Genesis 45
Maori Bible
45 Na kihai i taea e Hohepa te whakamanawanui i te aroaro o te hunga katoa e tu ana i tona taha; a ka karanga ia, Haere katoa atu nga tangata i toku taha. A kihai i tu tetahi tangata i tona taha, i a Hohepa e whakaatu ana i a ia ki ona tuakana.
2 Na he nui tona reo ki te tangi: a ka rongo nga Ihipiana, ka rongo ano hoki te whare o Parao.
3 Na ka mea a Hohepa ki ona tuakana, Ko Hohepa ahau; e ora ana ano ranei toku papa? A kihai ona tuakana i ahei te whakahoki kupu ki a ia; i pororaru hoki ratou i tona aroaro.
4 A ka mea a Hohepa ki ona tuakana, Whakatata mai ra ki ahau. A ka whakatata ratou. A ka mea ia, Ko Hohepa ahau, ko to koutou teina i hokona nei e koutou ki Ihipa.
5 Na, kaua ra e pouri, kaua hoki e mumura o koutou kanohi, mo koutou i hoko i ahau ki konei: no te mea he mea tono mai ahau e te Atua ki mua i a koutou hei whakaora tangata.
6 Ka rua hoki enei tau o te matekai ki te whenua: kei muri ano etahi atu tau e rima, e kore ai e parau, e kore ai e kokoti.
7 Kua tonoa mai nei hoki ahau e te Atua ki mua i a koutou kia whai putanga ai koutou ki te ao, kia ora ai hoki koutou i runga i te whakaoranga nui.
8 Ina, ehara i a koutou nana ahau i tono mai ki konei, engari na te Atua; kua waiho hoki ahau e ia hei matua ki a Parao, hei ariki ano mo tona whare katoa, hei kawana hoki mo te whenua katoa o Ihipa.
9 Hohoro, haere ki runga, ki toku papa, mea atu ki a ia, He penei te kupu a tau tama a Hohepa, Kua meinga ahau e te Atua hei ariki mo Ihipa katoa; haere mai ki ahau, kaua e whakaroa.
10 A me noho koe ki te whenua o Kohena, a ka tata koe ki ahau, koutou ko au tama, ko nga tama hoki a au tama, me au kahui, me au kau, me au mea katoa:
11 A ka atawhai ahau i a koe ki reira; e rima hoki enei tau matekai kei muri nei; kei rawakoretia koutou ko tou whare me au mea katoa.
12 Na, ka kite nei o koutou kanohi, me nga kanohi o toku teina, o Pineamine, ko toku waha tenei te korero nei ki a koutou.
13 A ma koutou e korero ki toku papa toku kororia katoa i Ihipa, me nga mea katoa i kite nei koutou; kia hohoro ano ta koutou kawe mai i toku papa ki konei.
14 Na ka hinga ia ki runga ki te kaki o Pineamine, o tona teina, a ka tangi, ka tangi ano a Pineamine i runga i tona kaki.
15 A ka kihi ia i ona tuakana katoa, ka tangi hoki ki a ratou: a muri iho ka korero ona tuakana ki a ia.
16 Na ka tae te rongo ki te whare o Parao, ka korerotia, Kua tae mai nga tuakana o Hohepa: he mea pai ano tena ki te whakaaro o Parao, o ana tangata hoki.
17 Na ka mea a Parao ki a Hohepa, Korero ki ou tuakana, Ko tenei ta koutou e mea ai; whakawaha a koutou kararehe, a whakatika, haere ki te whenua o Kanaana;
18 Tikina hoki to koutou papa, me nga tangata o o koutou whare, a haere mai ki ahau: a ka hoatu e ahau ki a koutou nga mea papai o te whenua o Ihipa, a ka kai koutou i te momonatanga o te whenua.
19 Na, kua whakahaua nei koe, meatia tenei e koutou; mauria atu etahi kaata ma koutou i te whenua o Ihipa mo a koutou tamariki, mo a koutou wahine, a kawea mai to koutou papa, haere mai hoki.
20 A kaua e whakaaro ki a koutou mea; ma koutou hoki nga mea pai o te whenua katoa o Ihipa.
21 Na ka pera nga tama a Iharaira: a ka homai he kaata e Hohepa ki a ratou, ka pera me ta Parao i ki ai, i homai ano e ia he o mo ratou ki te ara.
22 I homai ano hoki e ia ki a ratou katoa he whakatakirua mo nga kakahu o tetahi, o tetahi; ki a Pineamine ia i homai e ia e toru rau hiriwa, takirima ano hoki nga kakahu.
23 A ko nga mea tenei i homai e ia kia kawea ki tona papa; kotahi tekau nga kaihe e waha ana i nga mea papai o Ihipa, me nga kaihe uha kotahi tekau, ko ta ratou kawenga he witi, he taro, hei kai ma tona papa ki te ara.
24 Na ka tonoa atu e ia ona tuakana, a haere ano ratou: ka mea hoki ia ki a ratou, Kei ngangau koutou ki te ara.
25 Na haere ana ratou i Ihipa ki runga, a ka tae ki te whenua o Kanaana, ki a Hakopa, ki to ratou papa,
26 A ka korero ki a ia, ka mea, E ora ana ano a Hohepa, ko ia hoki te kawana o te whenua katoa o Ihipa. Na ka whakapau te manawa o Hakopa, kihai hoki ia i whakapono ki a ratou.
27 Na ka korerotia e ratou ki a ia nga kupu katoa a Hohepa i korero ai ia ki a ratou: a ka kite ia i nga kaata i tukua mai e Hohepa hei tiki mai mona, na, ka ora ake te wairua o Hakopa, o to ratou papa:
28 A katahi a Iharaira ka mea, Heoi ano; e ora ana ano taku tama, a Hohepa: ka haere ahau kia kite i a ia kei mate ahau.
创世记 45
Chinese Contemporary Bible (Simplified)
约瑟与弟兄相认
45 约瑟再也控制不住自己，于是令所有的随从都出去。这样，约瑟跟弟兄们相认时，没有外人在场。 2 约瑟放声大哭，埃及人听见了他的哭声，法老家也听到了这个消息。 3 约瑟对他的弟兄们说：“我是约瑟！我的父亲还健在吗？”他的弟兄们吓得一句话也说不出来。
4 约瑟叫他们走近一点，等他们靠近了，便说：“我是你们卖到埃及的弟弟约瑟！ 5 现在，你们不要因为把我卖到这里而自怨自责。上帝差我先来这里，是为了保住大家的性命。 6 地上的饥荒已经两年了，我们还有五年不能种、不能收。 7 上帝差我先来，是要为你们保留后代，又要大施拯救，保住你们的性命。 8 这样看来，不是你们，是上帝把我送到这里的。祂使我成为法老的宰相，管理他的家和整个埃及。 9 你们快回去告诉父亲，他儿子约瑟说，‘上帝已经使我管理整个埃及，请他立刻来这里。 10 他可以带着他的子孙、牛羊及一切所有住在歌珊。那里离我很近， 11 我可以奉养他，以免他和全家老少及仆婢牲畜都陷入绝境，因为还有五年的饥荒。’ 12 你们和我弟弟便雅悯都看见了，这是我亲口对你们说的。 13 你们要把我在埃及享有的尊荣和你们见到的一切都告诉父亲，尽快把他接来。” 14 约瑟和弟弟便雅悯抱头痛哭， 15 然后又亲吻其他弟兄，抱着他们痛哭，弟兄们跟他交谈起来。
16 约瑟弟兄们到来的消息传到法老的王宫，法老和他的臣仆都为约瑟感到高兴。 17 法老对约瑟说：“你去吩咐你的弟兄备好驴回迦南， 18 把你们的父亲和家眷都接到我这里。我要把埃及最好的土地赐给他们，让他们享受这里肥美的物产。 19 吩咐你的弟兄从埃及带着车去把他们的妻子、儿女和你们的父亲接来。 20 不要担心你们在迦南的产业，因为埃及全国的美物都是你们的。”
21 以色列的儿子们答应了。约瑟遵照法老的吩咐，为他的弟兄们预备好车辆和路上需用的粮食， 22 又给他们每人一套新衣服，但给了便雅悯五套新衣服和三百块银子。 23 约瑟送给父亲十头公驴，驮着埃及的美物，还送了十头母驴，驮着粮食、饼和其他食物，让父亲路上用。 24 约瑟送弟兄们回去，嘱咐他们路上不要争吵。
25 于是，他们离开埃及回到在迦南的父亲雅各那里， 26 对父亲说：“约瑟还活着，并且做了埃及的宰相。”雅各惊呆了，不敢相信他们的话。 27 雅各听了他们转述约瑟的话，又看见约瑟派来接他的车，才回过神来。 28 以色列说：“我信了！我儿约瑟还活着，我要在死之前去见他。”
1 Moseboken 45
Svenska Folkbibeln 2015
Josef ger sig till känna
45 (A) Då kunde Josef inte behärska sig längre inför alla som stod omkring honom. Han ropade: ”Gå ut härifrån allihop!” Ingen fick stanna inne hos Josef när han gav sig till känna för sina bröder. 2 Han började gråta så högt att egyptierna hörde det, och faraos husfolk hörde det också.
3 Och Josef sade till sina bröder: ”Jag är Josef. Lever far än?” Men hans bröder kunde inte svara, så förskräckta blev de för honom. 4 (B) Då sade Josef till dem: ”Kom hit till mig.” När de kom fram sade han: ”Jag är er bror Josef som ni sålde till Egypten. 5 (C) Men var inte ledsna och sörj inte över att ni sålde mig hit. Det var för att rädda liv som Gud sände mig hit före er. 6 I två år har det nu varit svält i landet, och det återstår fem år då man varken ska plöja eller skörda. 7 Men Gud sände mig hit före er, för att låta er bli kvar på jorden och hålla er vid liv, till räddning för många. 8 Det är alltså inte ni som sänt mig hit utan Gud. Han har gjort mig till en fader åt farao[a] och till herre över hela hans hus och till härskare över hela Egyptens land.
9 Skynda er hem till far och säg till honom: Så säger din son Josef: Gud har satt mig till herre över hela Egypten. Kom ner till mig. Dröj inte! 10 Du ska få bo i landet Goshen[b] och vara nära mig, du och dina barn och barnbarn, dina får och kor och allt som tillhör dig. 11 Det är fem hungerår kvar, men jag ska sörja för dig så att varken du eller ditt hus eller någon som tillhör dig ska lida nöd. 12 Ni ser ju med egna ögon, min bror Benjamin ser det också med egna ögon, att det är jag som talar till er med egen mun. 13 Berätta för far om all min härlighet i Egypten och om allt ni har sett. Och skynda er att föra far hit ner.” 14 Han föll sin bror Benjamin om halsen och grät, och Benjamin grät vid hans hals. 15 Han kysste alla sina bröder och grät i deras armar. Därefter samtalade hans bröder med honom.
16 När ryktet spred sig i faraos palats att Josefs bröder hade kommit, gladde det farao och hans tjänare. 17 Och farao sade till Josef: ”Säg till dina bröder att göra så här: Lasta era djur och res hem till Kanaans land. 18 Hämta sedan er far och ert husfolk och kom hit till mig, så ska jag ge er det bästa som finns i Egyptens land och ni ska få äta av landets överflöd. 19 Du ska säga till dem att göra så här: Ta med er vagnar[c] från Egyptens land för era små barn och era hustrur, och hämta er far och kom hit. 20 Bekymra er inte om era ägodelar, för det bästa som finns i hela Egyptens land ska vara ert.” 21 Israels söner gjorde så, och Josef gav dem vagnar som farao befallt och gav dem också reskost. 22 Och han gav dem var sin högtidsdräkt, men Benjamin gav han trehundra siklar silver[d] och fem högtidsdräkter. 23 Till sin far skickade han också gåvor, tio åsnor lastade med det bästa Egypten hade och tio åsneston lastade med säd och bröd och andra livsmedel åt hans far för resan. 24 Sedan lät han sina bröder resa, och de gav sig i väg. Och han sade till dem: ”Gräla inte på vägen hem!”
25 De drog upp från Egypten och kom till sin far Jakob i Kanaans land. 26 De berättade för honom: ”Josef lever än, och han är härskare över hela Egyptens land!” Då blev han alldeles lamslagen, han kunde inte tro dem. 27 Men när de talade om för honom allt vad Josef hade sagt till dem och när han såg vagnarna som Josef hade skickat för att hämta honom, då fick deras far Jakob nytt liv. 28 (D) Och Israel sade: ”Det räcker. Min son Josef lever än. Jag vill ge mig av så att jag får se honom innan jag dör.”
Footnotes
- 45:8 fader åt farao Troligen andlig rådgivare (jfr Dom 17:10, 1 Kung 6:21). Möjligen en referens till den egyptiska ministertiteln it-ntr (”gudafader”).
- 45:10 landet Goshen Det östra Nildeltat, ett område med goda betesmarker som vette mot Kanaans land. Under hyksostiden (ca 1750-1550 f Kr) bodde här många semiter.
- 45:19 vagnar Egypten var berömt för sina snabba vagnar (jfr 1 Kung 10:28f), något som var ovanligt bland Kanaans enklare befolkning vid denna tid.
- 45:22 trehundra siklar silver Drygt 3 kg, motsvarande trettio årslöner (Dom 17:10).
創世記 45
Chinese Contemporary Bible (Traditional)
約瑟與弟兄相認
45 約瑟再也控制不住自己，於是令所有的隨從都出去。這樣，約瑟跟弟兄們相認時，沒有外人在場。 2 約瑟放聲大哭，埃及人聽見了他的哭聲，法老家也聽到了這個消息。 3 約瑟對他的弟兄們說：「我是約瑟！我的父親還健在嗎？」他的弟兄們嚇得一句話也說不出來。
4 約瑟叫他們走近一點，等他們靠近了，便說：「我是你們賣到埃及的弟弟約瑟！ 5 現在，你們不要因為把我賣到這裡而自怨自責。上帝差我先來這裡，是為了保住大家的性命。 6 地上的饑荒已經兩年了，我們還有五年不能種、不能收。 7 上帝差我先來，是要為你們保留後代，又要大施拯救，保住你們的性命。 8 這樣看來，不是你們，是上帝把我送到這裡的。祂使我成為法老的宰相，管理他的家和整個埃及。 9 你們快回去告訴父親，他兒子約瑟說，『上帝已經使我管理整個埃及，請他立刻來這裡。 10 他可以帶著他的子孫、牛羊及一切所有住在歌珊。那裡離我很近， 11 我可以奉養他，以免他和全家老少及僕婢牲畜都陷入絕境，因為還有五年的饑荒。』 12 你們和我弟弟便雅憫都看見了，這是我親口對你們說的。 13 你們要把我在埃及享有的尊榮和你們見到的一切都告訴父親，儘快把他接來。」 14 約瑟和弟弟便雅憫抱頭痛哭， 15 然後又親吻其他弟兄，抱著他們痛哭，弟兄們跟他交談起來。
16 約瑟弟兄們到來的消息傳到法老的王宮，法老和他的臣僕都為約瑟感到高興。 17 法老對約瑟說：「你去吩咐你的弟兄備好驢回迦南， 18 把你們的父親和家眷都接到我這裡。我要把埃及最好的土地賜給他們，讓他們享受這裡肥美的物產。 19 吩咐你的弟兄從埃及帶著車去把他們的妻子、兒女和你們的父親接來。 20 不要擔心你們在迦南的產業，因為埃及全國的美物都是你們的。」
21 以色列的兒子們答應了。約瑟遵照法老的吩咐，為他的弟兄們預備好車輛和路上需用的糧食， 22 又給他們每人一套新衣服，但給了便雅憫五套新衣服和三百塊銀子。 23 約瑟送給父親十頭公驢，馱著埃及的美物，還送了十頭母驢，馱著糧食、餅和其他食物，讓父親路上用。 24 約瑟送弟兄們回去，囑咐他們路上不要爭吵。
25 於是，他們離開埃及回到在迦南的父親雅各那裡， 26 對父親說：「約瑟還活著，並且做了埃及的宰相。」雅各驚呆了，不敢相信他們的話。 27 雅各聽了他們轉述約瑟的話，又看見約瑟派來接他的車，才回過神來。 28 以色列說：「我信了！我兒約瑟還活著，我要在死之前去見他。」
Chinese Contemporary Bible Copyright © 1979, 2005, 2007, 2011 by Biblica® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation