Genesis 44
Maori Bible
44 Na ka whakahau ia ki te kaitohutohu o tona whare, ka mea, Whakakiia nga peke a aua tangata ki nga kai e taea te whawhao ki roto, me maka ano te moni a tenei, a tenei, ki te waha o tana peke.
2 Whaowhina hoki taku kapu, te kapu hiriwa, ki te waha o te peke a te whakaotinga, me te moni ano mo tana witi. Na rite tonu tana i mea ai ki ta Hohepa kupu i ki ai.
3 A, ka marama te ata, ka tonoa atu aua tangata, ratou me a ratou kaihe.
4 A, no to ratou haerenga atu i te pa, kihai i matara, ka mea a Hohepa ki te kaitohutohu o tona whare, Whakatika, whaia aua tangata; a, ka mau ratou i a koe, ka mea ki a ratou, He aha i utua ai e koutou te pai ki te kino?
5 Ehara ianei tenei i te mea e inu ai toku ariki, i tana hoki e kite tohu ai ia? ka kino ta koutou mahi.
6 Na ka mau ratou i a ia, a korerotia ana e ia aua kupu ki a ratou.
7 A ka mea ratou ki a ia, He aha enei kupu i korerotia ai e toku ariki? Aue, kia meatia tenei mea e au pononga.
8 Nana, ko te moni i kitea e matou i te waha o a matou peke, i whakahokia mai e matou ki a koe i te whenua o Kanaana: a kia tahae matou hei aha i te hiriwa, i te koura ranei, i roto i te whare o tou ariki?
9 Ki te mea ka kitea taua mea ki tetahi o au pononga, kia mate ia, kia waiho ano matou hei pononga ma toku ariki.
10 A ka mea ia, Kia rite ano hoki aianei ki ta koutou i mea ai: e kitea taua mea ki tetahi, hei pononga ia maku; a kahore he whakahe mo koutou.
11 Na hohoro tonu ta ratou tuku iho i tana peke, i tana peke, ki te whenua, a whakatuwheratia ana e ratou tana peke, tana peke.
12 Na ka rapu ia, timata i te matamua a whakamutu ki te whakaotinga: a ka kitea te kapu i roto i te peke a Pineamine.
13 Na ka haehae ratou i o ratou kakahu, a whakawaha ana e ratou tana kaihe, tana kaihe, hoki ana ki te pa.
14 Na ka haere a Hura ratou ko ona tuakana, ko ona teina, ki te whare o Hohepa; a i reira tonu ia: a tapapa ana ki te whenua i tona aroaro.
15 Na ka mea a Hohepa ki a ratou, He aha tenei mea i meatia nei e koutou? kihai ranei koutou i mahara he tangata matakite te penei me ahau nei?
16 Na ka mea a Hura, He aha ta matou e mea ai ki toku ariki? he aha ta matou e korero ai? me aha ranei hei whakatika i a matou? kua kitea e te Atua te hara o au pononga; na, tenei matou hei pononga ma toku ariki, matou tahi hoki ko te tangata i kit ea nei te kapu ki a ia.
17 Ano ra ko ia, Engari, kia meatia tenei e ahau! Ko te tangata i kitea nei te kapu ki a ia, ko ia hei pononga maku; ko koutou ia, haere marie koutou ki runga, ki to koutou papa.
18 Katahi ka whakatata a Hura ki a ia, ka mea, Tukua tau pononga, e toku ariki, kia korero i tetahi kupu ki nga taringa o toku ariki, kei mura hoki tou riri ki tau pononga: ko korua hoki ko Parao rite tahi.
19 I ui mai toku ariki ki ana pononga, i mea, He papa ranei to koutou, he teina ranei?
20 A ka mea matou ki toku ariki, He papa ano to matou, he koroheke, me tetahi tama o tona koroheketanga, he mea iti; kua mate hoki tona tuakana, a ko ia anake i mahue o nga tamariki a tona whaea, e aroha ana hoki tona papa ki a ia.
21 Na ka mea mai koe ki au pononga, Kawea mai ia ki raro nei, ki ahau, kia tau atu ai oku kanohi ki a ia.
22 Katahi matou ka mea ki toku ariki, E kore e ahei kia whakarerea tona papa e taua tamaiti: no te mea ka mate tona papa ki te mahue i a ia.
23 Na ka mea koe ki au pononga, Ki te kahore to koutou teina, te whakaotinga, e haere tahi mai i a koutou ki raro nei, e kore koutou e kite i toku kanohi a muri ake nei.
24 A, i to matou haerenga ki runga, ki tau pononga, ki toku papa, na, ka korerotia e matou nga kupu a toku ariki ki a ia.
25 A ka mea mai to matou papa, Hoki atu ki te hoko i tetahi wahi kai ma tatou.
26 Na ka mea matou, E kore e ahei ki a matou te haere ki raro: ki te mea kei a matou to matou teina, te whakaotinga, na, ka haere matou ki raro: no te mea hoki e kore e taea e matou te titiro ki te kanohi o taua tangata, ki te kahore to matou teina, te whakaotinga, i a matou.
27 Na ka mea tau pononga, toku papa, ki a matou, E mohio ana koutou, tokorua nga tama a maua ko taku wahine:
28 A i haere atu tetahi i toku taha, i mea hoki ahau, He pono kua haea putia ia; a kahore ahau i kite i a ia a mohoa noa nei:
29 Ki te tangohia ano hoki tenei e koutou i toku aroaro, a ka pono he aitua ki a ia, katahi ka meinga e koutou kia heke tangi atu toku koroheketanga ki te po.
30 Heoi, ki te haere atu ahau ki tau pononga, ki toku papa, a kahore taua tamaiti i a matou; kei roto nei hoki i tona wairua tona wairua e paihere ana;
31 Na, kei tona kitenga kua kore tenei tama, ka mate ia: a ka meinga e matou, e au pononga, te koroheketanga o tau pononga, o to matou papa, kia heke tangi atu ki te po.
32 I waiho hoki tau pononga hei utu mo tenei tama ki toku papa, i mea ahau, Ki te kahore ia e kawea mai e ahau ki a koe, na, hei whakahenga ahau ma toku papa i nga ra katoa.
33 Heoi kia noho ra tau pononga aianei hei utu mo tenei tama, hei pononga ma toku ariki; a kia haere tahi te tama i ona tuakana ki runga.
34 Me pehea hoki ahau e haere ai ki runga, ki toku papa, ki te kahore te tama i ahau? kei kite ahau i te kino e pa ana ki toku papa.
创世记 44
Chinese Contemporary Bible (Simplified)
约瑟试验弟兄
44 约瑟吩咐管家说：“给他们的口袋装满粮食，他们能带多少就装多少，把各人的钱放回他们的口袋中， 2 再把我的银杯和买粮的钱一起放在最小的兄弟的口袋中。”管家一一办妥了。
3 第二天清早，他们就牵着驴离开了。 4 他们出城不久，约瑟对管家说：“你快去追他们，追上了就对他们说，‘你们为什么以恶报善？ 5 为什么偷我主人用来喝酒和占卜的银杯？你们这是作恶！’”
6 于是，管家追上他们，按约瑟的话问他们。 7 他们回答说：“我主为什么这样说？我们绝不会做这种事。 8 你看，我们把上次在口袋里发现的钱都从迦南带回来还你了，又怎么会偷你主人家的金银呢？ 9 你若在仆人中任何人身上搜到银杯，他就要死！我们也要做我主的奴仆。”
10 管家说：“好，就照你们的话做吧！银杯从谁那里搜出来，谁就做我的奴仆，其他人都没有罪。” 11 于是，他们急忙把口袋卸到地上打开。 12 管家就从最年长的开始搜查，最后在便雅悯的口袋里搜出了银杯。 13 他们伤心地撕裂衣服，把东西放回驴背上，返回城里。
14 犹大和他兄弟们回到约瑟家时，约瑟还在那里，他们就俯伏在他面前。 15 约瑟对他们说：“你们做的是什么事？难道你们不知道像我这样的人是懂得占卜的吗？” 16 犹大说：“我们能对我主说什么呢？我们还有什么话可说呢？我们如何洗脱罪名呢？上帝既然查出你仆人们的罪，我们跟那个被发现有银杯的弟弟一起做我主的奴仆吧！” 17 约瑟回答说：“不！我决不会这样做。从谁那里搜出了银杯，谁就做我的奴仆，其他人平安地回去见你们的父亲吧。”
犹大求情
18 犹大近前来对他说：“我主啊，你就像法老一样，求你容仆人说一句话，不要向仆人发怒。 19 我主曾经问仆人们是否有父亲和弟兄， 20 我们对我主说，‘我们有年迈的老父，他在晚年得了一个儿子，这孩子的哥哥已经死了，他母亲只剩下他这一个儿子，他父亲很疼爱他。’ 21 你吩咐仆人们把弟弟带来给你亲眼看看， 22 我们对我主说，‘这孩子不能离开他父亲，他若离开，他父亲一定会死。’ 23 可是，你说如果仆人们不把弟弟带来，就不得再见你。 24 我们回到你仆人——我们的父亲那里，把我主的话告诉了他。
25 “后来，他又吩咐仆人们回来买粮， 26 我们告诉他，我们不能来，只有我们的弟弟同来，我们才能来。否则，我们不能见你的面。 27 我父亲就对我们说，‘你们应该知道，我妻子给我生了两个儿子。 28 其中一个离开了我，我想他一定被野兽撕碎了，我再没有见过他。 29 要是你们把他的弟弟也带走，遇上什么意外的话，你们会使我这白发苍苍的老人凄凄惨惨地进坟墓。’
30 “我们父亲的命与这孩子的命紧密相连，倘若我没有把这孩子带回到你仆人——我父亲身边， 31 他一看这孩子不在，一定会死。仆人们会使自己白发苍苍的父亲凄凄惨惨地进坟墓。 32 仆人曾经向父亲保证这孩子的安全，说我若不把这孩子带回他身边，情愿一生担罪。 33 现在求你准许仆人代替这孩子做你的奴仆，让他跟他哥哥们回去吧。 34 这孩子不和我一同回去，我如何见我父亲呢？我不愿看到灾难临到我父亲。”
1 Moseboken 44
Svenska Folkbibeln 2015
Josef prövar sina bröder
44 (A) Därefter befallde Josef sin husförvaltare: ”Fyll männens säckar med säd så mycket de rymmer, och lägg vars och ens pengar överst i hans säck. 2 Och min bägare, silverbägaren, ska du lägga överst i den yngstes säck tillsammans med pengarna för hans säd.” Han gjorde som Josef hade sagt. 3 På morgonen när det blev ljust sändes männen i väg med sina åsnor. 4 Men de hade inte kommit långt utanför staden när Josef sade till sin husförvaltare: ”Sätt efter männen! När du hinner upp dem ska du säga till dem: Varför har ni lönat gott med ont? 5 Det är ju den här som min herre dricker ur och som han brukar spå med. Det är en ond gärning ni har gjort.”
6 När han kom ifatt dem sade han dessa ord till dem. 7 Då svarade de honom: ”Varför talar min herre så? Dina tjänare skulle aldrig kunna göra något sådant! 8 Pengarna vi fann överst i våra säckar har vi ju fört tillbaka till dig från Kanaans land. Varför skulle vi då stjäla silver eller guld ur din herres hus? 9 Den av dina tjänare som har bägaren ska dö, och vi andra ska bli min herres slavar.” 10 Han svarade: ”Ja, det ska bli som ni har sagt. Den som bägaren finns hos ska bli min slav. Men ni andra är utan skuld.”
11 Var och en skyndade sig att lyfta ner sin säck på marken och öppnade den. 12 Han sökte först hos den äldste och slutade hos den yngste. Och bägaren hittades i Benjamins säck. 13 Då rev de sönder sina kläder, lastade sina åsnor och vände tillbaka till staden.
14 Juda och hans bröder gick in i Josefs hus, där han ännu var kvar, och föll ner till jorden för honom. 15 Då sade Josef till dem: ”Vad har ni gjort? Förstod ni inte att en man som jag kan spå?”
16 Juda svarade: ”Vad ska vi säga till min herre? Hur ska vi tala och hur ska vi rentvå oss? Gud har funnit dina tjänares missgärning. Vi är nu min herres slavar, både den som bägaren hittades hos och vi andra.” 17 Men Josef sade: ”Nej, aldrig skulle jag göra så! Den som bägaren hittades hos ska bli min slav. Men ni andra kan resa hem till er far i frid.”
Juda vädjar för Benjamin
18 Då steg Juda fram till honom och sade: ”Lyssna på mig, herre! Låt din tjänare säga ett ord inför min herre och bli inte arg på din tjänare, för du är som farao. 19 (B) Min herre frågade sina tjänare och sade: Har ni en far eller någon mer bror? 20 (C) Vi svarade min herre: Vi har en gammal far och en son till honom, en som är född på hans ålderdom och som fortfarande är ung. Men en bror till honom är död, så han är den ende som är kvar efter sin mor, och hans far älskar honom.
21 Då sade du till dina tjänare: Ta ner honom hit till mig så att jag får se honom med egna ögon. 22 Och vi svarade min herre: Pojken kan inte lämna sin far, han skulle dö om han lämnade honom. 23 Men du sade till dina tjänare: Om inte er yngste bror följer med er hit så får ni inte komma inför mitt ansikte.
24 När vi kommit hem till din tjänare, min far, berättade vi för honom vad min herre hade sagt. 25 Och när vår far sade: Res tillbaka och köp oss lite säd, 26 svarade vi: Vi kan inte resa dit ner. Bara på det villkoret att vår yngste bror följer med oss kan vi resa. Vi får inte komma inför mannens ansikte om inte vår yngste bror är med. 27 Men din tjänare, min far, sade till oss: Ni vet själva att min hustru födde mig två söner. 28 (D) En gick bort ifrån mig, och jag sade: Han är säkert ihjälriven. Och jag har inte sett honom sedan dess. 29 Om ni tar ifrån mig den här också och det händer honom en olycka, så skickar ni ner mina grå hår med sorg i dödsriket.
30 Så om jag kommer hem till din tjänare, min far, utan pojken som vår fars hjärta är så fäst vid, 31 då blir det hans död när han ser att pojken inte är med. Dina tjänare skulle då skicka ner din tjänares, vår fars, grå hår med sorg i dödsriket. 32 Jag, din tjänare, har lovat min far att ansvara för pojken, och jag har sagt att om jag inte har med honom hem igen ska jag vara en syndare inför min far i alla mina dagar.
33 Låt därför din tjänare stanna här hos min herre som slav i pojkens ställe, men låt honom resa hem med sina bröder. 34 Hur skulle jag kunna resa hem till min far utan att ha pojken med mig? Jag klarar inte att se den sorg som då skulle drabba min far.”
Chinese Contemporary Bible Copyright © 1979, 2005, 2007, 2011 by Biblica® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation