them. “Watch out for leaven—the Pharisees’ leaven, and Herod’s leaven too!”

16 “It must be something to do with us not having any bread,” they said to each other.

17 “Why are you grumbling about not bringing bread?” said Jesus, who knew what they were thinking. “Don’t you get it? Don’t you understand? Have your hearts gone hard?

18 Can’t you see with your two good eyes?
Can’t you hear with your two good ears?

“And don’t you remember? 19 When I broke the five loaves for the five thousand, how many baskets full of broken bits were left over?”

“Twelve,” they said.

20 “And the seven loaves for the four thousand—how many baskets full of bits were left over?”

“Seven,” they replied.

21 “You still don’t get it?” he asked.

Peter’s declaration of Jesus’ messiahship

22 They arrived at Bethsaida. A blind man was brought to Jesus, and they begged him to touch him. 23 He took his hand, led him off outside the village, and put spittle on his eyes. Then he laid his hands on him, and asked, “Can you see anything?”

24 “I can see people,” said the man, peering around, “but they look like trees walking about.”

25 Then Jesus laid his hands on him once more. This time he looked hard, and his sight came back: he could see everything clearly. 26 Jesus sent him back home.

“Don’t even go into the village,” he said.

27 Jesus and his disciples came to the villages of Caesarea Philippi. On the way he asked his disciples, “Who are people saying that I am?”

28 “John the Baptist,” they said, “or, some say, Elijah; or, others say, one of the prophets.”

29 “What about you?” asked Jesus. “Who do you say I am?”

Peter spoke up. “You’re the Messiah,” he said.

30 He gave them strict orders not to tell anyone about him.

Jesus predicts his death

31 Jesus now began to teach them something new.

“There’s big trouble in store for the son of man,” he said. “The elders, the chief priests and the scribes are going to reject him. He will be killed—and after three days he’ll be raised.” 32 He said all this quite explicitly.

At this, Peter took him aside and started to scold him. 33 But he turned round, saw the disciples, and scolded Peter.

“Get behind me, Accuser!” he said. “You’re thinking human thoughts, not God’s thoughts.”

34 He called the crowd to him, with his disciples. “If any of you want to come the way I’m going,” he said, “you must say ‘no’ to your own selves, pick up your cross, and follow me. 35 Yes: if you want to save your life, you’ll lose it; but if you lose your life because of me and the message you’ll save it. 36 After all, what use is it to win the world and lose your life? 37 What can you give in exchange for your life? 38 If you’re ashamed of me and my words in this cheating and sinning generation, the son of man will be ashamed of you when he ‘comes in the glory of his father with the holy angels.’

Jesus ger mat åt fyra tusen

1-2 Nu hände det igen att mycket folk hade samlats utan att ha något att äta. Jesus kallade då till sig sina lärjungar.Jag lider med de här människorna, sa han. De har varit här i tre dagar och har inget att äta.

Om jag skickar hem dem utan att ge dem mat, kommer de att stupa av utmattning längs vägen, för en del av dem bor långt härifrån.

Men vad menar du, undrade lärjungarna. Kan vi få tag på mat åt dem här i öknen?

Hur mycket bröd har ni? frågade Jesus.Sju kakor, svarade de.

Då bad han folket att sätta sig ner på marken. Sedan tog han de sju kakorna, tackade Gud för dem och bröt dem i bitar. Sedan gav han dem till lärjungarna, och de gav brödbitarna vidare till folket.

Man hittade dessutom några små fiskar, och Jesus välsignade också dem och bad sedan lärjungarna att dela ut dem.

8-9 Och alla åt tills de blev mätta. Sedan lät Jesus dem gå var och en till sitt. Det var omkring fyra tusen människor som var med och åt, och när resterna samlades upp efter måltiden visade det sig att det blev sju stora korgar över.

De religiösa ledarna begär ett tecken från himlen

10 Därefter steg Jesus i en båt och for till trakten kring Dalmanouta tillsammans med sina lärjungar.

11 När de judiska ledarna på platsen fick veta att han kommit dit, kom de för att diskutera med honom.Vi vill se ett under, sa de. Visa oss ett tecken från himlen. Då ska vi tro på dig.

12 Han blev djupt besviken när han hörde detta och suckade: Varför måste människor som ni alltid se under och tecken för att kunna tro. Men det säger jag er: Gud kommer inte att låta er få se något tecken.

Jesus varnar för felaktig undervisning

13 Så steg han i båten och lämnade dem och for över till andra sidan sjön.

14 Men hans lärjungar hade glömt att skaffa proviant innan de for och hade bara en enda brödkaka med sig i båten.

15 Under resan över sjön varnade Jesus dem och sa: Akta er för kung Herodes och fariseernas surdeg.

16 Vad menar han? frågade lärjungarna varandra. Slutligen kom de fram till att han måste sagt så för att de hade glömt att ta med sig bröd.

17 Jesus förstod vad de diskuterade med varandra och sa: Varför säger ni att ni inte har något bröd? Fattar ni ännu inte vad jag menar? Är era hjärtan fortfarande så tillstängda att ni inget begriper?

18 Ni har ögon att se med, men kan ändå inte se, och öron att höra med, men hör i alla fall inte.

19 Har ni redan glömt det som hände med de fem tusen som blev mätta av fem bröd? Hur många korgar med rester plockade ni upp efteråt? Tolv, sa de.

20 Och när jag mättade fyra tusen med sju bröd, hur mycket blev då över? Sju korgar, svarade de.

21 Och ändå tror ni att jag är orolig för att vi inte har något bröd?

En blind får sin syn tillbaka

22 När de kom fram till Betsaida kom man med en blind man till Jesus och bad honom röra vid mannen och bota honom.

23 Jesus tog då den blinde mannen vid handen och ledde honom ut ur byn och spottade på hans ögon och lade sina händer på honom.Kan du se något nu? frågade Jesus.

24 Mannen såg sig omkring. Ja, sa han, jag ser människor. Men de ser ut som träd, som går omkring!

25 Då lade Jesus sina händer på mannen en gång till. Och då fick han tillbaka synen helt och fullt, och han såg allting klart.

26 Jesus skickade sedan hem honom. Men gå absolut inte in i byn, uppmanade han honom.

Petrus erkänner Jesus som Messias

27 Sedan lämnade Jesus och hans lärjungar Galileen och gick vidare till byarna kring Caesarea Filippi. Medan de vandrade vägen fram frågade han dem: Vem tror människorna att jag är? Vad säger de om mig?

28 Några säger att du är Johannes döparen, svarade lärjungarna. Och andra säger att du är Elia eller någon annan av de gamla profeterna som har uppstått igen.

29 Då frågade han: Vem tror ni att jag är? Petrus svarade: Du är Messias.

30 Men Jesus förbjöd dem strängt att tala om det för någon.

Jesus förutsäger för första gången hur han ska dö

31 Sedan började han tala med dem om det lidande som väntade: De kommer att döma mig, sa han, både de äldste och översteprästerna och de religiösa ledarna. Till sist kommer de också att döda mig, men efter tre dagar ska jag återvända till livet.

32 Så öppet talade han med dem om sin död. Då drog Petrus honom åt sidan och försökte få honom på andra tankar.

33 Jesus vände sig då om och såg på sina lärjungar och sa sedan strängt till Petrus: Ge dig av, Satan! Du tänker som alla andra människor som inte förstår Guds vägar.

34 Sedan ropade han på lärjungarna och bad dem och allt folket att komma.Om ni vill bli mina efterföljare och gå i mina spår, sa han till dem, så kan ni inte längre tänka på er själva, utan var och en av er måste vara villig och ta sitt kors på sig.

35 För den som klamrar sig fast vid sitt eget liv kommer att förlora det. Bara den som ger upp sitt liv därför att han tror på mig och på mina ord kommer att få veta vad det verkligen innebär att leva.

36 Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men samtidigt får betala med sitt liv?

37 Finns det något som är mer värt än du själv?

38 Den som skäms för mig och de ord jag talar inför dessa gudlösa människor, för honom ska Människosonen skämmas när han återvänder i sin Fars härlighet tillsammans med de heliga änglarna.