Job 6

Svenska Folkbibeln

² O, att min sorg kunde vägas
    och min olycka läggas i samma vågskål!
³ Den är nu tyngre än havets sand,
    därför kan jag inte styra mina ord.
⁴ Ty den Allsmäktiges pilar har träffat mig,
min ande dricker deras gift.
    Fasor från Gud går i stridsställning mot mig.
⁵ Skriar vildåsnan över sitt gräs,
    råmar oxen över sitt foder?
⁶ Kan det smaklösa förtäras utan salt,
    och är det någon smak i äggets vita?
⁷ Jag vägrar att röra detta,
    det är för mig kväljande mat.

⁸ O, att min begäran blev hörd
    och att Gud uppfyllde min längtan,
⁹ att Gud ville krossa mig,
    räcka ut sin hand och skära av mitt liv!
¹⁰ Då skulle ännu finnas tröst för mig,
jag skulle jubla, fastän plågad utan förskoning.
Jag har ej förnekat den Heliges ord.

¹¹ Vilken är då min kraft,
    att jag skulle hoppas?
Vilket är mitt slut,
    att jag skulle vara tålig?
¹² Är min kraft som stenens,
    min kropp av koppar?
¹³ Nej, hjälpen kommer inte från mig,
varje utväg har stängts för mig.

¹⁴ Den förtvivlade borde röna godhet från sin vän,
men man fruktar ej längre den Allsmäktige.
¹⁵ Mina bröder är trolösa som bäckar,
lika bäckarnas rännilar som snart sinar ut,
¹⁶ som är mörka av is,
    när snön har fallit och gömt sig i dem.
¹⁷ När hettan kommer försvinner de,
    i värmen torkar de bort från sin plats.
¹⁸ De ändrar kurs från sitt lopp,
    rinner ut i intet och försvinner.
¹⁹ Karavaner från Tema spanade efter dem,
resande från Saba satte sitt hopp till dem.
²⁰ De blev svikna i sin förhoppning,
    när de kom fram blev de bestörta.
²¹ Så har ni nu blivit till ingenting,
    ni ser det förskräckliga och känner fruktan.
²² Har jag sagt: "Ge mig en gåva, betala en del av er förmögenhet till mig,
²³ rädda mig från fiendens hand,
    friköp mig från utpressarna?"

²⁴ Undervisa mig, och jag skall tiga,
    lär mig förstå var jag gått vilse.
²⁵ Hur inträngande är inte uppriktiga ord,
men tillrättavisning från er, vad gagnar den?
²⁶ Tänker ni märka ord
    och betrakta en förtvivlad mans ord som luft?
²⁷ Skulle ni också kasta lott om en faderlös och köpslå om er vän?

²⁸ Men se nu på mig!
    Jag skall inte ljuga er rakt i ansiktet.
²⁹ Vänd om, må ingen orätt ske,
    vänd om, min sak är rättfärdig!
³⁰ Bor orätt på min tunga,
    skulle min mun ej förstå ondska?