Genesis 29
Common English Bible
Jacob meets Rachel
29 Jacob got to his feet and set out for the land of the easterners. 2 He saw a well in the field in front of him, near which three flocks of sheep were lying down. That well was their source for water because the flocks drank from that well. A huge stone covered the well’s opening. 3 When all of the flocks were gathered there, the shepherds would roll the stone from the well’s opening, water the sheep, and return the stone to its place at the well’s opening. 4 Jacob said to them, “Where are you from, my brothers?”
They said, “We’re from Haran.”
5 Then he said to them, “Do you know Laban, Nahor’s grandson?”
They said, “We know him.”
6 He said to them, “Is he well?”
They said, “He’s fine. In fact, this is his daughter Rachel now, coming with the flock.”
7 He said to them, “It’s now only the middle of the day. It’s not time yet to gather the animals. Water the flock, and then go, put them out to pasture.”
8 They said to him, “We can’t until all the herds are gathered, and then we[a] roll the stone away from the well’s opening and water the flock.”
9 While he was still talking to them, Rachel came with her father’s flock since she was its shepherd. 10 When Jacob saw Rachel the daughter of Laban his uncle, and the flock of Laban, Jacob came up, rolled the stone from the well’s opening, and watered the flock of his uncle Laban. 11 Jacob kissed Rachel and wept aloud. 12 Jacob told Rachel that he was related to her father and that he was Rebekah’s son. She then ran to tell her father. 13 When Laban heard about Jacob his sister’s son, he ran to meet him. Laban embraced him, kissed him, and invited him into his house, where Jacob recounted to Laban everything that had happened. 14 Laban said to him, “Yes, you are my flesh and blood.”
Jacob marries Leah and Rachel
After Jacob had stayed with Laban for a month, 15 Laban said to Jacob, “You shouldn’t have to work for free just because you are my relative. Tell me what you would like to be paid.”
16 Now Laban had two daughters: the older was named Leah and the younger Rachel. 17 Leah had delicate eyes,[b] but Rachel had a beautiful figure and was good-looking. 18 Jacob loved Rachel and said, “I will work for you for seven years for Rachel, your younger daughter.”
19 Laban said, “I’d rather give her to you than to another man. Stay with me.”
20 Jacob worked for Rachel for seven years, but it seemed like a few days because he loved her. 21 Jacob said to Laban, “The time has come. Give me my wife so that I may sleep with her.” 22 So Laban invited all the people of that place and prepared a banquet. 23 However, in the evening, he took his daughter Leah and brought her to Jacob, and he slept with her. 24 Laban had given his servant Zilpah to his daughter Leah as her servant. 25 In the morning, there she was—Leah! Jacob said to Laban, “What have you done to me? Didn’t I work for you to have Rachel? Why did you betray me?”
26 Laban said, “Where we live, we don’t give the younger woman before the oldest. 27 Complete the celebratory week with this woman. Then I will give[c] you this other woman too for your work, if you work for me seven more years.” 28 So that is what Jacob did. He completed the celebratory week with this woman, and then Laban gave him his daughter Rachel as his wife. 29 Laban had given his servant Bilhah to his daughter Rachel as her servant. 30 Jacob slept with Rachel, and he loved Rachel more than Leah. He worked for Laban seven more years.
Jacob’s sons are born
31 When the Lord saw that Leah was unloved, he opened her womb; but Rachel was unable to have children. 32 Leah became pregnant and gave birth to a son. She named him Reuben[d] because she said, “The Lord saw my harsh treatment, and now my husband will love me.” 33 She became pregnant again and gave birth to a son. She said, “The Lord heard that I was unloved, so he gave me this son too,” and she named him Simeon.[e] 34 She became pregnant again and gave birth to a son. She said, “Now, this time my husband will embrace me,[f] since I have given birth to three sons for him.” So she named him Levi.[g] 35 She became pregnant again and gave birth to a son. She said, “This time I will praise the Lord.” So she named him Judah.[h] Then she stopped bearing children.
Footnotes
- Genesis 29:8 Or they
- Genesis 29:17 Heb uncertain; perhaps Leah had poor eyesight
- Genesis 29:27 LXX, Sam, Syr, Tg, Vulg; MT we will give
- Genesis 29:32 Or see, a son
- Genesis 29:33 Sounds like the Heb verb hear
- Genesis 29:34 Or be connected to me
- Genesis 29:34 Sounds like the Heb verb embrace, or connect
- Genesis 29:35 Sounds like the Heb verb praise
1 Moseboken 29
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jakob möter Rakel
29 Jakob reste vidare och kom slutligen till Österlandet[a]. 2 Han fick syn på en brunn på fältet och tre fårhjordar som låg nära brunnen där de brukade vattnas. Men en tung sten täckte brunnen. 3 Seden var att stenen inte togs bort förrän alla hjordar fanns på plats. Efter det att man vattnat dem rullades stenen tillbaka över brunnens öppning.
4 Jakob frågade herdarna: ”Mina bröder, var kommer ni ifrån?” ”Från Harran”, svarade de. 5 ”Känner ni någon som heter Laban, Nachors sonson?” De svarade: ”Visst gör vi det.” 6 ”Hur mår han?” ”Han har det bra. Där kommer hans dotter Rakel med fåren.”
7 ”Solen står ju fortfarande högt på himlen. Det är väl ännu inte tid att samla ihop flocken?” frågade Jakob. ”Varför inte vattna fåren och låta dem gå ut på bete igen?” 8 ”Vi kan inte göra det”, svarade de, ”förrän alla hjordarna är samlade och stenen bortrullad. Då vattnar vi fåren.”
9 Medan Jakob fortfarande talade, kom Rakel med sin fars får, för hon tjänstgjorde också som herde. 10 När Jakob fick se sin morbror Labans dotter Rakel komma med Labans får, gick han fram till brunnen och rullade bort stenen och gav sin morbror Labans fårhjord vatten. 11 Sedan kysste Jakob Rakel och brast i gråt. 12 Han förklarade att han var nära släkt med hennes far och son till Rebecka. Hon sprang genast och berättade det för sin far. 13 Så snart Laban hörde om sin systerson Jakobs ankomst, skyndade han sig ut för att möta honom och han omfamnade och kysste honom och tog honom med sig hem. Sedan berättade Jakob sin historia för Laban.
14 ”Du är verkligen av samma kött och blod som jag”, sa Laban.
Rakel och Lea
När Jakob hade varit där ungefär en månad, 15 sa Laban en dag till honom: ”Även om du är min släkting, ska du inte arbeta för mig utan betalning. Hur mycket vill du ha?”
16 Laban hade två döttrar, Lea, som den äldre hette, och hennes yngre syster Rakel. 17 Lea hade milda[b] ögon, men Rakel var välväxt och skön. 18 Jakob älskade Rakel. Därför sa han: ”Om du ger mig din yngsta dotter Rakel till hustru, så ska jag arbeta för dig i sju år.” 19 Laban svarade: ”Jag ger henne hellre till dig än till någon annan. Stanna du här.”
20 Alltså arbetade Jakob de följande sju åren för att få Rakel. Tiden kändes lika kort som några dagar, för han älskade henne så. 21 Sedan sa Jakob till Laban: ”Ge mig nu min hustru, min tid har ju gått, så att jag kan förenas med henne.”
22 Då inbjöd Laban alla i trakten till en fest. 23 På kvällen tog Laban sin dotter Lea och gav henne till Jakob, och han låg med henne. 24 Laban gav Lea en av sina slavinnor som hette Silpa. 25 På morgonen upptäckte Jakob att det var Lea. ”Vad är det du har gjort?” sa Jakob. ”Jag arbetade sju år för Rakel! Varför har du bedragit mig så här?” 26 ”Det är inte vår sed att gifta bort den yngre dottern före den äldre”, svarade Laban. 27 ”Fira nu denna bröllopsvecka, så kan du få Rakel också, om du lovar att arbeta för mig ytterligare sju år.”
28 Jakob gick med på detta och när bröllopsveckan med Lea var över, gav Laban honom sin dotter Rakel till hustru. 29 Laban gav Rakel sin slavinna Bilha som tjänsteflicka. 30 Jakob låg också med Rakel, och han älskade henne mer än Lea. Sedan arbetade han för Laban i ytterligare sju år.
Jakobs söner
31 Eftersom Herren såg att Lea inte var älskad, lät han henne få barn medan Rakel inte kunde få några. 32 Lea blev alltså med barn och födde en son som hon gav namnet Ruben[c], för hon sa: ”Herren har sett mitt lidande, och nu kommer min make att älska mig.” 33 Hon blev snart med barn igen och födde en son till. Då sa hon: ”Herren hörde att jag inte fick någon kärlek, och han gav mig ytterligare en son.” Hon gav honom namnet Simon.[d] 34 Åter blev hon med barn och födde en son. Nu sa hon: ”Nu kommer väl ändå min man att hålla sig till mig, eftersom jag har gett honom tre söner.” Därför gav hon denne son namnet Levi.[e] 35 Än en gång blev hon med barn och födde en son. Hon sa: ”Nu vill jag prisa Herren!” Hon gav honom namnet Juda.[f] Sedan fick hon inga fler barn.
Footnotes
- 29:1 Kan kanske också tolkas som kadmonéernas land, om det hebreiska ordet för öster tänks syfta på befolkningen i det geografiska området i öst.
- 29:17 Kan också översättas utan glans.
- 29:32 Ruben betyder Se, en son!, men det liknar hebreiskans Han har sett mitt lidande.
- 29:33 Simon kommer från det hebreiska verbet för höra, han har hört.
- 29:34 Levi kommer från hebreiskans hålla sig till.
- 29:35 Juda kommer från hebreiskans prisa eller tacka.
Copyright © 2011 by Common English Bible
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.