Font Size
Lukas 1
Svenska Folkbibeln
Lukas 1
Svenska Folkbibeln
Inledning
1 Många har sammanställt en skildring av de händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss, 2 enligt vad de som redan från början var ögonvittnen och ordets tjänare, har meddelat oss. 3 Sedan jag noga efterforskat allt från början, har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, ädle Teofilus, 4 för att du skall veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
Löftet om Johannes Döparens födelse
5 På den tiden då Herodes[a] var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning[b] en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren.
8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst[c] inför Gud, 9 fick han vid den sedvanliga lottningen uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret.[d] 10 Allt folket stod utanför och bad medan rökelseoffret bars fram. 11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, som stod till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid denna syn, och fruktan kom över honom. 13 Men ängeln sade till honom: "Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes. 14 Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse. 15 Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande. 16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud. 17 Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett."
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Hur skall jag kunna vara säker på detta? Jag är själv gammal och min hustru är till åren." 19 Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glada budskap. 20 Och se, du skall bli stum och inte kunna tala förrän den dag detta sker, därför att du inte trodde mina ord, som skall gå i uppfyllelse när tiden är inne."
21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de förundrade sig över att han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem och förblev stum. 23 Och när dagarna för hans tjänstgöring var slut, begav han sig hem. 24 Någon tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon visade sig inte öppet under fem månader. Hon tänkte: 25 "Detta har Herren gjort med mig, när han såg till mig och tog bort min skam bland människor."
Ängelns budskap till Maria
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad[e] med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig." 29 Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda. 30 Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. 31 Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. 32 Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. 33 Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut." 34 Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig". 35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son. 36 Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden. 37 Ty för Gud är ingenting omöjligt." 38 Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Maria och Elisabet
39 Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd 40 och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet. 41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse."
Marias lovsång
46 Då sade Maria:
"Min själ prisar Herren,
47 och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare.
48 Ty han har sett till sin
tjänarinnas ringhet.
Och se, härefter skall alla släkten prisa mig salig.
49 Stora ting har den Mäktige
gjort med mig
och heligt är hans namn.
50 Hans barmhärtighet varar
från släkte till släkte
över dem som fruktar honom.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm.
Han har skingrat dem som har stolta hjärtan och sinnen.
52 Härskare har han störtat
från deras troner,
och ringa män har han upphöjt.
53 Hungriga har han mättat
med sitt goda,
och rika har han skickat
tomhänta bort.
54 Han har tagit sig an
sin tjänare Israel
och tänkt på att visa
sin barmhärtighet
55 mot Abraham och hans barn,
till evig tid,
efter sitt löfte till våra fäder."
56 Maria stannade hos henne omkring tre månader och vände sedan hem igen.
Johannes Döparens födelse
57 För Elisabet var nu tiden inne då hon skulle föda, och hon födde en son. 58 När hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne. 59 På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han skall heta Johannes." 61 De sade då till henne: "I din släkt finns det ingen som har det namnet." 62 Och de gav tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta. 63 Då bad han om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla förundrade sig. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Fruktan kom över alla deras grannar, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn. Ty Herrens hand var med honom.
Sakarias lovsång
67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
68 "Välsignad är Herren,
Israels Gud,
som har besökt och återlöst
sitt folk.
69 Han har upprättat åt oss
ett frälsningens horn[f]
i sin tjänare Davids släkt,
70 så som han för länge sedan
hade lovat
genom sina heliga profeters mun.
71 Han har frälst oss
från våra fiender
och från deras hand som hatar oss.
72 Han har visat barmhärtighet
mot våra fäder
och tänkt på sitt heliga förbund,
73 enligt den ed han gav
vår fader Abraham,
74 att vi, frälsta ur våra
fienders hand,
skulle få tjäna honom
utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet
inför honom under alla
våra dagar.
76 Och du, barn, skall kallas
den Högstes profet.
Ty du skall gå före Herren
och bana väg för honom
77 och ge hans folk kunskap
om frälsning,
att deras synder är förlåtna
78 för vår Guds innerliga
kärleks skull.
I kraft av den skall en soluppgång från höjden besöka oss,
79 för att ljus skall skina över dem
som sitter i mörker
och dödsskugga
och styra våra fötter in på
fridens väg."
80 Och barnet växte upp och blev starkare i anden, och han vistades i öde trakter fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
Footnotes
- Lukas 1:5 Herodes Se not till Matt 2:1.
- Lukas 1:5 Abias prästavdelning Sakarias tillhörde en av de 24 avdelningar som i tur och ordning hade att tjänstgöra en vecka i taget (1 Krön 24:10, 19).
- Lukas 1:8 prästtjänst Tjänst som offerpräst.
- Lukas 1:9 tända rökelseoffret Rökelseoffret frambars två gånger om dagen (2 Mos 30:7f). En gång i livet fick prästen frambära detta offer. Prästernas antal var nämligen mycket stort.
- Lukas 1:27 trolovad Se not till Matt 1:18.
- Lukas 1:69 horn står som beteckning för höghet och styrka (5 Mos 33:17, Ps 75:11, Jer 48:25, Mika 4:13).
Lucas 1
Nueva Versión Internacional
Lucas 1
Nueva Versión Internacional
Prólogo
1 Muchos han intentado hacer un relato de las cosas que se han cumplido[a] entre nosotros, 2 tal y como nos las transmitieron los que desde el principio fueron testigos presenciales y servidores de la palabra. 3 Por lo tanto, yo también, excelentísimo Teófilo, habiendo investigado todo esto con esmero desde su origen, he decidido escribírtelo ordenadamente, 4 para que llegues a tener plena seguridad de lo que te enseñaron.
Anuncio del nacimiento de Juan el Bautista
5 En tiempos de Herodes, rey de Judea, hubo un sacerdote llamado Zacarías, miembro del grupo de Abías. Su esposa Elisabet también era descendiente de Aarón. 6 Ambos eran rectos e intachables delante de Dios; obedecían todos los mandamientos y preceptos del Señor. 7 Pero no tenían hijos, porque Elisabet era estéril y los dos eran de edad avanzada.
8 Un día en que Zacarías, por haber llegado el turno de su grupo, oficiaba como sacerdote delante de Dios, 9 le tocó en suerte, según la costumbre del sacerdocio, entrar en el Templo del Señor para quemar incienso. 10 Cuando llegó la hora de ofrecer el incienso, la multitud reunida afuera estaba orando. 11 En esto un ángel del Señor se apareció a Zacarías a la derecha del altar del incienso. 12 Al verlo, Zacarías se asustó y el temor se apoderó de él. 13 El ángel dijo:
—No tengas miedo, Zacarías, pues ha sido escuchada tu oración. Tu esposa Elisabet te dará un hijo y le pondrás por nombre Juan. 14 Tendrás gozo y alegría y muchos se regocijarán por su nacimiento, 15 porque él será un gran hombre delante del Señor. Jamás tomará vino ni licor y será lleno del Espíritu Santo aun antes de su nacimiento. 16 Hará que muchos israelitas se vuelvan al Señor su Dios. 17 Él irá primero, delante del Señor, con el espíritu y el poder de Elías, para reconciliar a[b] los padres con los hijos y guiar a los desobedientes a la sabiduría de los justos. De este modo preparará para el Señor un pueblo bien dispuesto.
18 —¿Cómo podré estar seguro de esto? —preguntó Zacarías al ángel—. Ya soy anciano y mi esposa también es de edad avanzada.
19 —Yo soy Gabriel y estoy a las órdenes de Dios —contestó el ángel—. He sido enviado para hablar contigo y darte estas buenas noticias. 20 Pero como no creíste en mis palabras, las cuales se cumplirán a su debido tiempo, te vas a quedar mudo. No podrás hablar hasta el día en que todo esto suceda.
21 Mientras tanto, el pueblo estaba esperando a Zacarías y les extrañaba que se demorara tanto en el Templo. 22 Cuando por fin salió, no podía hablarles, así que se dieron cuenta de que allí había tenido una visión. Se podía comunicar solo por señas, pues seguía mudo.
23 Cuando terminaron los días de su servicio, regresó a su casa. 24 Poco después, su esposa Elisabet quedó embarazada y se mantuvo recluida por cinco meses. 25 «Esto —decía ella— es obra del Señor, que ahora ha mostrado su bondad al quitarme la vergüenza que yo tenía ante los demás».
Anuncio del nacimiento de Jesús
26 A los seis meses, Dios envió al ángel Gabriel a Nazaret, pueblo de Galilea, 27 a visitar a una joven virgen comprometida para casarse con un hombre que se llamaba José, descendiente de David. La virgen se llamaba María. 28 El ángel se acercó a ella y le dijo:
—¡Te saludo,[c] tú que has recibido el favor de Dios! El Señor está contigo.[d]
29 Ante estas palabras, María se perturbó y se preguntaba qué podría significar este saludo.
30 —No tengas miedo, María; Dios te ha concedido su favor —le dijo el ángel—. 31 Quedarás embarazada y darás a luz un hijo, y le pondrás por nombre Jesús. 32 Él será un gran hombre y lo llamarán Hijo del Altísimo. Dios el Señor le dará el trono de su padre David 33 y reinará sobre el pueblo de Jacob para siempre. Su reinado no tendrá fin.
34 —¿Cómo podrá suceder esto —preguntó María al ángel—, puesto que soy virgen?[e]
35 Y el ángel dijo:
—El Espíritu Santo vendrá sobre ti y el poder del Altísimo te cubrirá con su sombra. Así que al santo niño que va a nacer lo llamarán Hijo de Dios. 36 También tu parienta Elisabet va a tener un hijo en su vejez; de hecho, la que decían que era estéril ya está en el sexto mes de embarazo. 37 Porque para Dios no hay nada imposible.
38 —Aquí tienes a la sierva del Señor —contestó María—. Que él haga conmigo como me has dicho.
Con esto, el ángel la dejó.
María visita a Elisabet
39 A los pocos días María emprendió viaje y se fue de prisa a un pueblo en la región montañosa de Judea. 40 Al llegar, entró en casa de Zacarías y saludó a Elisabet. 41 Tan pronto como Elisabet oyó el saludo de María, la criatura saltó en su vientre. Entonces Elisabet, llena del Espíritu Santo, 42 exclamó:
—¡Bendita tú entre las mujeres y bendito el hijo que darás a luz![f] 43 Pero ¿cómo es esto que la madre de mi Señor venga a verme? 44 Te digo que tan pronto como llegó a mis oídos la voz de tu saludo, saltó de alegría la criatura que llevo en el vientre. 45 ¡Dichosa tú que has creído, porque lo que el Señor te ha dicho se cumplirá!
El cántico de María(A)
46 Entonces dijo María:
«Mi alma glorifica al Señor
47 y mi espíritu se regocija en Dios mi Salvador,
48 porque se ha dignado fijarse en su humilde sierva.
Desde ahora me llamarán dichosa todas las generaciones,
49 porque el Poderoso ha hecho grandes cosas por mí.
¡Santo es su nombre!
50 De generación en generación
se extiende su misericordia a los que le temen.
51 Hizo proezas con su brazo;
desbarató las intrigas de los soberbios.[g]
52 De sus tronos derrocó a los poderosos,
mientras que ha exaltado a los humildes.
53 A los hambrientos los colmó de bienes
y a los ricos los despidió con las manos vacías.
54 Acudió en ayuda de su siervo Israel
mostrando[h] su misericordia
55 a Abraham y sus descendientes para siempre,
tal como había prometido a nuestros antepasados».
56 María se quedó con Elisabet unos tres meses y luego regresó a su casa.
Nacimiento de Juan el Bautista
57 Cuando se le cumplió el tiempo, Elisabet dio a luz un hijo. 58 Sus vecinos y parientes se enteraron de que el Señor le había mostrado gran misericordia y compartieron su alegría.
59 A los ocho días llevaron a circuncidar al niño. Como querían ponerle el nombre de su padre, Zacarías, 60 su madre se opuso.
—¡No! —dijo ella—. Tiene que llamarse Juan.
61 —Pero si nadie en tu familia tiene ese nombre —le dijeron.
62 Entonces le hicieron señas a su padre para saber qué nombre quería ponerle al niño. 63 Él pidió una tablilla en la que escribió: «Su nombre es Juan». Y todos quedaron asombrados. 64 Al instante abrió su boca y se desató su lengua, recuperó el habla y comenzó a alabar a Dios. 65 Todos los vecinos se llenaron de temor y por toda la región montañosa de Judea se comentaba lo sucedido. 66 Quienes lo oían se preguntaban: «¿Qué llegará a ser este niño?». Porque el poder del Señor lo acompañaba.
El cántico de Zacarías
67 Entonces su padre Zacarías, lleno del Espíritu Santo, profetizó:
68 «Bendito sea el Señor, Dios de Israel,
porque ha venido a redimir[i] a su pueblo.
69 Nos envió un poderoso Salvador[j]
en la casa de David su siervo
70 (como lo prometió en el pasado por medio de sus santos profetas),
71 para liberarnos de nuestros enemigos
y del poder de todos los que nos aborrecen;
72 para mostrar misericordia a nuestros antepasados
al acordarse de su santo pacto.
73 Así lo juró a Abraham nuestro padre:
74 nos concedió que fuéramos libres del temor
al rescatarnos del poder de nuestros enemigos,
para que le sirviéramos 75 con santidad y justicia,
viviendo en su presencia todos nuestros días.
76 »Y tú, hijito mío, serás llamado profeta del Altísimo,
porque irás delante del Señor para prepararle el camino.
77 Darás a conocer a su pueblo la salvación
mediante el perdón de sus pecados,
78 gracias a la entrañable misericordia de nuestro Dios.
Así nos visitará desde el cielo el sol naciente,
79 para dar luz a los que viven en tinieblas
y en sombra de muerte,
para guiar nuestros pasos por la senda de la paz».
80 El niño crecía y se fortalecía en espíritu; y vivió en el desierto hasta el día en que se presentó públicamente al pueblo de Israel.
Footnotes
- 1:1 se han cumplido. Alt. se han recibido con convicción.
- 1:17 reconciliar a. Lit. hacer volver los corazones de; véase Mal 4:6.
- 1:28 ¡Te saludo. Alt. ¡Alégrate.
- 1:28 contigo. Var. contigo; bendita tú entre las mujeres.
- 1:34 soy virgen? Lit. no conozco a hombre?
- 1:42 el hijo que darás a luz! Lit. el fruto de tu vientre!
- 1:51 desbarató … soberbios. Lit. dispersó a los orgullosos en el pensamiento del corazón de ellos.
- 1:54 mostrando. Lit. recordando.
- 1:68 ha venido a redimir. Lit. ha visitado y ha redimido.
- 1:69 envió un poderoso Salvador. Lit. levantó un cuerno de salvación.
Svenska Folkbibeln (SFB)
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Nueva Versión Internacional (NVI) 
Santa Biblia, NUEVA VERSIÓN INTERNACIONAL® NVI® © 1999, 2015, 2022 por Biblica, Inc.®, Inc.® Usado con permiso de Biblica, Inc.® Reservados todos los derechos en todo el mundo. Used by permission. All rights reserved worldwide.