10 (A) Jag är trött på livet,

    jag vill släppa fram
    min klagan,
        jag talar i min själs bitterhet.
Jag vill säga till Gud:
        Fördöm mig inte.
    Låt mig veta varför du anklagar mig.
Gläds du åt att förtrycka,
        att förkasta dina händers verk
    och låta ditt ljus skina
        över de gudlösas rådslag?
(B) Har du ögon som en varelse av kött,
    ser du så som människor ser?
Är dina dagar
        som en människas dagar,
    dina år som en mans levnadstid?
Du letar ju efter min skuld
    och söker min synd,
du som vet att jag är oskyldig
    och att ingen kan rädda ur din hand.

(C) Dina händer har format mig
        och gjort varje del av mig,
    och ändå vill du fördärva mig!
(D) Tänk på hur du formade mig
        som lera,
    och nu låter du mig bli stoft igen!
10 Du hällde ut mig som mjölk
    och lät mig stelna som ost.
11 Du klädde mig med hud och kött
    och vävde mig samman
        av ben och senor.
12 (E) Liv och nåd gav du mig,
    din omsorg bevarade min ande.

13 Men detta gömde du i ditt hjärta
    – jag vet att du tänkte så –
14 att om jag syndade,
    skulle du vakta på mig
    och inte lämna min skuld ostraffad.
15 Ve mig om jag är skyldig!
    Men är jag oskyldig
        kan jag ändå inte lyfta mitt huvud,
    för jag fylls av skam
        och ser mitt lidande.
16 (F) Och höjde jag huvudet
        skulle du jaga mig som ett lejon
    och åter visa din förunderliga
        makt mot mig.
17 Du skulle föra fram
        nya vittnen mot mig
    och låta mig känna
        din vrede mer och mer,
    du skulle sända här efter här
        mot mig.
18 (G) Varför tog du mig ut ur moderlivet?
    Om jag ändå hade dött
        innan något öga såg mig!
19 Om jag ändå aldrig varit till,
    utan förts från moderlivet
        till graven!
20 (H) Min tid är kort.
    Låt mig vara, lämna mig i fred
        så att jag får en stund av glädje
21 innan jag går bort
        för att aldrig komma tillbaka,
    till mörkrets
        och dödsskuggans land,
22 till ett land med dunkel
        som djupaste natt,
    till dödsskugga och förvirring
        där ljuset är som djupaste natt.

10 “I loathe my very life;(A)
    therefore I will give free rein to my complaint
    and speak out in the bitterness of my soul.(B)
I say to God:(C) Do not declare me guilty,
    but tell me what charges(D) you have against me.(E)
Does it please you to oppress me,(F)
    to spurn the work of your hands,(G)
    while you smile on the plans of the wicked?(H)
Do you have eyes of flesh?
    Do you see as a mortal sees?(I)
Are your days like those of a mortal
    or your years like those of a strong man,(J)
that you must search out my faults
    and probe after my sin(K)
though you know that I am not guilty(L)
    and that no one can rescue me from your hand?(M)

“Your hands shaped(N) me and made me.
    Will you now turn and destroy me?(O)
Remember that you molded me like clay.(P)
    Will you now turn me to dust again?(Q)
10 Did you not pour me out like milk
    and curdle me like cheese,
11 clothe me with skin and flesh
    and knit me together(R) with bones and sinews?
12 You gave me life(S) and showed me kindness,(T)
    and in your providence(U) watched over(V) my spirit.

13 “But this is what you concealed in your heart,
    and I know that this was in your mind:(W)
14 If I sinned, you would be watching me(X)
    and would not let my offense go unpunished.(Y)
15 If I am guilty(Z)—woe to me!(AA)
    Even if I am innocent, I cannot lift my head,(AB)
for I am full of shame
    and drowned in[a] my affliction.(AC)
16 If I hold my head high, you stalk me like a lion(AD)
    and again display your awesome power against me.(AE)
17 You bring new witnesses against me(AF)
    and increase your anger toward me;(AG)
    your forces come against me wave upon wave.(AH)

18 “Why then did you bring me out of the womb?(AI)
    I wish I had died before any eye saw me.(AJ)
19 If only I had never come into being,
    or had been carried straight from the womb to the grave!(AK)
20 Are not my few days(AL) almost over?(AM)
    Turn away from me(AN) so I can have a moment’s joy(AO)
21 before I go to the place of no return,(AP)
    to the land of gloom and utter darkness,(AQ)
22 to the land of deepest night,
    of utter darkness(AR) and disorder,
    where even the light is like darkness.”(AS)

Footnotes

  1. Job 10:15 Or and aware of