Add parallel Print Page Options
'创世记 48 ' not found for the version: Chinese Standard Bible (Simplified).

Jacob bénit les deux fils de Joseph

48 Après cela, on vint dire à Joseph: «Ton père est malade.» Il prit avec lui ses deux fils Manassé et Ephraïm. On avertit Jacob, on lui dit: «Voici ton fils Joseph qui vient vers toi.» Israël rassembla ses forces et s'assit sur son lit.

Jacob dit à Joseph: «Le Dieu tout-puissant m'est apparu à Luz, dans le pays de Canaan, et il m'a béni. Il m'a dit: ‘Je te donnerai des enfants, je rendrai tes descendants nombreux et je ferai sortir de toi tout un groupe de peuples. Je donnerai ce pays à ta descendance après toi pour qu'elle le possède toujours.’ Désormais, les deux fils qui te sont nés en Egypte avant mon arrivée vers toi en Egypte seront les miens: Ephraïm et Manassé seront mes fils, tout comme Ruben et Siméon. Quant aux enfants que tu as eus après eux, ils resteront les tiens. Ils seront associés à leurs frères dans leur héritage. A mon retour de Paddan, Rachel est morte en route près de moi dans le pays de Canaan, à une certaine distance d'Ephrata. C'est là que je l'ai enterrée, sur le chemin d'Ephrata, c'est-à-dire Bethléhem.»

Puis Israël regarda les fils de Joseph et demanda: «Qui sont ceux-ci?» Joseph répondit à son père: «Ce sont mes fils. Dieu me les a donnés ici.» Israël dit: «Fais-les approcher de moi pour que je les bénisse.» 10 La vue d'Israël avait baissé à cause de la vieillesse, il ne voyait plus bien. Joseph les fit approcher de lui et Israël les embrassa et les étreignit tendrement. 11 Israël dit à Joseph: «Je ne pensais pas revoir ton visage et voici que Dieu me fait même voir ta descendance!» 12 Joseph les retira des genoux de son père et se prosterna jusqu’à terre devant lui. 13 Puis il les prit tous les deux par la main: il tint Ephraïm de la main droite, de telle sorte qu’il était à gauche d'Israël, et Manassé de la main gauche, de telle sorte qu’il était à droite d'Israël, et il les fit approcher de lui. 14 Israël tendit sa main droite et la posa sur la tête d'Ephraïm, qui était le plus jeune, et il posa sa main gauche sur la tête de Manassé. Ce fut intentionnellement qu'il posa ses mains ainsi, car Manassé était l'aîné. 15 Il bénit Joseph et dit: «Que le Dieu devant lequel ont marché mes pères Abraham et Isaac, le Dieu qui a pris soin de moi depuis que j'existe jusqu’à aujourd’hui, 16 l'ange qui m'a délivré de tout mal, bénisse ces garçons! Que mon nom et celui de mes pères Abraham et Isaac subsistent à travers eux et qu'ils se multiplient abondamment à l’intérieur du pays!» 17 Joseph vit avec déplaisir que son père posait sa main droite sur la tête d'Ephraïm. Il prit la main de son père pour la détourner de la tête d'Ephraïm et la diriger sur celle de Manassé. 18 Joseph dit à son père: «Ce n’est pas juste, mon père, car c'est celui-ci qui est l'aîné. Pose ta main droite sur sa tête!» 19 Son père refusa et dit: «Je sais, mon fils, je sais. Lui aussi donnera naissance à un peuple, lui aussi sera grand, mais son frère cadet sera plus grand que lui et sa descendance remplira les nations.» 20 Il les bénit ce jour-là. Il dit: «C'est par toi qu'Israël bénira en disant: ‘Que Dieu te traite comme Ephraïm et comme Manassé!’» Il plaça Ephraïm avant Manassé.

21 Israël dit à Joseph: «Je vais mourir, mais Dieu sera avec vous et il vous fera retourner dans le pays de vos ancêtres. 22 Je te donne une part de plus qu'à tes frères: Sichem, que j'ai prise aux Amoréens avec mon épée et mon arc.»

Manasse och Efraim

48 En tid därefter fick Josef höra att hans far var sjuk. Han tog med sig dit sina två söner Manasse och Efraim. När Jakob hörde att hans son Josef hade kommit, samlade han all sin styrka och satte sig upp i sängen och sa till honom:

”Gud den Väldige visade sig för mig i Lus i Kanaans land. Han välsignade mig och sa till mig: ’Jag ska göra dig fruktsam, och du ska bli till ett stort folk, och jag ska ge Kanaans land till dig och dina ättlingar som egendom för all framtid.’ Dina två söner, Efraim och Manasse, som föddes här i Egyptens land innan jag kom hit, ska vara mina, och de ska få ärva mig på samma sätt som Ruben och Simon[a]. Men de andra barnen som du får ska bli dina egna, och de ska kallas efter sina bröders namn i deras arvedel av landet[b]. När jag kom från Paddan Aram, dog Rakel ifrån mig i Kanaans land medan vi ännu var en bit från Efrata. Jag begravde henne där invid vägen till Efrata.” Efrata heter numera Betlehem.

Sedan såg Israel på de två pojkarna och sa: ”Vilka är dessa?” Josef svarade sin far: ”De är mina söner som Gud har gett mig här.” Israel sa: ”För fram dem till mig så ska jag välsigna dem!” 10 På grund av sin höga ålder kunde Israel knappt se. Därför tog Josef pojkarna till honom, så att han kunde kyssa och omfamna dem.

11 Israel sa till Josef: ”Jag trodde aldrig att jag skulle få se dig igen, men nu har Gud till och med låtit mig få se dina barn.”

12 Josef tog pojkarna från Israels knä[c] och bugade sig djupt med ansiktet mot marken. 13 Så förde han fram pojkarna till Israel, med Efraim på sin högra sida och Manasse på sin vänstra, så att Manasse hamnade framför Israels högra hand och Efraim framför hans vänstra. 14 Men Israel sträckte ut sin högra hand och lade den på Efraims huvud, och sin vänstra hand på samma sätt på Manasses huvud, alltså korsade han sina händer, fastän Manasse var den förstfödde.

15 Sedan välsignade han Josef och sa:

”Gud, som mina fäder Abraham och Isak levde i gemenskap med,
    Gud, som har varit min herde hela livet,
16 ängeln som löst mig från allt ont,
    må välsigna dessa pojkar.
De ska kallas efter mitt namn och mina fäder Abrahams och Isaks namn.
    Må de föröka sig så att de blir ett stort folk!”

17 Men när Josef såg att hans far hade lagt sin högra hand på Efraims huvud, tyckte han inte om det. Därför lyfte han sin fars hand för att flytta den från Efraims huvud och lägga den på Manasses huvud i stället. 18 ”Far, gör inte så”, sa han. ”Detta är den äldste, lägg din högra hand på honom!” 19 Men Israel vägrade. ”Jag vet vad jag gör, min son”, sa han. ”Av Manasse ska det bli ett folk, också han ska bli stor, men hans yngre bror ska bli ännu större, och av hans ättlingar ska det bli många folk.”

20 Så välsignade han pojkarna denna dag med orden:

”Israels[d] folk ska välsigna varandra genom att säga:
    ’Gud ska göra dig lik Efraim och Manasse.’ ”

Han satte alltså Efraim före Manasse.

21 Sedan sa Israel till Josef: ”Jag ska snart dö, men Gud kommer att vara med er och föra er tillbaka till era förfäders land. 22 Och jag ger dig nu, utöver det jag ger till dina bröder, en utvald bergsrygg[e] som jag tog från amoréerna med svärd och båge.”

Footnotes

  1. 48:5 De skulle få ärva lika mycket som Jakobs två äldsta söner.
  2. 48:6 Josefs andra söner skulle inte betraktas som egna stammar.
  3. 48:12 Se not till 30:3.
  4. 48:20 Se not till 47:27.
  5. 48:22 På hebreiska är bergsrygg identiskt med ortsnamnet Shekem, den plats där Josef senare blev begravd.

雅各祝福以法莲和玛拿西

48 后来,有人来通知约瑟,说他父亲病了,约瑟就带着两个儿子玛拿西和以法莲去探望父亲。 雅各听说约瑟来了,就强撑着从床上坐起来, 对约瑟说:“全能的上帝曾经在迦南的路斯向我显现,赐福给我。 祂对我说,‘我必使你生养众多,子孙兴旺,并把迦南赐给你和你的后裔永远作产业。’

“我来之前,你在埃及生的两个儿子以法莲和玛拿西都算我的,他们可以像吕便和西缅一样承受我的产业。 除了他们以外,你其他子女仍然归你,这些子女可以在他们弟兄的名下继承产业。 我从巴旦回来的路上,拉结死在了迦南,那地方离以法他还有一段路程,我把她葬在通往以法他的路旁。”以法他就是伯利恒。

以色列看见约瑟的两个儿子,就问:“这是谁?” 约瑟说:“是上帝在这里赐给我的儿子。”以色列说:“把他们带过来,我要祝福他们。” 10 以色列因为年老眼睛已经昏花。约瑟把儿子带到他面前,他就亲吻他们、拥抱他们。 11 以色列对约瑟说:“我以为再也见不到你了,上帝竟然还让我见到了你的儿子!” 12 约瑟把两个儿子从以色列的膝旁领开,自己向父亲俯伏下拜, 13 随后左手牵着玛拿西,右手牵着以法莲,把他们分别领到以色列的右边和左边。 14 但以色列却两手交叉,把右手放在约瑟次子以法莲的头上,左手放在约瑟长子玛拿西的头上。 15 他祝福约瑟说:“愿我祖先亚伯拉罕和以撒敬拜的上帝,牧养我一生直到今天的上帝, 16 救我脱离一切患难的天使,赐福这两个孩子。愿我和我祖先亚伯拉罕及以撒的名字借着他们流传。愿他们在地上子孙兴旺。”

17 约瑟见父亲把右手放在以法莲的头上,感到不悦,就把父亲的右手从以法莲的头上挪到玛拿西头上, 18 对父亲说:“父亲,你弄错了,这才是长子,你应该把右手按在他的头上。” 19 他父亲却不同意,说:“我儿啊,我知道,我知道。他必发展成一个强大的民族,但他弟弟将比他更强大,他弟弟的后裔必成为多个民族。” 20 雅各那天祝福他们,说:“以色列人必引用你们的名祝福人,说,‘愿上帝使你们像以法莲和玛拿西一样!’”他把以法莲排在玛拿西前面。

21 以色列对约瑟说:“我快死了,但上帝必与你们同在,带你们回到你们祖先的土地。 22 我要把我用刀和弓从亚摩利人手上夺来的那块地留给你,让你比其他弟兄多得一份。”