Jakob profeterar över sina söner

49 Sedan kallade Jakob samman alla sina söner och sa: Ställ er runt omkring mig, så ska jag berätta för er vad som kommer att hända med er under kommande dagar.

² Lyssna till mig, Jakobs söner, lyssna till Israel, er far.

³ Ruben, du min äldste son och barn av min ungdoms fulla kraft. Du är den förste i rang.

⁴ Men du är motspänstig som de vilda vågorna på havet, och i praktiken ska du inte vara den förste längre. Jag ska be dig stiga ned, för du vanhedrade mig när du låg med en av mina hustrur.

⁵ Simeon och Levi är ganska lika, de är män fyllda av våld och orättvisa.

⁶ Jag vill inte ha något gemensamt med dem och inte ha deras råd. I vrede har de dödat män, och oxar har de plågat för nöjes skull.

⁷ Förbannad vare deras vrede, för den är våldsam och grym. Därför ska jag skingra deras ättlingar i hela Israel.

⁸ Juda, dina bröder kommer att prisa dig! Du kommer att förgöra dina fiender. Din fars söner ska böja sig inför dig.

⁹ Juda är ett ungt lejon, som har slutat att äta sitt byte. Han har lagt sig ned som ett lejon som slår sig till ro. Vem vågar oroa honom?

¹⁰ Spiran ska inte vika från Juda, förrän den kommer, som alla nationer ska lyda.

¹¹ Han har bundit sin åsna vid en vinstock, ja, åsnefålen vid en utvald gren. Han har tvättat sina kläder i vin och sin mantel i druvans blod.

¹² Hans ögon är mörkare än vin och hans tänder är vitare än mjölk.

¹³ Sebulon ska bo vid havets strand och bli en hamn för skeppen, med sina gränser utsträckta till Sidon.

¹⁴ Isaskar är ett starkt lastdjur, som vilar mellan sadelväskorna.

¹⁵ När han ser hur gott landet är, går han in under bördan och tjänar sina herrar med kraft.

¹⁶ Dan ska ge sitt folk rättvisa.

¹⁷ Han ska vara som en orm på stigen, en huggorm som stinger hästen i hoven, så att dess ryttare faller av.

¹⁸ Jag väntar på din frälsning, Herre.

¹⁹ Ett band av rövare ska trampa ned Gad, men han ska plundra och förfölja dem!

²⁰ Aser ska laga till utsökta maträtter som passar en konungs bord!

²¹ Naftali är som en hjort, som man släppt lös och som föder välskapade kalvar.

²² Josef är ett fruktbart träd vid källan. Hans grenar når över muren och skuggar den.

²³ Han blev allvarligt sårad av dem som sköt honom och förföljde honom,

²⁴ men han höll sin båge stadigt med fast arm, för Jakobs Mäktige, Herden, Israels Klippa, stödde honom.

²⁵ Dina förfäders Gud, den Allsmäktige, ska välsigna dig med himlens välsignelser ovanifrån och med jordens välsignelser underifrån, bröstets och livmoderns välsignelser,

²⁶ välsignelser som sträcker sig högre än de eviga bergen. Detta ska vara välsignelserna över Josefs huvud, över honom som ska regera över sina bröder.

²⁷ Benjamin är en hungrig varg som stryker omkring. Han uppslukar sina fiender på morgonen, och på kvällen delar han bytet.

²⁸ Detta är de välsignelser som Israel välsignade sina söner med.

^29-30 Sedan sa han till dem: Snart kommer jag att dö. Ni måste begrava mig hos mina förfäder i Kanaans land, i grottan på åkern i Makpela vid Mamre, den åker som Abraham köpte av hetiten Efron som begravningsplats.

³¹ Där är Abraham och hans hustru Sara begravda. Där ligger också Isak och hans hustru Rebecka, och där begravde jag Lea.

³² Det är den grotta som min farfar Abraham köpte från Hets söner.

³³ När Jakob hade avslutat sina profetior om sönerna, lade han sig ned på sängen, drog sitt sista andedrag och dog.