Job 12
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Job svarar Sofar
12 Job svarade:
2 Ja, jag inser att du förstår allting! All visdom kommer att dö ut med dig!
3 Men jag vet själv en del och är knappast sämre än du. Vad nytt har du egentligen sagt?
4 Ja, mannen som bad Gud om hjälp och som Gud svarade, har blivit till åtlöje för sina grannar. Jag, en rättfärdig man, är nu den man skämtar om.
5 Under tiden hånar de rika dem som har problem och är snabba att visa bort dem som lider nöd.
6 Rånaren blir rik och den som trotsar Gud lever i trygghet. Gud lyder deras minsta vink.
7-9 Vem vet inte att Herren handlar på det sättet? Fråga boskapen, den vet att det är så. Fråga fåglarna, de kan bekräfta det. Eller låt jorden eller fiskarna i havet undervisa dig!
10 För varje skapad varelses liv är i Guds hand, och så är också varje människas ande.
11 Lika väl som min mun kan känna smaken av god mat, kan mitt sinne smaka sanningen, när jag hör den.
12 Visst kommer visdom med åren och förstånd av ett långt liv,
13 men all sann visdom och kraft tillhör Gud. Det är bara han som verkligen vet.
14 Han är mäktig! Vad han bryter ner kan inte byggas upp. Den han fångar kan inte fly.
15 Han håller regnet tillbaka och jorden förvandlas till en öken. Han sänder storm och det blir översvämning.
16 Ja, hos honom finns styrka och vishet. Både bedragaren och den bedragne måste böja sig.
17 Han gör narr av rådgivare och domare till dårar.
18 Han gör kungar till slavar och befriar deras tjänare.
19 Präster förs bort som slavar. Han låter de mäktiga komma på fall.
20 Han tystar pålitliga rådgivare och får erfarna ledare att tveka.
21 Han öser förakt över furstar och avväpnar de starka.
22 Han fyller mörkret med ljus och ljuset med skuggor.
23 Han låter nationer uppstå och bryter sedan ner dem. Han gör ett folk stort för att sedan skingra det.
24-25 Han berövar folkens ledare förståndet och sänder dem ut att irra omkring i öknen. De famlar i mörker och rör sig som druckna.
Job 12
Nueva Versión Internacional (Castilian)
Cuarto discurso de Job
12 A esto respondió Job:
2 «¡No hay duda de que vosotros sois el pueblo!
¡Muertos vosotros, morirá la sabiduría!
3 Pero yo soy tan listo como vosotros;
en nada siento que me aventajéis.
¿Quién no sabe todas esas cosas?
4 »Yo, que llamaba a Dios y él me respondía,
me he vuelto el hazmerreír de mis amigos;
¡soy un hazmerreír, siendo recto e intachable!
5 Dice la gente que vive tranquila:
“¡Al daño se añade la injuria!”,
“¡Al que está por caer, hay que empujarlo!”
6 Los salteadores viven tranquilos en sus tiendas;
confiados viven esos que irritan a Dios
y piensan que pueden controlarlo.
7 »Pero consulta a los animales,
y ellos te darán una lección;
pregunta a las aves del cielo,
y ellas te lo contarán;
8 habla con la tierra, y ella te enseñará;
con los peces del mar, y te lo harán saber.
9 ¿Quién de todos ellos no sabe
que la mano del Señor ha hecho todo esto?
10 En sus manos está la vida de todo ser vivo,
y el hálito que anima a todo ser humano.
11 ¿Acaso no comprueba el oído las palabras
como la lengua prueba la comida?
12 Entre los ancianos se halla la sabiduría;
en los muchos años, el entendimiento.
13 »Con Dios están la sabiduría y el poder;
suyos son el consejo y el entendimiento.
14 Lo que él derriba, nadie lo levanta;
a quien él apresa, nadie puede liberarlo.
15 Si él retiene las lluvias, hay sequía;
si las deja caer, se inunda la tierra.
16 Suyos son el poder y el buen juicio;
suyos son los engañados y los que engañan.
17 Él pone en ridículo a los consejeros
y hace que los jueces pierdan la cabeza.
18 Despoja de su autoridad a los reyes,
y les ata a la cintura una simple soga.[a]
19 Él pone en ridículo a los sacerdotes,
y derroca a los que detentan el poder.
20 Acalla los labios de los consejeros
y deja sin discernimiento a los ancianos.
21 Derrama ignominia sobre los nobles
y deja en vergüenza a[b] los poderosos.
22 Pone al descubierto los más oscuros abismos
y saca a la luz las sombras más profundas.
23 Engrandece o destruye a las naciones;
las hace prosperar o las dispersa.
24 Priva de sensatez a los poderosos,
y los hace vagar por desiertos sin senderos.
25 Andan a tientas en medio de la oscuridad,
y se tambalean como borrachos.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Santa Biblia, NUEVA VERSIÓN INTERNACIONAL® NVI® (Castellano) © 1999, 2005, 2017 por Biblica, Inc.® Usado con permiso de Biblica, Inc.® Reservados todos los derechos en todo el mundo.