Genesis 26
Christian Standard Bible
The Promise Reaffirmed to Isaac
26 There was another famine in the land in addition to the one that had occurred in Abraham’s time.(A) And Isaac went to Abimelech, king of the Philistines, at Gerar.(B) 2 The Lord appeared to him and said, “Do not go down to Egypt. Live in the land that I tell you about; 3 stay in this land as an alien, and I will be with you and bless you.(C) For I will give all these lands to you and your offspring,(D) and I will confirm the oath that I swore to your father Abraham.(E) 4 I will make your offspring as numerous as the stars of the sky, I will give your offspring all these lands, and all the nations of the earth will be blessed[a] by your offspring,(F) 5 because Abraham listened to me and kept my mandate, my commands, my statutes, and my instructions.”(G) 6 So Isaac settled in Gerar.
Isaac’s Deception
7 When the men of the place asked about his wife, he said, “She is my sister,”(H) for he was afraid to say “my wife,” thinking,(I) “The men of the place will kill me on account of Rebekah, for she is a beautiful woman.”(J) 8 When Isaac had been there for some time, Abimelech king of the Philistines looked down from the window and was surprised to see[b] Isaac caressing his wife Rebekah.
9 Abimelech sent for Isaac and said, “So she is really your wife! How could you say, ‘She is my sister’?”
Isaac answered him, “Because I thought I might die on account of her.”
10 Then Abimelech said, “What have you done to us? One of the people could easily have slept with your wife, and you would have brought guilt on us.”(K) 11 So Abimelech warned all the people, “Whoever harms this man or his wife will certainly be put to death.”
Conflicts over Wells
12 Isaac sowed seed in that land, and in that year he reaped[c] a hundred times what was sown. The Lord blessed him,(L) 13 and the man became rich and kept getting richer until he was very wealthy. 14 He had flocks of sheep, herds of cattle, and many slaves, and the Philistines were envious of him. 15 Philistines stopped up all the wells that his father’s servants had dug in the days of his father Abraham,(M) filling them with dirt. 16 And Abimelech said to Isaac, “Leave us, for you are much too powerful for us.”[d]
17 So Isaac left there, camped in the Gerar Valley, and lived there. 18 Isaac reopened the wells that had been dug in the days of his father Abraham and that the Philistines had stopped up after Abraham died. He gave them the same names his father had given them. 19 Then Isaac’s servants dug in the valley and found a well of spring[e] water there. 20 But the herdsmen of Gerar quarreled with Isaac’s herdsmen and said, “The water is ours!” So he named the well Esek[f] because they argued with him.(N) 21 Then they dug another well and quarreled over that one also, so he named it Sitnah.[g] 22 He moved from there and dug another, and they did not quarrel over it. He named it Rehoboth[h] and said, “For now the Lord has made space for us, and we will be fruitful in the land.”
The Lord Appears to Isaac
23 From there he went up to Beer-sheba, 24 and the Lord appeared to him that night and said, “I am the God of your father Abraham.(O) Do not be afraid, for I am with you.(P) I will bless you and multiply your offspring because of my servant Abraham.”
25 So he built an altar there,(Q) called on the name of the Lord, and pitched his tent there. Isaac’s servants also dug a well there.(R)
Covenant with Abimelech
26 Now Abimelech came to him from Gerar with Ahuzzath his adviser and Phicol the commander of his army.(S) 27 Isaac said to them, “Why have you come to me? You hated me and sent me away from you.”
28 They replied, “We have clearly seen how the Lord has been with you. We think there should be an oath between two parties—between us and you. Let us make a covenant with you: 29 You will not harm us, just as we have not harmed you but have done only what was good to you, sending you away in peace. You are now blessed by the Lord.”(T)
30 So he prepared a banquet for them, and they ate and drank. 31 They got up early in the morning and swore an oath to each other.[i](U) Isaac sent them on their way, and they left him in peace. 32 On that same day Isaac’s servants came to tell him about the well they had dug, saying to him, “We have found water!” (V) 33 He called it Sheba.[j] Therefore the name of the city is still Beer-sheba[k](W) today.
Esau’s Wives
34 When Esau was forty years old, he took as his wives Judith daughter of Beeri the Hethite, and Basemath daughter of Elon the Hethite.(X) 35 They made life bitter[l] for Isaac and Rebekah.(Y)
Footnotes
- 26:4 Or will consider themselves blessed
- 26:8 Or and he looked and behold—
- 26:12 Lit found
- 26:16 Or are more numerous than we are
- 26:19 Lit living
- 26:20 = Argument
- 26:21 = Hostility
- 26:22 = Open Spaces
- 26:31 Lit swore, each man to his brother
- 26:33 Or Shibah
- 26:33 = Well of the Oath
- 26:35 Lit And they became bitterness of spirit
1 Mosebok 26
Svenska 1917
26 Men en hungersnöd uppstod i landet, en ny hungersnöd, efter den som hade varit förut, i Abrahams tid. Då begav sig Isak till Abimelek, filistéernas konung, i Gerar.
2 Och HERREN uppenbarade sig för honom och sade: »Drag icke ned till Egypten; bo kvar i det land som jag skall säga dig.
3 Stanna såsom främling här i landet; jag skall vara med dig och välsigna dig, ty åt dig och din säd skall jag giva alla dessa länder, och skall hålla den ed som jag har svurit din fader Abraham.
4 Jag skall göra din säd talrik såsom stjärnorna på himmelen, och jag skall giva åt din säd alla dessa länder; och i din säd skola alla folk på jorden välsigna sig,
5 därför att Abraham har lyssnat till mina ord och hållit vad jag har bjudit honom hålla, mina bud, mina stadgar och mina lagar.»
6 Så stannade Isak kvar i Gerar.
7 Och när männen på orten frågade honom om hans hustru, sade han: »Hon är min syster.» Han fruktade nämligen för att säga att hon var hans hustru, ty han tänkte: »Männen här på orten kunde då dräpa mig för Rebeckas skull, eftersom hon är så fager att skåda.»
8 Men när han hade varit där en längre tid, hände sig en gång, då Abimelek, filistéernas konung, blickade ut genom fönstret, att han fick se Isak kärligt skämta med sin hustru Rebecka.
9 Då kallade Abimelek Isak till sig och sade: »Hon är ju din hustru; huru har du då kunnat säga: 'Hon är min syster'?» Isak svarade honom: »Jag fruktade att jag annars skulle bliva dödad för hennes skull.»
10 Då sade Abimelek: »Vad har du gjort mot oss! Huru lätt kunde det icke hava skett att någon av folket hade lägrat din hustru? Och så hade du dragit skuld över oss.»
11 Sedan bjöd Abimelek allt folket och sade: »Den som kommer vid denne man eller vid hans hustru, han skall straffas med döden.»
12 Och Isak sådde där i landet och fick det året hundrafalt, ty HERREN välsignade honom.
13 Och han blev en mäktig man; hans makt blev större och större, så att han till slut var mycket mäktig.
14 Han ägde så många får och fäkreatur och så många tjänare, att filistéerna begynte avundas honom.
15 Och alla de brunnar som hans faders tjänare hade grävt i hans fader Abrahams tid, dem hade filistéerna kastat igen och fyllt med grus.
16 Och Abimelek sade till Isak: »Drag bort ifrån oss; ty du har blivit oss alltför mäktig.»
17 Då drog Isak bort därifrån och slog upp sitt läger i Gerars dal och bodde där.
18 Och Isak lät åter gräva ut de vattenbrunnar som hade blivit grävda i hans fader Abrahams tid, men som filistéerna efter Abrahams död hade kastat igen; och han gav dem åter de namn som hans fader hade givit dem.
19 Och Isaks tjänare grävde i dalen och funno där en brunn med rinnande vatten.
20 Men herdarna i Gerar begynte tvista med Isaks herdar och sade: »Vattnet är vårt.» Då gav han den brunnen namnet Esek, eftersom de hade kivat med honom.
21 Därefter grävde de en annan brunn, men om den kommo de ock i tvist; då gav han den namnet Sitna.
22 Sedan begav han sig därifrån till en annan plats och grävde åter en brunn; om den tvistade de icke. Därför gav han denna namnet Rehobot, i det han sade: »Nu har ju HERREN givit oss utrymme, så att vi kunna föröka oss i landet.»
23 Sedan drog han därifrån upp till Beer-Seba.
24 Och HERREN uppenbarade sig för honom den natten och sade: »Jag är Abrahams, din faders, Gud. Frukta icke, ty jag är med dig, och jag skall välsigna dig och göra din säd talrik, för min tjänare Abrahams skull.»
25 Då byggde han där ett altare och åkallade HERRENS namn och slog där upp sitt tält. Och Isaks tjänare grävde där en brunn.
26 Och Abimelek begav sig till honom från Gerar med Ahussat, sin vän, och Pikol, sin härhövitsman.
27 Men Isak sade till dem: »Varför kommen I till mig, I som haten mig och haven drivit mig ifrån eder?»
28 De svarade: »Vi hava tydligt sett att HERREN är med dig; därför tänkte vi: 'Låt oss giva varandra en ed, vi och du, så att vi sluta ett förbund med dig,
29 att du icke skall göra oss något ont, likasom vi å vår sida icke hava kommit vid dig, och likasom vi icke hava gjort dig annat än gott och hava låtit dig fara i frid.' Du är nu HERRENS välsignade.»
30 Då gjorde han ett gästabud för dem, och de åto och drucko.
31 Bittida följande morgon svuro de varandra eden; sedan lät Isak dem gå, och de foro ifrån honom i frid.
32 Samma dag kommo Isaks tjänare och berättade för honom om den brunn som de hade grävt och sade till honom: »Vi hava funnit vatten.»
33 Och han kallade den Sibea. Därav heter staden Beer-Seba ännu i dag.
34 När Esau var fyrtio år gammal, tog han till hustrur Judit, dotter till hetiten Beeri, och Basemat, dotter till hetiten Elon.
35 Men dessa blevo en hjärtesorg för Isak och Rebecka.
The Christian Standard Bible. Copyright © 2017 by Holman Bible Publishers. Used by permission. Christian Standard Bible®, and CSB® are federally registered trademarks of Holman Bible Publishers, all rights reserved.