1 Moseboken 5:1-6:8
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
5 Här följer en förteckning över Adams släkt.
Människan var lik Gud när hon skapades. 2 Gud skapade dem till man och kvinna, och välsignade dem och kallade dem människor[a] när de skapades.
3 Adam var 130 år när hans son Set föddes. Denne liknade honom och var hans avbild.[b] 4 Sedan levde Adam ytterligare 800 år, fick söner och döttrar 5 och dog 930 år gammal.
6 Set var 105 år när hans son Enosh föddes. 7 Sedan levde han ytterligare 807 år och fick söner och döttrar 8 och dog 912 år gammal.
9 Enosh var 90 år när hans son Kenan föddes. 10 Sedan levde han ytterligare 815 år och fick söner och döttrar 11 och dog 905 år gammal.
12 Kenan var 70 år när hans son Mahalalel föddes. 13 Sedan levde han ytterligare 840 år och fick söner och döttrar 14 och dog 910 år gammal.
15 Mahalalel var 65 år när hans son Jered föddes. 16 Sedan levde han ytterligare 830 år och fick söner och döttrar 17 och dog 895 år gammal.
18 Jered var 162 år när hans son Henok föddes. 19 Sedan levde han ytterligare 800 år och fick söner 20 och döttrar och dog 962 år gammal.
21 Henok var 65 år när hans son Metushelach föddes. 22 Sedan levde han ytterligare 300 år i gemenskap med Gud[c] och fick söner och döttrar. 23 Han blev 365 år. 24 Henok vandrade i gemenskap med Gud och fanns sedan inte mer, för Gud tog bort honom.
25 Metushelach var 187 år när hans son Lemek föddes. 26 Sedan levde han ytterligare 782 år och fick söner och döttrar 27 och dog 969 år gammal.
Noa
28 Lemek var 182 år när han fick en son. 29 Lemek kallade honom för Noa[d], för han sa: ”Han kommer att ge oss tröst under det hårda arbetet med den jord som Herren har förbannat.” 30 Sedan levde Lemek 595 år och fick söner och döttrar 31 och dog 777 år gammal. 32 När Noa var 500 år fick han tre söner, Sem, Ham och Jafet.
Den stora floden
(6:1—8:22)
6 Befolkningen började föröka sig nu på jorden, och döttrar föddes åt människorna. 2 Då såg Guds söner[e] att människors döttrar var vackra och gifte sig med dem de ville ha. 3 Då sa Herren: ”Min Ande ska inte förbli hos människan för alltid, eftersom hon är kött. Hennes tid ska vara 120 år.”[f]
4 På den tiden, och även senare,[g] fanns det jättar[h] på jorden. När Guds söner låg med människornas döttrar, fick de barn. De var de gamla tidernas kända hjältar. 5 Herren Gud såg vidden av den mänskliga ondskan på jorden, och att människornas liv och tankar ständigt var alltigenom inriktade på det onda. 6 Herren sörjde[i] att han hade skapat dem, och han var bedrövad i sitt hjärta.
7 Herren sa: ”Människorna som jag har skapat ska jag utplåna från jorden, och tillsammans med dem alla fyrfotadjur och kräldjur och fåglar, för jag ångrar att jag skapade dem.”
8 Men på Noa såg Herren med välvilja.
Footnotes
- 5:2 På hebreiska adám.
- 5:3 Jfr v. 1 och 1:26
- 5:22 levde… i gemenskap med Gud. Ordagrant: vandrade med Gud.Detta uttryck används även på många andra ställen.
- 5:29 Namnet anspelar på både vila och tröst i hebreiskan.
- 6:2 Det hebreiska uttrycket bene elohim betyder ordagrant Guds/gudars söner och tolkas antingen som någon form av himmelska väsen (änglar) eller som människor i betydelsen Guds barn.
- 6:3 120 år syftar troligen på människans livslängd eller möjligen också på tiden fram till floden.
- 6:4 Se 4 Mos 13:34
- 6:4 Hebreiskans nefilim översätts med jättar i likhet med Septuaginta, men den bokstavliga betydelsen är de fallna.
- 6:6 Eller: ångrade.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.