Vredens och frälsningens dag

63 (A) Vem är han som kommer

    från Edom,
        från Bosra[a] i högröda kläder,
    så ståtlig i sin dräkt,
        så stolt i sin stora kraft?
    "Det är jag som talar i rättfärdighet,
        som är mäktig att frälsa."
(B) Varför är din dräkt så röd,
    varför liknar dina kläder
        en vintrampares?
(C) "Jag har trampat vinpressen själv,
        ingen bland folken hjälpte mig.
    Jag trampade dem i min vrede,
        trampade sönder dem i min harm.
    Deras blod stänkte på mina kläder,
        och jag fick
            hela min dräkt fläckad.
(D) För hämndens dag var i mitt hjärta
    och året för min återlösning
        hade kommit.
(E) Jag såg mig omkring,
        men det fanns ingen hjälpare.
    Jag stod där förundrad,
        men det fanns ingen
            som stödde mig.
    Då hjälpte mig min egen arm,
        och min vrede stödde mig.
(F) Jag trampade ner folken i min vrede
    och gjorde dem druckna
        i min harm,
    jag lät deras blod rinna ner
        på jorden."

Ånger och bön om frälsning

(G) Jag vill förkunna
    Herrens nådegärningar,
        Herrens lov,
    efter allt som Herren
        har gjort för oss,
    allt det goda som han gjort
        för Israels hus
    efter sin barmhärtighet
        och stora nåd.
Han sade: "De är ju mitt folk,
        barn som inte ska svika."
    Och han blev deras frälsare.
(H) I all deras nöd
    var ingen verklig nöd,[b]
        hans ansiktes ängel frälste dem.
    I sin kärlek och medömkan
        återlöste han dem,
    han lyfte upp dem och bar dem
        ständigt i forna dagar.[c]

10 (I) Men de var upproriska
        och bedrövade hans helige Ande.
    Därför blev han deras fiende,
        han stred själv mot dem.
11 (J) Då tänkte hans folk
    på gångna tider,
        de tänkte på Mose:
    Var är nu han som förde dem
        upp ur havet,
    tillsammans med herden
        för hans hjord?
    Var är han som lade sin helige Ande
        i deras bröst,
12 han som lät sin härliga arm
        gå fram vid Moses högra sida,
    han som klöv vattnet framför dem
        och gjorde sig ett evigt namn,
13 han som förde dem genom djupen
    så att de likt springare i öknen
        inte stapplade?
14 Som när boskap går ner i dalen
        fördes de av Herrens Ande till ro.
    Så ledde du ditt folk
        och gjorde dig ett härligt namn.

15 (K) Blicka ner från himlen,
    se till oss från din heliga
        och härliga boning!
    Var är nu din lidelse
        och din kraft?
    Ditt hjärtas ömhet
        och din barmhärtighet
    har dragit sig tillbaka från mig.
16 (L) Du är ju vår Far!
    Abraham vet inte om oss,
        Israel känner oss inte.[d]
    Men du, Herre, är vår Far.
        Vår Återlösare av evighet
            är ditt namn.
17 (M) Varför, o Herre, låter du oss
        gå vilse från dina vägar,
    och varför förhärdar du
        våra hjärtan
            så att vi inte fruktar dig?
    Vänd tillbaka,
        för dina tjänares skull,
    för din arvedels stammars skull.

18 (N) En kort tid ägde ditt heliga folk
        sitt land.
    Våra fiender trampade ner
        din helgedom.
19 Vi har blivit som de
        som du aldrig har varit herre över,
    som inte har uppkallats
        efter ditt namn.

Footnotes

  1. 63:1 Edom … Bosra   Rike och huvudstad söder om Döda havet. De nämns som representanter för fiender till Herren och hans folk (jfr kap 34).
  2. 63:9 var ingen verklig nöd   Andra handskrifter: "led han nöd".
  3. 63:9 Andra handskrifter (Septuaginta): "...deras frälsare i all deras nöd. Det var ingen budbärare eller ängel, utan hans ansikte frälste dem."
  4. 63:16 vet inte om oss … känner oss inte   Annan översättning: "vill inte veta av oss … erkänner oss inte".

God’s Day of Vengeance and Redemption

63 Who is this coming from Edom,(A)
    from Bozrah,(B) with his garments stained crimson?(C)
Who is this, robed in splendor,
    striding forward in the greatness of his strength?(D)

“It is I, proclaiming victory,
    mighty to save.”(E)

Why are your garments red,
    like those of one treading the winepress?(F)

“I have trodden the winepress(G) alone;
    from the nations no one was with me.
I trampled(H) them in my anger
    and trod them down in my wrath;(I)
their blood spattered my garments,(J)
    and I stained all my clothing.
It was for me the day of vengeance;(K)
    the year for me to redeem had come.
I looked, but there was no one(L) to help,
    I was appalled that no one gave support;
so my own arm(M) achieved salvation for me,
    and my own wrath sustained me.(N)
I trampled(O) the nations in my anger;
    in my wrath I made them drunk(P)
    and poured their blood(Q) on the ground.”

Praise and Prayer

I will tell of the kindnesses(R) of the Lord,
    the deeds for which he is to be praised,
    according to all the Lord has done for us—
yes, the many good things(S)
    he has done for Israel,
    according to his compassion(T) and many kindnesses.
He said, “Surely they are my people,(U)
    children who will be true to me”;
    and so he became their Savior.(V)
In all their distress he too was distressed,
    and the angel(W) of his presence(X) saved them.[a]
In his love and mercy he redeemed(Y) them;
    he lifted them up and carried(Z) them
    all the days of old.(AA)
10 Yet they rebelled(AB)
    and grieved his Holy Spirit.(AC)
So he turned and became their enemy(AD)
    and he himself fought(AE) against them.

11 Then his people recalled[b] the days of old,
    the days of Moses and his people—
where is he who brought them through the sea,(AF)
    with the shepherd of his flock?(AG)
Where is he who set
    his Holy Spirit(AH) among them,
12 who sent his glorious arm(AI) of power
    to be at Moses’ right hand,
who divided the waters(AJ) before them,
    to gain for himself everlasting renown,(AK)
13 who led(AL) them through the depths?(AM)
Like a horse in open country,
    they did not stumble;(AN)
14 like cattle that go down to the plain,
    they were given rest(AO) by the Spirit of the Lord.
This is how you guided your people
    to make for yourself a glorious name.

15 Look down from heaven(AP) and see,
    from your lofty throne,(AQ) holy and glorious.
Where are your zeal(AR) and your might?
    Your tenderness and compassion(AS) are withheld(AT) from us.
16 But you are our Father,(AU)
    though Abraham does not know us
    or Israel acknowledge(AV) us;
you, Lord, are our Father,
    our Redeemer(AW) from of old is your name.
17 Why, Lord, do you make us wander(AX) from your ways
    and harden our hearts(AY) so we do not revere(AZ) you?
Return(BA) for the sake of your servants,
    the tribes that are your inheritance.(BB)
18 For a little while(BC) your people possessed your holy place,
    but now our enemies have trampled(BD) down your sanctuary.(BE)
19 We are yours from of old;
    but you have not ruled over them,
    they have not been called[c] by your name.(BF)

Footnotes

  1. Isaiah 63:9 Or Savior in their distress. / It was no envoy or angel / but his own presence that saved them
  2. Isaiah 63:11 Or But may he recall
  3. Isaiah 63:19 Or We are like those you have never ruled, / like those never called